Nordiska Spelen
Från 299 kr
Ånnaboda 29 januari 1968 Ett litet barn och en kvinna är på skidtur i Ånnaboda. Barnet är klädd i mörk mössa med tofs på huvudet, vit jacka, mörka byxor, mörka vantar och pjäxor. Hon har skidor på fötterna och stavar i händerna liksom kvinnan som befinner sig bredvid henne. Kvinnan är klädd i mörk tröja, mörk mössa, mörka byxor, ljusa skinnvantar och har pjäxor på fötterna. Hon håller i snöret till en pulka.
Ånnaboda 29 januari 1968 Ett litet barn och en kvinna är på skidtur i Ånnaboda. Barnet är klädd i mörk mössa med tofs på huvudet, vit jacka, mörka byxor, mörka vantar och pjäxor. Hon har skidor på fötterna och stavar i händerna liksom kvinnan som befinner sig bakom henne. Kvinnan är klädd i mörk tröja, mörk mössa, mörka byxor, ljusa skinnvantar och har vita pjäxor på fötterna. Hon håller i snöret till en pulka.
Fettisdagstävlingarna, skolungdomens skidtävlingar. 13 februari 1951. Från Arbetarbladet 5 februari 2005. Solborg Norin, 67 år Gävle, det var hon som på ärvda skidor stakade sig fram i spåret med nummer 15 på. Hon var 14 år och gick på Stora Islandet och hade Gustaf Åberg som lärare. De fick fettisdagsbulle med varm mjölk efter loppet. Det var inte så vanligt med semlor på den tiden.
Den som har för vana att färdas mellan Bestorp och Brokind passerar Kläppviken, lågt liggande strax väster om Bestorp invid landsvägsbron över järnvägen. De flesta utan att känna till dess namn eller tidigare funktion. Huset uppfördes 1914 som banstuga för just den järnväg som passerar. Första banvakten på platsen var Gustaf Adolf Åberg som flyttade in med hustru och dotter när huset var nytt. En banvakt hade att inspektera den sträcka han ansvarade för. Kontrollen gällde naturligtvis hinder av nedfallna träd och dylikt men även hålla uppsikt efter tjälskador, solkurvor och allmänna skador på rälsen samt linjens signalutrustning. Varje passerande tåg skulle ockulärt synas och rälsen kontrolleras efter passagen. Fotografiet är odaterat men Åbergs långa tjänstgöringstid gör det rimligt att vi på stugans farstu ser hustrun Judit Maria med parets son Karl Göte, född 1920. Således kan vi tidsbestämma bilden till omkring 1925.
Fordonskolonn. Längst fram en Chevrolet 1939 med punker motorvärmare monterad på vänster sida på fronten. På höger sitter en AGA 104 reflex. Uppe på skärmarna stag till plåtflaggor som brukar nyttjas när regementschefen åker i fordonet. På taket fastsatt i dropplisten ett skidtakräcke gjort i filt och järn för att kunna transportera skidor och stavar. Framför kylaren ett galonliknande material för att skydda från fartvinden som blir extremt kall vid högre hastighet och på så sätt får man en högre temperatur i motorn som ger mer värme till värmepaketet. Med tanke på den fina kamouflagemålningen så är kortet taget från/efter 1941.
Ånnaboda 29 januari 1968 En kvinna och en man som har skidor på fötterna samt stavar i händerna står på toppen av en backe i Ånnaboda tillsammans med sitt lilla barn som sitter mellan dem i en pulka. Mannen sitter på huk vid det lilla barnet. Han är klädd i svart rock, mörk keps, svarta byxor, svarta pjäxor samt bär glasögon. Kvinnan är klädd i ljus mössa, mörk jacka, mörka byxor, ljusa sockor och svarta pjäxor. Det lilla barnet är klätt i ljus mössa och svart jacka med vita pälskanter. Alla tre står med ryggarna mot kameran.
Ånnaboda, fotojobb (?), arbetarkommun 70 år 12 februari 1968 Affärsmannen Totta som äger affären Tottas sport står på knä framför en liten pojke i sjuårsåldern med en vit låda i sina händer. På lådan står det: "Cykelhjälm Tre Kronor" på framsidan samt på vänstersidan: "...för landslagsspelare och morgondagens män." Totta är klädd i mörk hatt med vit tofs, har en mönstrad scarf om halsen, mörk jacka samt vita skinnvantar. Den lille pojken har precis plockat upp ett startkort ur lådan. Han är klädd i vitrandig mössa, mörk jacka och mörka byxor. Tre andra småpojkar syns stående på skidor i bakgrunden. Det ligger snö på marken.
