Åsmundshyttan nummer 2. Köket på "Erkas". Från vänster pigan Olivia Herdin f. 13 januari 1896, Jonas dotter Lydia Olsson f. 6 augusti 1878, ägaren Jonas Olsson-Hedman f. 11 januari 1848 d. 28 mars 1925.
Från 299 kr
Fotot visar en trädgårdsfest. Längst till vänster Karin i flickskolemössa och längst till höger Ingrid, Elna Brundins döttrar. Bakom ljusinsläppet står Lisa Hedman, och antagligen är det Sören Brundin som sitter i knät på hembiträdet Inga.
En bild från Rullsand. Längst till höger Sören Brundin som betraktar dom fyra flickorna från vänster: Lilian Holmstedt, Eva och Karin Brundin samt kusinen Lisa Kruse, född Hedman. Foto ca 1928.
På promenad i Åbyggeby, familjen Holmstedts sommarställe. På bilden från vänster: Hildur Holmstedt, Elna Brundin och Ester Hedman. Barnen längst fram är Lilian Holmstedt, dotter till Hildur, och Sören Brundin. Foto ca 1926.
Hemma hos mormor Anna Larsdotter Olsson på 3:e Tvärgatan 15. Från vänster Karin, Lisa Hedman (sedermera gift Kruse), David Brundin som står framför Ingrid (hon har bandage kring huvudet).
Den aktiva grupp Velenbor som står bakom linbastuns tillkomst: Eivor Fryklund, Jenny Johansson, Nanny Över, Elin Nilsson-Hedman, Elsie Gustafsson, Maja Jangsjö, Ingrid Larsson, Johan Jonsson, Karin Jansson, Gunborg Einarsson, Axel Englund, oidentifierad man.
ÖSK:s styrelse 1949. Fr.v övre: Lars Åkerström, Lennart Wettrén, K-F Graflund, Karl Panzenhagen, Nils Melander, Nils Hedman. Sittande: Nils Eklund, Sven Fågelgren, Gunnar Åslund, Karl Graflund, ordf. Gunnar Melander, Nils Johansson och Gustav Sjöbeck.
Här är en samling släktingar som sitter på 3:e Tvärgatan 15, utanför entrén till Anna Larsdotter Olssons lägenhet en trappa upp. Personerna från vänster: Erik Rynning med Naemi Olsson, Elnas kusin Anna Larsson, Ingeborg Olsson, Kerstin Brundin, Ester och John Hedman, Adde och Hildur Holmstedt (halvsyster till David Brundin). Längst till höger står David Brundin med Elna, sittande Gertrud Olsson med en dotter (Lisa) till Ester och John Hedman, och slutligen i mitten Anders Johan Brundin. Jämför bild nr EB 684.
Frida Kall i Linköpingsfotografen Maria Teschs ateljé i Linköping något av åren 1910 - 1916. Då i 25-årsåldern och ännu boende i föräldrarnas hemman Tyttorps Lillegård i Kumla socken. Hon var annars uppvuxen i Väderstad där fadern till 1910 var grenadjär vid Första livgrenadjärregementet. Senare i livet kom Frida att gifta sig med Carl Teodor Hård och driva ett mindre lantbruk i Stava söder om Ödeshög.
Av torpet Sjöbo återstår sedan länge endast fotografier. Ett av otaliga hemman i vårt land som inte bar de värden som moderna tider kom att kräva. Med ett vackert läge intill Tidersrumssjön fungerade Sjöbo som torp under gården Sevedstorp från åtminstone det sena 1700-talet. När 1900-talet bröt in upplöstes organisationen med torpare och Sjöbo gav istället husrum för lantarbetare och var bebott i varje fall till 1930. När Östergötlands museum 1959 ombesörjde en dokumentation var det forna torpet som synes stadd i förfall.
Porträtt av Niklas Fosser. Född som Niklas Andersson i bohuslänska Svarteborg 1835, där föräldrarna ägde ett hemman i byn Grinnås. Efter studier i Uppsala och namnbyte till Fosser, fann han på oviss grund änkan Maria Charlotta Holmqvist som i egenskap av efterleverska blivit ägare till Halleby säteri i Skärkind. Med säteriet som säte kom Fosser att tjäna sitt nya hemlän som landstingsman och vidare som östgötsk ledamot av riksdagen.
Tornby gård har en komplicerad historia. I äldre tid räknade byn fyra hemman och likt de flesta gårdssamlingar i landet hade de sina ägor blandade om varandra. 1700- och 1800-talens jordbruksskiften kom emellertid att skapa mer sammanhållna ägor. Bilden visar huvudbyggnaden i Norrgården, som vid tiden för bilden står under renovering och kom att bevaras på platsen trots exeptionell exploatering av gårdarnas forna jordbruksmark. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
1655 ägdes Flädingstorps säteri av Magnus Stråle till Åsebo och Bo. 1656 den 15 januari kom för rätten välborne Magnus Stråles till Bo och Åsebo rättare Trulls i Ingelstorp och gav tillkänna att hans husbonde har inrättat ett säteri av tre stycken [av] sina frälsehemman i Flädingstorp och Vissefjärda socken belägna, begärandes att ett annat [av] hans frälsehemman, Fiddekulla måtte ock där under räknas. 1687 såldes Flädingstorp, tre hemman, den 3 september av Magnus Stråle till Magnus Silfverlås.
Långsunda. Under 1500-talet fanns två gårdar och av dessa var ett hemman kronohemman och ett skattehemman. Mellan 1640-1712 hade Farsta gården genom Oxenstierna. 1917 köptes Långsunda av Valentin Larka. 1920 blev direktör Th. Schager Raaschov ägare till Långsunda. På Långsunda finns än idag djur såsom kor och grisar. Ägorna är mycket vackra med stränder och ängar och bildar en fin enhet med Gustavsberg. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Långsunda. Under 1500-talet fanns två gårdar och av dessa var ett hemman kronohemman och ett skattehemman. Mellan 1640-1712 hade Farsta gården genom Oxenstierna. 1917 köptes Långsunda av Valentin Larka. 1920 blev direktör Th. Schager Raaschov ägare till Långsunda. På Långsunda finns än idag djur såsom kor och grisar. Ägorna är mycket vackra med stränder och ängar och bildar en fin enhet med Gustavsberg, /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.