Flygsfors grundades 1809 för tillverkning av fönsterglas. Verksamheten upphörde 1920, men återupptogs 1930 under ny ledning för tillverkning av speciella belysningsglas, även pressglas och prydnadsglas.Under 1949-56 var Paul Kedelv (1917-90) verksam som formgivare och ritade då de s.k. coquilleglasen, färgade skålar och vaser i underfångsglas. Bruket lades ner 1979. Ortnamnet är från brukets anläggning. Första ledet är oklart. ( jfr Flögstorp ) -fors kommer av att bruket ligger vid en fors i Ljungbyån. ( NE )
Från 299 kr
Dokumentation som följer nedmonteringen av gatuhuset till Huitfeltska gården i Linköping. Fotoåret 1950 hade lyckligtvis en ny och unik möjlighet för stadens uttjänta hus öppnats. På initiativ av kommunalpolitikern Lennart Sjöberg hade mark avsatts vid egendomen Valla för det friluftsmuseum vi känner som Gamla Linköping. Just Huitfeltska gårdens utvalda hus var de första att flyttas dit och i linda bilda de stadskvarter som vidare tillkommit.
Den 6 september 1957 öppnade Koppartrans en ny bensinmack på Norrköpingsvägen 3 i Tannefors. Den allra första kunden belönades med fri tankning. Reine Carlsson var föreståndare av bensinmacken. Här talar han i telefon. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Den 6 september 1957 öppnade Koppartrans en ny bensinmack på Norrköpingsvägen 3 i Tannefors. Den allra första kunden belönades med fri tankning. Reine Carlsson var föreståndare av bensinmacken. Bensin. Mack. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Den 6 september 1957 öppnade Koppartrans en ny bensinmack på Norrköpingsvägen 3 i Tannefors. Den allra första kunden belönades med fri tankning. Reine Carlsson var föreståndare av bensinmacken. Bensinmack. Tanka. Bil. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Nedslag i Linköping våren 1975 med inslag av både bevarade såsom efter bildens tillkomst rivna hus. Redan rivna var husen i det upplösta kvarteret Enviget i bildens förgrund. Vid tiden uppläts ytan som bilparkering i väntan på ny byggnation. Till vänster ståtar det vackra och kvarstående stenhuset på adressen Läroverksgatan 4. Läroverksgatan 1 till höger kom dock att rivas. I bildens centrum vänder Stenhusgården sin södra gavel mot betraktaren, i sin helhet en manifestation av oföränderlighet.
Det här fotot av ett sammanbitet brudpar är taget nästan 3 månader efter bröllopet. Alla bröllopskläderna är på, tom Jakob har vita handskar, men ingen hatt. Emilie måste ha satt ihop en ny brudbukett och de har satt på sig nya rosor. Man kan undra varför Masse inte tog brudkortet vid själva bröllopet. Emilies familj tillhörde Masses närmaste vänner och han borde ha varit bjuden.
Denna vackra lilla bulladugård med halmtak kan vara byggd omkring 1865 när detta ställe etablerades. Den har senare byggts till med en lada i resvirke under spåntak. Bakom porten hitåt kan det ursprungligen ha varit en liten lada, senare troligen vagnbod. Därefter följer en hoimd och sedan ett dubbelt fähus och längst bort den nya ladan. 1946 revs denna ladugård bort och man byggde en ny större nere bakom bostadshuset.
Lauström kör ett grenlass på langstigvagn. Han har lassat korta grenar längst bak och sedan längre och längre för att få grenarna att stå upp så mycket som möjligt, för då fick han på mer grenar på lasset. Var bilden är tagen går inte att avgöra. En vacker manbyggnad i parstugeform av tidig 1800-talstyp skymtar t v och en ganska ny ladugård t h. På åkern bakom hästen står höga rågkärvar i rakar för torkning.
Denna bulbyggnad med loft i resvirke är svår att åldersbestämma. Virket är rätt klent, vilket skulle innebära att den var tillkommen omkring 1880-90. Byggnaden innehöll grishus, troligen lammhus, hönshus och snickarbod. På det stora loftet hade man magasin. Fönstren är tillfogade senare. Taket är täckt med spån. Intill står ett ganska stort dass. Båda byggnaderna finns kvar än idag, fast de har flyttats när gårdstomten ändrades och man byggde ny ladugård längre in på tomten 1923.
