Kv. Påfågeln, Rantens Saft- och vattenfabrik. Nils Erikssonsgatan - Mössebergsgatan. Pripps köpte fabriken i början av 1930-talet och lade senare ner tillverkningen. Frans Andersson (Frans på Ljusås vid Torbjörntorp) ägde fabriken. Efter Saft- och Vattenfabriken kom Lastbilscentralen till kv. Påfågeln.
Från 299 kr
Motiv från Råby chokladfabrik, strax öster om Ljungsbro. Rörelsen grundades 1892 av den i Motala verksamma grosshandlaren John Anderson, varför rörelsens egentliga namn var Motala chokladfabrik. På platsen bedrevs tillverkningen i äldre industrilokaler som arrenderades av friherrinnan Helene von Mecklenburg. Redan året efter grundläggningen kom Olof German Svensson att knytas till bolaget och i egenskap av disponent bidrog han med nya ägare i Cloetta starkt till att utveckla tillverkningen som vartefter erhöll ett allt större anseende. Företagets tid vid Råby blev emellertid kort, knappa tio år. Vid tiden för bilden upplevdes fabrikslokalerna alltmer orationella och redan 1902 kom ny fabrik att stå klar vid Malfors.
Scania-buss för Oxelösund - Flen - Västmanland Järnväg, tilverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Scania-buss för Oxelösund - Flen - Västmanland Järnväg. tilverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Chevroletbuss under byggnad. AB Svenska Järnvägsverkstädernas verkstad i Linköping. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Chevroletbuss under byggnad. AB Svenska Järnvägsverkstäderna s verkstad i Linköping. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Volvo-buss för Norlings, Grängesberg. Tilllverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Volvo-buss för Haglund & Larsson i Sunne. Tilllverkad vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda. S 694.
Volvo-buss för Sjölunds Omnibussar i Gävle. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Volvo-buss för Skottorp linje- o turisttrafik. AB Svenska Järnvägsverkstäderna använde främst chassier från Volvo, Skania-Vabis och Shevrolet för att bygga bussar. Tillverkningen av busskarosser skylde sig från kontrakt till att karossen med inredning, målning och andra detaljer blev gjurda.
Utslagsvinden 1972. För att få spanten exakta tillverkade man av ritningen-arbetsbeskrivningen pappersmodeller av spanten i skala 1/1 som sedan användes som mallar vid tillverkningen av de riktiga Spanten. Detta arbetsmoment kallades utslagning. Utslagsvinden ligger på övre våningen i stora verkstaden.
Stadshistoriska utställningen i arkivhuset. Skor från Löfsko som hade sin grund i Göteborg 1909. Året efter köper skohandlaren Joseph H. Eklöf i Jönköping fabriken och flyttar tillverkningen till sin hemstad. Fabriken ligger i hörnet av Barnarpsgatan och Kungsgatan. Namnet på fabriken blir Löfsko.
Järnbruket i Åryd grundades vid mitten av 1600-talet. Grundaren var holländaren Arnold De Rees (1612-1668), som också var verksam vid Huseby bruk. Tillverkningen upphörde vid slutet av 1880-talet. År 1899 ströks bruket ur Kommerskollegiets lista över järnverk. Järnhanteringen kom att ersättas av träindustriell verksamhet.
Vy mot spånskivefabriken med timmer i Nissans vatten framför industrianläggningen. 1957 startade RYAB spånskivetillverkningen i Rydöbruk; den nyuppförda fabriken var den första av sitt slag i Sverige. Några år senare startades en filialfabrik i Oskarström, också för spånskivor. Tillverkningen i Rydöbruks lades ner 1978.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.