Foto på svåger Johans barn Inga och Sven (enligt text skriven i albumet). Text på baksidan: "Nyköping. En glad påsk önskar eder Sven och Inga samt deras mamma. Pappa är i Malmö och arbetar i Kompaniets villa till utställningen. I söndags var han på Ljungbyhed och under påsk är han i Halmstad. Det skall bli roligt att få hälsa på er om midsommar, hur är det med er lilla flicka? hälsningar från Ida och Elsa, Elsa skall antagligen ha plats på Sotora Hotellet i Trädgården nu till sommaren. Som ni ser är kortet inte alls bra. Många kära hälsningar till svåger och svägerska från Nanny? Inga Sven".
Från 299 kr
Närbild, fotad från höger, av bostadshusets vitmålade träfasad, två våningsplan med var sitt fönster med roströda karmar, ventiler och två porslins-isolatorer till el-/telekabel (se 2024_1532), Krokslättsgatan 18 i Mölndal 2023-06-21. Nedanför porslins-isolatorerna sitter/hänger en avklippt kabel. Till höger ses en del av trädgården med buskar och ett fruktträd. Fotodokumentation av ett friliggande bostadshus/villa byggt 1932 med fyra (4) våningsplan. Byggnaden har tvättstuga i källaren samt torkvind på övervåningen. Boarea: 140 kvm, totalarea: 1004 kvm. Villan är ombyggd och fördelad på fyra (4) hyreslägenheter. Relaterade motiv: 2024_1415 - 1541.
Ett glasnegativ där emulsionen (bildytan) oroväckande släppt från materialet. Bilden är hämtad ur bygdefotografen Emil Durlings samling och lyckligtvis är motivets centrala delar intakta. Den togs år 1897, sannolikt i trädgården till makarna Allan Lindhé och Hanna Dahlgrens bostad Ramsdal i S:t Anna. De sitter vända mot oss vid bordets långsida. Fotografen har själv kommit med och sitter till höger om paret. Kvinnan vid bordsänden är fotografens syster Hedvig Durling och grabbarna hennes söner Sigurd, Uno och Arne. Måhända stod fadern Karl Johan Hallin bakom kameran.
Det är en storslagen gårdsanläggning Oskar och Emma Danielsson byggde. Manbyggnaden från 1912 är en hög parstuga med dubbel fönstersättning i modern utformning. På baksidan finns ett köksbakbygge. Huset står på en hög blockimiterad sockel, innanför vilken det finns en källarvåning. Taket är täckt med papp i lodstående vådor och skorstenarna är höga och gjorda av tegel. Flygeln byggdes redan 1904 och här bodde man nog några år innan manbyggnaden var klar. Den innehåller brygghus, drängkammare och ...? med sädesmagasin på loftet. Mellan byggnaderna skymtar smedjan. Det ser ut som om hela trädgården är full av högvuxna foderbetor!
Valla bär en komplicerad historia. Från medeltiden var "Wallom" delat på flera ägare. Först år 1766 gjordes gården till egendom av assessor Lars Sparschuch. Av intresse kan vara att området för dagens Linköpings hamn och stadens järnvägsstation ännu då ingick i gårdens ägor. Efterhand inköptes Valla av handlaren Johan Gustaf Westman. År 1856 skänkte handlaren gården till sonen Leonard, som närmast omedelbart lät uppföra nuvarande huvudbyggnad. Flygelbyggnaden till vänster i bilden är av äldre datum och ska tidigare använts som transportfängelse. Vid reparationsarbeten har man tillvaratagit tegel med årtalen 1611, 1700 och 1780. Här en vy från den då närmare tre hektar stora trädgården.
