Vy västerut från Lidingö mot nya Lidingöbron under byggnad. I fonden Hjorthagen och Värtagasverket.
Från 299 kr
August Melander har byggt om ladugården, bara det gamla kohuset är kvar. Men han har troligen återanvänt murarna från den förra ladugården, men murat igen portarna och tagit upp en ny gödseldörr och flera fönster spröjsade i tidens smak. Ladugården har också förlängts, den gamla slutade där ladporten börjar. Man byggde således en ny lada hitom den gamla, vilket innebar att ladugården förlängdes och tröskhuset och bodarna revas bort och gårdsplanen blev motsvarande plats större. Senare byggdes ytterligare en ladugårdslänga i anslutning till nya ladan. Ladugården har försetts med ett foderloft i trä med många spröjsade fönster. Det halmtäckta taket är flackare än det gamla kohusets, vilket gav sämre vattenavrinning, men det var modernt så här. Likaså det stora komplicerat spröjsade fönstret uppe i gavelspetsen.
Masse tog först den här bilden av Alfvegrens ställe, men var tydligen inte nöjd med den. Han tyckte nog att träden skymde för mycket och tog en ny bild nästa vår, se Bild 1070. Nils Alfvegren född 1820 från Alskog bebodde detta hus som stod söder om Nybygget Mårtenssons nuvarande Ingemar Nilssons. Nils gifte sig 1848 med Anna Brita Hansdotter född 1826 från Gumbalde. De fick 7 barn. När hustrun dog gifte Nils om sig 1863 med Brita Elisabet Larsdotter född 1829 från Botels och de fick en son. Sonen Jakob Niklas Alfvegren, som var snickare och spelman byggde en ny boplats mitt över vägen 1885, vilken var en mindre gård, okänt var han fick marken ifrån, möjligen kom delar av marken från den bortskiftade parten av Hallsarve, se Bild 841. Personerna på bilden kan vara Brita Elisabet Larsdotter 73 år med barnbarnet Anna Amalia Alfvegren 9 år.
Porträtt av trafikdirektör Adolf Valentin Sjöstedt. Född i Skara 1833 inflyttade han till Linköping vid årsskiftet 1874-75. Med sig hade han sonen Erik Valentin från ett kortvarigt äktenskap som fått sitt slut när makan avlidit kort efter sonens födelse. I förstone bodde Sjöstedt med sonen i Linköpings stationshus men flyttade till en våning på Kungsgatan i samband med nytt äktenskap 1883. Hans andra hustru hette Elin Anna Maria Boman och var bördig från Södertälje. Året därpå föddes deras gemensamma dotter Gunhild och efterhand flyttade familjen till ny bostad i hörnet av Drottninggatan och Repslagaregatan. Senhösten år 1898 bröt de upp från Linköping för ny tillvaro i Stockholm. Sjöstedt avled den 14 maj 1908. Han var då skriven i Solna.
Porträtt av Carl Johan Ajaxson. Född i Västra Ny kom han att föra ett ambulerande liv. I sin ungdom tjänade han som betjänt vid greve Schwerins gods söder om Norrköping. Från 1845 var han vaktmästare vid Ljungstedtska skolan i Linköping, för att från 1848 bli källarmästare i Vikingstad. I mitten av 1850-talet bröt han upp för ny tillvaro i Vårdsberg. Efter ett tiotal år flyttade han åter till Linköping och innehade titlar som källarmästare, hamnfogde och handlare. Från 1873 är han istället knuten till Hallstad fabrik utanför Rimforsa. Hans sista hemvist blev i Västra Eneby där han från 1884 var hamnfogde vid lastageplatsen vid Hovby. Från 1846 var han gift med Anna Charlotta Sandberg.
Vykort, "Warberg. Nya Jernvägslinien." År 1917 kom SJ överens med Varbergs stad, efter massiva protester från invånarna, att ge spåret söderut från staden en rakare sträckning. Spåret drogs i en ny passage genom berget mellan Platsarna och centrala staden och invigdes 1920. Här kommer loket ångande mot en av de nyanlagda broarna över bergsklyftan. Till vänster ses den klockprydda Missionskyrkan, invigd 1906, och i bakgrunden reser sig elverkets skorsten.
Gävle. Dövstumskolan. Byggdes efter att riksdagen 1889 antog en ny lag om obligatorisk undervisningsplikt för döva barn. Barn från Gävleborgs, Kopparbergs och Uppsala län få undervisning. Eftersom skolan skulle ta emot barn som inte bodde i Gävle byggdes den som ett internat. Förutom skolsalar fanns sovsalar för 125 barn, personalbostäder och personalrum. Eleverna som gick på skolan fick en yrkesutbildning. Det kunde till exempel vara skrädderi, skomakeri och snickeri.
Bib Adelsköld 11 år fotograferad av pappa Claes Adelsköld hemma på Villagatan 2, Stockholm 1893. När bilden tas är Bib på väg till ett barnkalas hos Anna Löwenhielm (dotter till Rådman Löwenhielm på Floragatan 6). Hon har själv kommenterat bilden "Det enda vackra var mitt guldfärgade, lockiga hår (borstades spikrakt). Urvuxen klädning förlängd med en underkjol, ny hatt, alldeles för vattenkammat hår. Arma barn, så illa klädd jag alltid var. Foto pappa tog 1893".
