Jokkmokk 460:1-2
Från 299 kr
Edenberga
Sarektjåkkå
Jokkmokk 609:1
Jokkmokk 446:1
Observatorielunden från hörnet av Kungstensgatan och Observatoriplan.
'Lunch ombord på båten ''Bios'' vid Beian. :: Från vänster till höger, Austa, konservator Printz, konservator Ole Nordgaard. :: 3 män, varav 2 iklädda sydvest, sittande längs dukat bord på båtdäck. På bordet mat, fat, tallrikar, muggar, bestick, krus. :: :: Ingår i serie med fotonr. 731-735.'
Den så kallade Uddenbergska villan sedd från sydväst. Huset uppfördes 1887 i kv Tattarkullen 8 som bostad till trafikchefen vid järnvägen, Alfred Olsson (1850-1922). Arkitekt var Adrian Crispin Peterson och här använder han olika tiders arkitekturelement i exteriören såsom medeltida hörntoureller. Huset ligger vid Västra Vallgatan och till höger går idag Magasinsgatan upp, men den hette förr Norra Vallgatan. Här ser det dock knappt ut att gå mer än en stig. Dr Erik Uddenberg (f. 1880) hade senare såväl praktik som bostad där senare. Han var bl a järnvägsläkare. Bilden är tagen mot nordost.
Fotomontage med porträtt av Herman Rodhe och som bakgrund sannolikt trädplanteringen på Påskberget. Porträttet är troligen från slutet av 1800-talet och naturbilden från 1930-1940-talet. Herman Rodhe föddes 1825-06-10 och dog 1902-05-09. Intresseföreningen Småfoglarnes vänner bildades 1870 av rektor Herman Rodhe. 1872 började han tillsammans med sina skolelever att plantera på de kala Påskberget strax sydväst om Varbergs stad. Syftet var att fjärma fågellivet och lära barnen att värna om djur och natur. På den tiden jagades småfåglar som rent "söndagsnöje" och bon plundrades på ägg. Föreningar bildades under detta namn landet över som en motrörelse till detta beteende. Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930- 1940-talen.
Masse har stått vid gårdens utfart mot åkrarna i sydväst och tagit bilden av tröskhuset och ladugårdsgaveln. Tröskhuset ser lite risigt ut, men det gjorde de flesta tröskhus i socknen vid den här tiden. Eftersom tröskarna inte användes längre, blev tröskhusen en slags vagn- och skräpbodar med bristfälligt underhåll. Här ser det ut som om vandringshjulet ännu är kvar och att det finns mer utrymme till vänster i tröskhuset. Mot ladugårdsgaveln står det trolar och virke, en del ser ut att ha övergått till vedstadiet.
Denna bild är mycket intressant, för den visar att gårdsplatsen dels har en historia före Per Olssons tid, dels att ytterligare gamla ladugårdsbyggnader tycks ha legat på en tomt sydväst om de nuvarande tillhörig Hallbjäns, se Bild 814-819. Det här förklarar att Per Olssons part stundtals har gått under Hallbjänsnamnet. På bilden ser vi hur den nya ladugården håller på att byggas längst t v. De gamla ladugårdarna i sten och bulteknik är mycket storbyggda och vittnar om en betydande gårdspart. Vad hände med den? Hur kom det lilla stället till som kom efter på denna tomt? Se Bild 814-819!
Här är stor markbearbetning på gång med stensläp t v dragen av en häst med föl och jordfösa t h dragna av ett tvåspann hästar. Sannolikt tar man bort den gamla vägbanken, som gick snett ner från Kauparve norra part till söder om Hallsarve och lägger den till åkern sydväst om gården. Gården finns bakom det större trädet och grannparten syns över det högra hästspannet. T v skymtar Lausbackar. Personerna bör vara far och son Johan Petter och Karl Johan Karlsson t h och möjligen Hans Pettersson Kauparve t v.
År 1864 påbörjades en ny kyrka i Hägerstad, cirka 700 meter sydväst om den gamla kyrkplatsen. Då denna blev klar 1866 överfördes en stor del av den tidigare kyrkans inventarier dit, varefter den gamla byggnaden gick ett snabbt förfall till mötes. År 1893 besöktes platsen av personal från Riksantikvarieämbetet som fann att en gamla förfallna kyrkan fortfarande inrymde värdefulla inventarier. Följden blev att predikstolen och ett medeltida altarskåp överlämnades till Historiska museet i Stockholm. Därefter iordningställdes kyrkan som en ruin. Längre fram kom ruinen att återställas och återinvigas. Vy från sydost.
1927 önskade Frälsningsarmen uppföra en ny lokal i Norrköping. På den valda platsen i kvarteret Kapellhorvan fanns en äldre källare överbyggd med ett magasin i trä från senare tid. Detta föranledde Östergötlands museum att företa en antikvarisk undersökning. Amanuens Bengt Cnattingius beskriver källaren som uppförd av dels kluven dels obearbetad granit som murats samman och putsats, täckt av ett tunnvalv likaledes av granit. Rummets dimensioner var 4,25 x 6 meter med öst-västlig huvudriktning. Då källaren inte som tidigare bedömts ha medeltida ursprung, tillstyrktes att den fick rivas. Bilden visar källaringången vänd mot söder. Vy mot sydväst.
Invånarantalet i Svinhult uppgick vid 1800-talets mitt till omkring 1.000 personer. De kunde inte på långt när rymmas i den gamla träkyrkan invid vägmötet sydväst om nuvarande kyrka. Man begärde då och fick tillstånd att riva den gamla helgedomen. Då var bygget av den nya kyrkan redan igång sedan 1872. Helt färdig stod den 1875 och kunde invigas den 5 november året därpå. Ansvarig för kyrkobygget var byggmästare Johan Petter Sundqvist från orten, som hade att följa ritningar upprättade av arkitekt Johan Granqvist. Resultatet blev ett rymligt kyrkorum i nygotisk stil. Här en vy mot kyrkan omkring förra sekelskiftet. Till vänster ses Sockenstugan.
'I förgrunden mindre träbåt invid berg. 1 man iklädd sydväst stående i båten bredvid masten. Uppe på berghällen 2 män iklädda hatt resp. mössa och 4 kvinnor varav 1 med sjalett och lång rock, 1 med hatt och lång klänning samt blombukett i handen. De övriga 2 med någon form av huvudbonad samt långa klänningar. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5137 med diverse bilder, en del ev. Kristineberg. Plåtarna ligger i 2 pappaskar. På asken för negativen 8x8 cm står texten: ''Kristineberg negativ samt negativ av havsdjur.'
Uthus - Kvarter A och B mot sydväst. "Stretereds ladugård återuppförd efter branden 1944. Till höger syns en del avâ€gödselstanâ€. Observera plåtröret, som går ut från överplanet. Detta är ett transportrör för halm och hö som med en stor fläkt blåstes över till ladugårds-rännet. Det var den stora hömängden, som på några minuter ödelade ladugården med många djur innebrända. Jag såg hela brandförloppet från Lillastretered. Tidigare på vårvintern brann Stora skolans övervåning med svåra vattenskador som följd. Också Alberts villa öster om Tulebosjön gick upp i rök. Dessa bränder såg jag också". Uppgiftslämnare Sune Ivarson.
fotografi
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.