Motiv från Wallenbergska trädgården i Linköping. En sekundär påskrift anger fotoåret 1898 men då var den stora tomten nyligen avstyckad och såld för exploatering, varför korrekt datering torde tidigareläggas något eller några år. Oaktat exakt datering var kägelbanan på bilden vid tiden omkring 30 år, uppförd som den var 1868 av dåvarande gårdsägare Adolf Wallenberg. Grosshandlare Axel Karlsson kom vidare i besittning av banan och lät flytta den till sitt sommarnöje Drabbisdal i Berg norr om Linköping. Sedan 1964 är samma kägelban placerad i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Ett år 1920 postgånget brevkort med vy mot en av flera tillfälliga militärförläggningar som uppstod i Linköping under 1910-talet. Skälet till att värnpliktiga fick förläggas inne staden var de segdragna turerna kring var de planerade anläggningarna för Första och Andra livgrenadjärregementena skulle placeras, vilket gav förseningar som följd. Det avbildade huset hade ursprungligen uppförts i början av 1880-talet som teater- och cirkusbyggnad i den så kallade Wernerska trädgården, som under 1800-talets senare hälft utgjort platsen för ett av stadens största nöjesetablissemang. Vid tiden för bilden var epoken av förströelser emellertid förbi och lokalen fanns tillgänglig för uthyrning.
Vykort med motiv över Nya torget i Norrköping från tidigt nittonhundratal. 1863 öppnades Nya Torget för kommers och var länge centrum för handel med kött och mjölk. Idag kan spår av verksamheten skönjas i begränsad torghandel. Det nya salutorget anlades i kvarteret Trädgården vars namn kan härledas till den medeltida Kungsgård som uppfördes i utkanten av Norrköping under Gustav Vasas sista år. Gården var avsedd att fungera både som mönsterjordbruk och replipunkt vid hovets resor till södra Sverige. Hela anläggningen brann ned under de danska härjningarna år 1567. Innan omvandlingen till salutorg utnyttjades området för tobaksplantering. Vy mot nordväst.
Vykort med motiv av Nya torget i Norrköping. 1863 öppnades Nya Torget för kommers och var länge centrum för handel med kött och mjölk. Idag kan spår av verksamheten skönjas i begränsad torghandel. Det nya salutorget anlades i kvarteret Trädgården vars namn kan härledas till den medeltida Kungsgård som uppfördes i utkanten av Norrköping under Gustav Vasas sista år. Gården var avsedd att fungera både som mönsterjordbruk och replipunkt vid hovets resor till södra Sverige. Hela anläggningen brann ned under de danska härjningarna år 1567. Innan omvandlingen till salutorg utnyttjades området för tobaksplantering. Vy mot nordväst.
Gårdsinteriör från Wallenbergska trädgården i Linköping. Bilden är odaterad men är sannolikt tagen omkring förra sekelskiftet. Vid tiden ägdes gården av förre gästgivaren Per Fredrik Jansson och gav husrum för ett flertal personer. Vilka barnen på bilden var har därför inte kunnat utrönas. Dock känns trädgårdsmästaren Nils Peter Österberg igen, som i bakgrunden tittar upp mot fotografen. Vid sin sida har han rimligtvis en av sönerna. Familjen bodde granne med Wallenbergska gården, i den så kallade Lilla stugan på den senare tillkomna adressen Djurgårdsgatan 15.
Anna-Lisa Abrahamssons 80-årsdag den 29/5 1919 i trädgården till Rantens gård (nuvarande Rangården). Sonen Filip Abrahamsson f. 1876 d. 1950 gift med Augusta Svärd f. 1881 d. ? Dotter Ebba f. 1918. Sonen John Franzén (skräddaremästare) f. 10/2 1880 d. 3/8 1931 gift med Hilma f. Jacobsson f. 1879 d. 1943. barnen Lisa, John-Erik, Ruth, Lilly, Britta. Bakre raden: Augusta och Hilma. Mellersta raden: Ebba, Filip, Anna-Lisa, John, Britta, Lisa. Främre raden: John-Erik, Ruth och Lilly. Reprofotografier från Lisa Franzéns album. Rangården, Falköping.
År 1864 köpte källarmästare Anders Petter Andersson (välkänd under namnet Bonn på Druvan) den så kallade Wernerska trädgården. Wernerska var ett nöjesetablisemang vid Stångån i Linköping. Snickarglädjen fick flöda, han uppförde flera paviljoner. Paviljongen på bilden flyttade sannolikt till villa Vauxhall på Rundelsgränd 3 i Tannefors och blev ett lusthus. Därifrån flyttade lusthuset till Gamla Linköping år 1958. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Tapetsering i rummet åt trädgården i stora byggnadens övervåning. Denna våning uppges vara byggd år 1802. Papperstapet struken med limfärg i klargult. Taklist av trä, klädd med tre smalt tryckta tapetbårder, den mittersta i grått och gulbrunt, de båda andra enbart grå. Nedanför på väggen är klistrad en bred utskuren draperibård i mörkblått, rödgult och vitt hängd i påklistrade rosetter - skuggor och dylikt målat. Dörröverstycket med vit botten och figurer i guldgulbrunt. Slät vit bröstpanel i fönsterhöjd, av papper och en bröstlist. Dokumentation Manne Hofrén.
