Här är ladugården nymålad och har fått nytt papptak. Fähusdelen i bulteknik i mitten rymde fähus med hoimd till höger. Två laddelar verkar mycket, så den ena har nog tjänat som vagnbod och förråd. Luckan till foderloftet står lutad mot kaninburen. På grindarna kan man se att här bodde en snickare!
Från 299 kr
Linet skall ryckas upp ur jorden, ett mödosamt arbete. Här rycker Botels kvinnor lin. Kvinnorna kan vara Josefina Hansson gift Thomsson, 42 år, och svägerska till Olivia Hansson, 44 år, i mitten med dottern Elinda 17 år t h. Kvinnorna har vanliga arbetskläder och duk på huvudet. Bilden är tagen några hundra meter väster om gården, husen som skymtar ligger på Anderse kväiar.
Här sen vi baksidan av manbyggnaden sedan den 4 år tidigare fått papptak istället för flistak. T v har byggnaden sal, i mitten kök och t h vardagsstuga med blind baksida, här stod förr sparlakanssängarna. Senare byggde man en liten köksfarstu i trä utanför köket. T v ser man gaveln på den moderniserade flygeln, vilken har fått nya stora fönster.
Gårdsparten är övergiven, det växer gräs och prästkragar på gårdsplanen. Man har rivit byggnaderna och kvar står en bulbyggnad med brant faltak, troligen härstammande från 1700-talet. Vad den innehållit är inte lätt att veta, ett fähus till vänster, vagnbod till vänster om mitten och ytterligare något litet fähus till höger kanske. I bakgrunden ses granngårdens tröskhus och dess manbyggnad till vänster.
Bulbyggnaden innehåller vedbod, sannolikt innanför gaveln, mot vilken ved står på tork. Vad dörren i mitten går till är oklart. T h finns ett lammhus med hoimd. Man har i senare tid höjt byggnaden lite med ett loft i resvirke, vars brädklädnad man dragit ner till bjälklaget. Denna byggnad har stått kvar i förfallet skick ända in på 2000-talet.
Denna bulladugård är troligen byggd i slutet av 1800-talet. Den innehöll förmodligen två fähus längst bort, hoimd i mitten och lada hiterst. Den tillbyggda boden var sannolikt vagnbod och förråd. Ladugården finns kvar än idag, men boden är borta. Grindarna är säkert gjorda av grannen Lars Pettersson på Hemmor, se Bild 907!
Ågatan 41 i Linköping. Huset uppfördes av sämskmakareänkan Brita Rulander något av 1800-talets första år. Från mitten av seklet kom gården att ägas av kompanjonerna och spegelmakarna Johan Petter Hallberg och Karl Gaunitz, varför den kommit att kallas Spegelmakaregården. En tid efter bildens tillkomst flyttades gatuhuset till friluftsmuseet Gamla Linköping. I förgrunden pågår rivningsarbete i kvarteret Borgaren.
Motiv från Brinkbacken i området Vimanshäll söder om Linköping. Snön låg djupt när fotografen passerade en vinterdag 1901, till glädje för barnen som hade lyckan att för linköpingsmått bo invid en rejäl kälkbacke. I bakgrunden ligger hus utmed dagens Hällgatan. Bostadshuset i mitten har upplysningsvis flyttats till friluftsmuseet gamla Linköping.
Den praktfulla huvudbyggnaden på rusthållet Brunneby uppfördes i mitten av 1700-talet. Byggherre var Gustaf Adolf Macklier som kort före uppförandet förvärvat gården. Fram till år 1880 växlade godsets ägare och bland dessa kan medlemmar ur släkterna von Siegroth och Tigerclou nämnas. Sagt årtal inköptes gården av Gustaf Andersson och var vid tiden för bilden ännu ägare.
En sällsynt miljöbeskrivning från Linköpings brandstation. Anläggningen hade stått klar vid mitten av 1910-talet och var vid tiden hyllad och blev väl dokumenterad av stadens fotografer. Amatörfotografen Fritz Lovén var säkert imponerad för egen del, men såg även andra värden än de rent arkitektoniska.