Det här var en mycket fin ladugård för sin tid, byggd i resvirke med foderloft och papptak. De vitmålade fönstren med sina spröjsar är också typiska för tiden. Troligen innehåller ladugården lada närmast, därefter gris- och hönshus, i mitten stall och längst bort kohus. Den lilla byggnaden på gaveln är dasset. En ny ladugård med lada uppfördes på samma plats 1936-1946, knappast för att denna var utsliten, utan snarare för att den var för liten.
Bilden visar byggnaderna på storgårdens östra sida. Längst till vänster står dasset. Resvirkesbyggnaden med brädtak är av okänd funktion. Tröskhuset har ändrats om till vagn- och redskapsbod sedan man rivit bort vandringen. Det ser ut som man håller på att ge den ny brädklädnad, samt att man lite provisoriskt lagar faltaket. Man kan undra hur brunnshuset fungerade? Det ser ut att vara en pip till höger, men hur tog man upp vattnet?
Masse har gått ut i åkern för att få en bra bild av gårdsparten med grannen skymtande bakom. Vi ser både manbyggnaden med bakbygge och flygel, samt den nya ladugården. Den hitre delen innehöll en stor lada, ändå tycktes halmen inte få plats under tak. Den bortre delen innehöll tre sektioner med fähus, man ser gödselhögarna utanför. Petterssons på grannparten hade ju byggt en ny imponerande ladugård något tidigare, vilket säkert tilltalat Larssons tävlingsinstinkt, vilket gjorde att man byggde en ännu större ladugård!
Här ser vi hela den stora vinkelbyggda ladugården från 1910. Det är nog fähus i hela ladugården från ladan och fram på gaveln, det är 3 gödseldörrar på baksidan (en syns dåligt) samt en mitt på gaveln. Även vinkeln verkar ha innehållit fähus. Den måste ha varit äldre, för spåntaket är redan lappat. Hela denna fina ladugård brann ner 1976 och en ny för tiden modern ladugård byggdes 1977.
Skollärarn Vilhelm Mårtenson 63 år och hustrun i andra äktenskapet Maria född Vestergren 38 år står i bättre vardagskläder, Vilhelm med klockkedjan tydligt synlig, framför sin manbyggnad. Huset kan möjligen vara från Nybyggets tillkomst på 1790-talet, men i slutet på 1800-talet i så fall kraftigt moderniserad med nya stora fönster i andra positioner och nerflackat tak, på bilden rätt nyligen spåntäckt. Ytterdörren är också ny med finspröjsade rutor upptill. T h skymtar brygghuset.
Ladugården består till vänster av en gammal bulladugård, kanhända så gammal att den är från partens tillkomst på 1780-talet, senare ändrad flera gånger, bl a med fönster, höjd med foderloft och delvis inpanelad. Ladan till höger går inte att avgöra om den är gammal och sedan höjd och inpanelad eller byggd efter 1906, se Bild 857. Ladugården revs bort 1917 och en ny betydligt större uppfördes på samma plats i stället.
Masse har stått på stora vägen precis vid nerfarten till Anderse och tagit denna bild av hela gårdsmiljön. Vi ser att manbyggnaden är en parstuga med finingång mot vägen. Huset byggdes kraftigt om 1924, varvid det höjdes och försågs med rejäl källare och ett bakbygge med ny vardagsingång på baksidan. Ladugården med den nybyggda fähusdelen t v har en stor hö- eller halmstack på gaveln. Den märkliga boden på flygelns gavel står ännu kvar.
Tröskverk med vandringshjul är en gotländsk uppfinning, gjord av Tobias Lang på 1790-talet för bröderna Donner. Kunskapen spred sig mycket fort och på några årtionden hade varenda gårdspart på ön egen trösk. Produktionen var så stor att man tom exporterade, bla till England. Vid 1800-talets slut kom lokomobilen som ny kraftkälla och en det transportabla tröskverket, varefter gårdströskarna revs, som här på Kauparve. Här ses själva tröskverket i ladan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.