Industrianläggningen vid forna Lundbergs Läderfabriks AB i Valdemarsvik 1988. Lädertillverkningen var då sedan länge nedlagd och detsamma gällde för den möbeltillverkning som hade tagit vid i början av 1960-talet. Den överblivna anläggningen blev därefter ett huvudbry för kommunen, tills en vändning kunde skönjas med nya verksamheter i renoverade lokaler. Sedan bildens tillkomst har delar av det så kallade Sjöhuset till höger rivits och Garvaregatans sträckning ombildats i en ny dragning av Storgatan.
Vykort, "Varberg, Hagaskolan", belägen i kv Orren 1. Vy från gräsmatta, med nyplanterade träd och buskar, via skolgården mot den långsträckta skolbyggnaden utmed Trädlyckevägen. Arkitektfirman Anker-Gate-Lindgren vann den arkitekttävling som hade utlysts sedan stadsfullmäktige den 21 december 1944 beslutat att en ny folkskola skulle byggas vid Baggeska lyckan. Bygget påbörjades i maj 1946, huvudentreprenör var bröderna Bengtsson i Falkenberg, och invigningen skedde den 30 augusti 1947. Omdömet från Varbergsposten blev ”Hagaskolan – en skola på höjden av modernitet”.
Saemien Sijte. Samevistet. Sektionsritning. Ritning till Mossbod å Skansen, Renberget. Grund lägges av sprängstensblock på berg i dagen. Syllar tjärade 5x5 med kryss i vartannat fack. Takstolar 3x3 stödda av stolpar. Väggpanel 1x7 ohyvlat med läkt av halva 3-4 slanor. Mellan stolpar inläggas trall av 1x2 på ..?... Dörr flyttas. Öppningar i väggen som i befintligt hus 11 cm höga. 15 cm från takfot. I gavelväggen en lucka med gångjärn som fälles nedåt. slanor. gammal takpanel. näverpapp. ny panel.
Den från småländska Lofta bördige Bengt Hägge inflyttade till Linköping 1882 sedan han kort dessförinnan påbörjat sin tjänst som redaktionssekreterare vid Östgöta Corrspondenten. Från 1886 var han tidningens redaktör. Under decenniet fann han sin blivande livskamrat i Linköpingsfödde Ester Arnander. De vigdes 1889. År 1898 bröt paret upp från staden för ny tillvaro i Halmstad där Bengt blivit ägare av tidningen Halland. Foto omkring 1885.
Vykort, "Järnvägsområdet. Ätran". Stationsområdet som det såg ut sedan Varberg-Ätrans Järnväg tillkommit 1911. För att få ansluta till den befintliga stationen i Ätran fick VÄJ, förutom bangårdens utvidgning, även betala nytt godsmagasin, ny stationsbyggnad (byggnaderna längst till höger) samt nytt vattentorn, den högsmala byggnaden till vänster vid spåren. Dock kunde de hyra in sig i det befintliga lokstallet men bekostade två nya stall samt vändskiva. Förlag: Ad. Andersson.
Ladugården till Slattefors herrgård var del i en komplett ekonomianläggning som vid sidan av sina naturliga funktioner bar stora kulturhistoriska värden. Ladugården från mitten av 1800-talet kom att eldhärjas i en anlagd brand 1988 och därefter förföll anläggningen och sedermera revs det unika och intilliggande vagnslidret. Komplexets vackra magasin räddades dock och har efter förflyttning erhållit ny placering och funktion närmare gårdens huvudbyggnad. Foto 1982.
Vid tillkomsten av Kinda kanal blev svängbroar nödvändiga där båtleden skurit av viktiga vägar. Den i Hjulsbro tjänade landtransporter till den nya vägbron i bildens bakgrund stod klar i början av 1950-talet. Långt därefter fanns emellertid den gamla bron kvar i öppet läge men saknade funktion efter att vägbanan på den intilliggande "gamla" bron rivits. I senare tid har överfarten lyckligtvis återställts, dock med ny bro. Här miljön 1984.
Linköpings busscentral har under minnenas tid var placerat vid åtminstone fyra skilda platser. Länge var Borggården samlingsplats för busstrafiken. Under 1940-talet etablerades bildens terminal med större ytor och bättre service. Läget kom att råda till mitten av 1980-talet då ny anläggning stod klar i kvarteret Drabanten. Den lösningen kom vidare och som bekant att lämnas för dagens resecentrum vid stadens järnvägsstation. Här en dokumentation kort före rivning. Vy från Djurgårdsgatan.
Flygsfors grundades 1809 för tillverkning av fönsterglas. Verksamheten upphörde 1920, men återupptogs 1930 under ny ledning för tillverkning av speciella belysningsglas, även pressglas och prydnadsglas.Under 1949-56 var Paul Kedelv (1917-90) verksam som formgivare och ritade då de s.k. coquilleglasen, färgade skålar och vaser i underfångsglas. Bruket lades ner 1979. Ortnamnet är från brukets anläggning. Första ledet är oklart. ( jfr Flögstorp ) -fors kommer av att bruket ligger vid en fors i Ljungbyån. ( NE )
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.