Den 14 meter höga kvarnen i Arkösund syntes tills den ödelades i en brand 1982 lång väg från havet och utgjorde en viktig del av Arkösunds siluett från sjösidan. Kvarnen hade flyttats från Öland 1861 för ny placering i Häggebo i Jonsberg. Vid mitten av 1930-talet flyttades den till Arkösund och läget på bilden och kunde invigas 1937.
Godset Lagerlunda väster om Linköping kom i släkten Lagerfelts ägo vid mitten av 1600-talet. Alltsedan dess har egendomen, utan att vara så kallat fideikommiss, tillhört samma släkt. Huvudbyggnaden uppfördes 1796 genom överstelöjtnant Israel Lagerfelts försorg. Bygganden har i senare tid nödtvunget ombyggts efter en eldsvåda.
Det en gång i tiden präktiga Stjärnorps slott uppförden vid mitten av 1600-talet. Byggherre var den skotske adelsmannen Robert Douglas som förlänats marken för sina insatser i svenska armén. Sedan en förödande brand 1789 kvarstår huvudbyggnaden som ruin. Här en dokumentation från omkring år 1900.
Motiv från Malfors vid mitten av 1920-talet. Från omkring förra sekelskiftet kom områdets karaktär att förändras i grunden. År 1902 etablerade Cloetta verksamhet i nya fabrikslokaler till vänster ur bilden och från 1932 uppfördes Malfors kraftstation med nödvändig reglering av Motala ströms flöde. Dessförinnan hade Malfors stora kvarn tagits ur bruk och rivits ned.
Kumla gästgivargård i Gistad hade fram till rörelsens nedläggelse i början av 1900-talet tjänat resande sedan mitten av 1600-talet. Till en början som en enklare krog på sätesgården Uggletorps ägor. Med tiden utökad och formell del i landets skjutsväsen. En period inrymde gården även Åkerbo härads tingställe. Bildens hus uppfördes omkring 1870. År 2007 eldhärjades huvudbyggnaden och kort därefter revs flygelhusen.
Familjen Johansson har samlats utanför hemmet Flicksten under Thorönsborg i Sankt Anna. Stående från vänster ses de äldre syskonen; Arvida, Arvid och Märta. I mitten ses från vänster; Sven August, far till Selma som sitter bredvid och därefter fadern och kyrkovärden Verner. Längst fram sitter de yngsta bröderna Olle med kattunge i famnen och Tore intill familjens hund.
Utmed en Linköpingsgatan vars miljö fullständigt utraderats sedan bildens tillkomst 1929. Repslagaregatans löp mellan Nygatan och Storgatan (över och förbi nuvarande Lilla torget) genomgick från mitten av seklet en total omgestaltning. I ett första skede revs bildens hus och lämnade en länge närmast outnyttjad yta. När tiden var mogen uppfördes Gyllen-varuhuset på platsen.
Systrarna Selma och Pancy Svärm med en icke identifierad vän. Systrarna var döttrar till distriktskorpralen och hemmansägaren i Klockarp Samuel August Svärm och dennes maka Kristina Maria Jonsdotter. I mitten ses Pancy och stående till höger Selma. Foto från omkring förra sekelskiftet.
Södra långhusportalen till Linköpings domkyrka, med svenska mått ovanligt rikt prydd med skulpturala element. Vad man kan behöva bära med sig är att stora delar av portalen togs ned och höggs om i mitten av 1800-talet. Innan bruket att träda in i kyrkor från väster utgjorde portalen domkyrkans huvudingång. Här en dokumentation från 1898.
Dokumentation av fastigheten Tomtebogatan 9 i de över tid starkt förändrade delarna av området Tomteboda i Linköping. Fastigheten uppfördes vid mitten av 1860-talet av Per Gustaf Wållgren under namnet Hagalund, byggt på Råberga utjord och vad tiden kallade Sämskmakarelyckan. Foto 1968. Enligt uppgift ödelades huset i en brandkårsövning 1974.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.