En gammal manbyggnad med en nyare byggnad i vinkel och på gården en mycket hög flaggstång. Det gamla huset är förmodligen en s k långloftsstuga, vilket de två ingångarna antyder. Alltså ursprungligen en gammal högloftsstuga med en lägre ryggåsstuga i mitten och ett högre loft på ömse sida med var sin ingång. Vid godare tider har man fått råd att bygga på och lyfta upp taken till gemensam höjd och sätta in lunettfönster i loftgången som formats på ovanvåningen. Huvudentrén försågs med en veranda dekorerad med figursågade räcken, kapitäl och taklist. I många fall togs den andra ingången bort, men här behölls den och dörren med rombisk panel flankeras av pilastrar och ett kort skärmtak. Längs byggnadens takfot sitter en kraftig, lambrekängformad list. Taket täcks med enkupigt tegel och den höga stensockeln är vitkalkad och har en källaringång. Flygeln är också reslig med loftvåning men har taket täckt med stickor (pärt) och målad fasad, till skillnad från huvudbyggnaden. (Bilden beskuren pga negativets skador, ses nedtill och till vänster)
Skidåkare med kälke s.k. tältkälke på släp. Meterologisk forskningsexpedition. Thea Alberg, skriver om expeditionen itillsammans med sin morbror meteorologen Johan Wilhelm Sandström STF:s Årsbok 1928 (se referenser) : "Jag och en kamrat hade rest för att företa meterologiska studier" (...)"Det gällde dessutom att finna ett sätt att bekvämt och tryggt färdas i fjället under vintern. För detta ändamål läto vi göra en kälke av björkfaner, som fastgjordes på ett par lätta skidor och som, tillsammans med ett tält av råsiden, vägde endast 10 kg. Kälken hade formen av en bred ackja med liggplats för två personer, och tältet, som var fast-spikat i dess kanter, var tillräckligt stort för att två kundeclaga mat och äta därinne"
Emil Matton född. 1866 död 1957. Tog över ledningen för L.A Mattons läderfabrik efter fadern L.A Mattons död 1897. Blev ägare tillsammans med brodern Waldemar från år 1900. Sedan ensam ägare och VD från 1908-51 då företaget övertogs av sonen Lars. Matton var ledamot av stadsfullmäktige från 1907-1930 samt fransk konsularagent 1909-17. Han hade även styrelseuppdrag för Handelskammaren i Gävle, Svenska industriförbundet mfl. Matton hade ett stort idrottintresse och var 1895-1909 vice ordförande i Gefle IF. Tävlade på skidor i ungdomen och introducerade tennis som sport i Gävle efter ett besök i England 1892. Son till L.A Matton (se bild B 253) Far till Lars Matton (f.1898 d. 2001) och konstären Willhelm Matton (f.1901). Bror till konstnärinnan Ida Matton (f.1863. d. 1940)
Uppspänt tält på kälke s.k. tältkälke i snöigt fjällandskap. Forskningsresan som leddes av meteorogen Johan Wilhem Sandström i beskrivs av den då 19-åriga systerdottern och medhjälparen Thea Ahlberg i STF.S Årsbok 1928: " ...Men det gällde dessutom att finna ett sätt att bekvämt och tryggt färdas i fjället under vintern. För detta ändamål läto vi göra en kälke av björkfaner, som fastgjordes på ett par lätta skidor och som, tillsammans med ett tält av råsiden, vägde endast 10 kg. Kälken hade formen av en bred ackja med liggplats för två personer, och tältet, som var fast-spikat i dess kanter, var tillräckligt stort för att två kunde laga mat och äta därinne. Sängkläderna bestodo av Svenska turistföreningens lätta ejderdunssovsäckar, helt och hållet insydda i vattentät batist för att icke suga till sig det kondensationsvatten, som alltid uppstår under kaffekokning och matlagning inomhus vid låg temperatur. Dessutom fanns en anordning, genom vilken det mesta av ångan fick sitt utlopp i ett vinkelböjt rör av bleckplåt uppe vid taket. ..."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.