Godset bildades i slutet av 1700-talet av arkiater Johan Gustaf Wahlbom (d 1808) gift med Kristina Beronia Björnstjerna (död 1814), dotter till biskopen i Kalmar, senare ärkebiskop Magnus Beronius (död 1775), ätten Björnstjernas stamfader. 1775 kallades egendomen Norra Gåra, i slutet av 1780-talet Christinelund. Byggnaden blev färdig 1815 efter ritningar av Carl Mannerskantz på Värnanäs. Trädgården anlagd i mitten på 1800-talet. Se: Svenska Slott och Herresäten vid 1900-talets början, redaktör Albin Roosval, Lundquists förlag, Stockholm 1920. Även: Slott och Herresäten i Sverige (Småland, Öland, Gotland), Alhems förlag 1971. Fotoserien beställd av Friherrinnan Anna Rappe, Christinelund. Foto 1939-07-06
'Flodhäst med unge. :: Tidningsartikel med text på engelska. Står: Flodhäst i Londons zoologiska trädgård, en månad gammal fotogrferad för första gången. Mamman Joan är 9 år gammal. Det har inte fötts någon flodhäst i trädgården under de senaste 50 åren. Flodhästungen var 3 foot lång och 1 foot lång samt vägde cirka 50 kg. Fadern är 9 år gammal och väger ungefär 2 ton och har funnits på zooet sedan 1919, 2 år längre än Joan. :: :: Ur The Times Weekly Editition 1926. :: :: Ingår i serie med tidningsurklipp med fotonr. 1552-1563.'
Ett gulnat porträtt av Linköpings första fotograf, Frans Dyring. Från 1858 drev han fast fotoverksamhet i skomakare Hjeltes gård. År 1864 blev han ägare till den så kallade Borénska gården på Drottninggatan, där han redan tidigare hade inrättat en ateljé i en liten paviljong i trädgården. Långt dessförinnan, redan på sitt trettonde år, hade han skrivits in i musikcorpsen vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Där blev han hautboist och sedemera musikfanjunkare. Han var således en framstående musiker med flöjt som som sitt främsta instrument och verkade vid sidan av andra tjänster som musiklärare.
Sällskapet Lördagsbröderna samlade i trädgården hos kassör Karl Berg men oaktat namnet hölls just denna samling onsdagen den 21 augusti 1895. Vid sidan av värden ser vi följande bröder: Redaktionssekreterarna Karl Lindh och August Billsten, bokhållarna Axel Ajaxson, August Neuman och Johan Ekvall. Vidare läroverksadjunkt Axel Kristofersson, bankkassör Hjalmar Svensson, apotekare Karl Sandsjoe och postkontrollör Erik Lindh. Till höger om värden följer telegrafkommissarie Per Egnell, landskontorist Anders Boström, hypoteksbokhållare Gustaf Gustavi, apotekare Karl Stridner, postexpeditör Knut Berg, bokhållare Robert Dahlgren och kamrer Bengt Orre samt trädgårdsdirektör Victor Holm med sin trogne jaktkamrat hunden Dido.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Bolanders hus på Drottninggatan 2, kv Prostlyckan. Det uppfördes 1904 till Eskilstunabodens ägare Hartvig Bolander. Hans dotter Anna-Greta tog över huset i början av 1940-talet tillsammans med sin man tandläkare Torsten Sandberg. Huset har en egenartad fasad indelad i många olika fält av gesimser, dekorer och väggpartier. Hörntornet vetter åt Magasinsgatan och mot trädgården en glasveranda med smala burspråk och balkong ovanpå. Ett plank skyddar från insyn. Nedanför tornet står en liten flicka. (Jämför med rådman Mellings villa bildnr VMA11716 D10. Eskilstunaboden bildnr VMA11716 D66)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.