Vid gamla IK Hakarpspojkarnas stuga i Huskvarna. Det har varit märkestagning, skidlöparmärken var en klassiker. Åker man totalt 3 mil på två timmar så får man ett guldmärke. Från vänster med skidor och stavar står: Gustav Isaksson (1), Stig "Putte" Grytberg (2) och Fredriksson (3). Stig var skidledare när Hilmer Andersson var som bäst i början på 1950-talet.
Från 299 kr
Sannolikt en Suecia 500cc SV. Det är en svenskbyggd maskin med en Schweizisk M.A.G motor med sidoventiler på 500kubik. De såldes till Försvaret mellan 1937 till 1940. Det levererades cirka 100maskiner, både med och utan sidovagn. Här med skidor. III. Kårdivisionen, A 6, beredskapstjänst i Värmland.
Teckning av Nils Nilsson Skum, troligen utförd mellan 1930 och 1938. En samisk man åker i en ackja dragen av en ren följd av renar och en annan man som åker skidor samt två hundar. Man hämtar in strörenar som inte följt med hjorden. Månsken och stjärnor. Vinter.
Teckning av Nils Nilsson Skum, troligen utförd mellan 1930 och 1938. En samisk man åker skidor dragen av en ren en annan man åker i en ackja dragen av en ren, två hundar följer efter. Man hämtar in en strören som inte följt med hjorden. Vinter.
F6 Karlsborg 1944. Vinterövning i Piteå. På några B17 monterades skidor under övningen. Från vänster: Flygstnm. Lundberg, fplm. Dahlberg, furir Lager. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
F6 Karlsborg 28/1 1941. Flottiljens B4:or på Bottensjöns is. Flögs över för montering av skidor och iordningsställdes för resan till Norrland (vinterövning). Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Ånnaboda 29 januari 1968 Två män med skidor över axlarna och stavar i händerna går på en skogsväg i Ånnaboda. De är klädda i svarta jackor, svarta byxor och svarta pjäxor och står med ryggarna mot kameran. Mannen till vänster har en ljus mössa med tofs och mannen till höger har en svart mössa med tofs. I bakgrunden syns andra personer.
'Bildtext: ''Slädutfärd med Malmbergs.'' :: Vy med 2 hästar spända framför släde med 1 man, kusk i uniform samt ytterligare 6 personer, barn och vuxna. 2 personer på skidor tolkar bakom släden. Bjällror, tömmar, sele. Snöklädd väg. Vinterlandskap. Kläder. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5257:1-18, se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
'Bildtext: ''Slädutfärd med Malmbergs.'' :: Vy med 2 hästar som drar släde med 4 passagerare samt 1 kusk i uniform, snötäckt väg. Bakom 2 personer som tolkar efter släden, på skidor. Kläder. Vinterlandskap. Hästarna med sele och bjällror. Kläder. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5257:1-18, se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
'Bildtext: ''Husarer med ''tolkande'' infanteri.'' :: Militärer, män, som ryttare till häst och på skidor med stavar. På snöklädd mark med hus med häck framför, i bakgrunden. Kläder. Uniform. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5253:1-18, se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
'Bildtext: ''Skidlöpare, Grindstugan.'' :: Vy med stort hus i trä på avstånd, framför på vägen med gatlykta en man, militär, på skidor dragen av en häst, tömmar, sele. Snö. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5253:1-18, se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
'Bildtext: ''Skidlöpare efter häst.'' :: 1 man på skidor iklädd mössa och rock, håller i tömmar bakom en häst med sele som drar honom. På en snöklädd väg ev. med allé. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5253:1-18, se även hela serien med fotonr. 5237-5267.'
Kvinna betjänas av butiksbiträde på Nordiska Kompaniet. Kvinnan provar sportkläder. Klädd i jacka, byxor, mössa och bottiner. Butiksbiträdet klädd i mörk klänning. I bakgrunden syns en skyltdocka iklädd skidkläder med skidor och skidstavar i händerna. Skridskor och sportkläder skymtar i bakgrunden.
Tåghemmet på Björklidens järnvägsstation med vagn för skidor. Tåghemmets tågsätt består littera Statens Järnvägar, SJ O/Or skidvagn, B010 2074 sjkukvagn, C07 4013 personalvagn, F7 kyl och förrådsvagn, C07 2503 eller 2504 köksvagn, C07 1273 eller 1275 matsalsvagn och så vidare. TT
Gäfle. Kyrkan. Gävle. Nuvarande kyrkan invigdes 1654 efter en medeltida kyrka som eldhärjats. Sedan 1630-talet försökt bygga upp kyrkan, men fått mura om. Markförhållandena var besvärliga, kyrkan fick klara sig utan ett torn. Det uppstod sprickor i väggarna till följd av sättning. Flertal experter, däribland Christopher Polhem, för att försöka åtgärda problemen. 1728–1729 murade Jonas Fristedt från Stockholm, ålderman i Murmästarämbetet, om valven i södra skeppet. Gävles stadsmurmästare Daniel Lundquist reparerade olika skador och byggde ett vapenhus 1761. Han lyckades också bygga kyrktornet 1779–81, men var tvungen att använda strävpelare. Vid restaureringen 1936-38 fick man ordning på instabiliteten. Idag kan man se att tornet lutar flera grader
Gäfle. Kyrkan. Gävle. Nuvarande kyrkan invigdes 1654 efter en medeltida kyrka som eldhärjats. Sedan 1630-talet försökt bygga upp kyrkan, men fått mura om. Markförhållandena var besvärliga, kyrkan fick klara sig utan ett torn. Det uppstod sprickor i väggarna till följd av sättning. Flertal experter, däribland Christopher Polhem, för att försöka åtgärda problemen. 17281729 murade Jonas Fristedt från Stockholm, ålderman i Murmästarämbetet, om valven i södra skeppet. Gävles stadsmurmästare Daniel Lundquist reparerade olika skador och byggde ett vapenhus 1761. Han lyckades också bygga kyrktornet 177981, men var tvungen att använda strävpelare. Vid restaureringen 1936-38 fick man ordning på instabiliteten. Idag kan man se att tornet lutar flera grader
På denna närbild kan man tydligt se hur bulladugården är byggd. Den har syllar och syllfoder och rätt breda bular. Mötare, dörrposter och rifoder (den tjockare bulen som bjälklaget vilar på) är inte så kraftiga. Längst till höger har man spikat på en lodstående planka. Dörren är av svaiptyp med en rätt liten svaip och en ganska stor underdörr. Man ser rätt få skador på virket, men ladugården har satt sig lite. Fönstren är isatta senare. Man kan också ana vastknaparna upp under agtaket, vilka bär den vågrätt liggande vastraften, som i sin tur håller emot agen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.