Minst två Tidaholmsbussar till Brickebacken-Mellringe. Dessa bussar levererades till AB Omnibus i Örebro som bedrev stadstrafiken i Örebro där nämnda linje ingick. Företaget startades år 1922 av Bengt Gilmark och John Tjernvik för att efter några år drivas av Gilmark ensam. År 1938 såldes företaget till Knut Oskar Gustavson som behöll företagsnamnet även sedan han i sin tur sålt stadstrafiken till Örebro Stad 1947. På en av bussarna på de här bilderna finns reklam för försäkringsbolaget Ocean. Detta företag drevs också av Gilmark. Bilderna skall placeras under Örebro län. Bussarna tilllverkades vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. T 216.
Från 299 kr
Minst två Tidaholmsbussar till Brickebacken-Mellringe. Dessa bussar levererades till AB Omnibus i Örebro som bedrev stadstrafiken i Örebro där nämnda linje ingick. Företaget startades år 1922 av Bengt Gilmark och John Tjernvik för att efter några år drivas av Gilmark ensam. År 1938 såldes företaget till Knut Oskar Gustavson som behöll företagsnamnet även sedan han i sin tur sålt stadstrafiken till Örebro Stad 1947. På en av bussarna på de här bilderna finns reklam för försäkringsbolaget Ocean. Detta företag drevs också av Gilmark. Bilderna skall placeras under Örebro län. Bussarna tilllverkades vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna. T216.
Minst två Tidaholmsbussar till ”Brickebacken-Mellringe”. Dessa bussar levererades till AB Omnibus i Örebro som bedrev stadstrafiken i Örebro där nämnda linje ingick. Företaget startades år 1922 av Bengt Gilmark och John Tjernvik för att efter några år drivas av Gilmark ensam. År 1938 såldes företaget till Knut Oskar Gustavson som behöll företagsnamnet även sedan han i sin tur sålt stadstrafiken till Örebro Stad 1947. På en av bussarna på de här bilderna finns reklam för försäkringsbolaget Ocean. Detta företag drevs också av Gilmark. Bilderna skall placeras under Örebro län. Bussarna tilllverkades vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna.
Minst två Tidaholmsbussar till Brickebacken-Mellringe. Dessa bussar levererades till AB Omnibus i Örebro som bedrev stadstrafiken i Örebro där nämnda linje ingick. Företaget startades år 1922 av Bengt Gilmark och John Tjernvik för att efter några år drivas av Gilmark ensam. År 1938 såldes företaget till Knut Oskar Gustavson som behöll företagsnamnet även sedan han i sin tur sålt stadstrafiken till Örebro Stad 1947. På en av bussarna på de här bilderna finns reklam för försäkringsbolaget Ocean. Detta företag drevs också av Gilmark. Bilderna skall placeras under Örebro län. Bussarna tilllverkades vid AB Svenska Järnvägsverkstäderna.
Basar i Stockholms börshus 1885 till förmån för Artur Hazelius och Nordiska museet. Deltagarna är klädda i fornnordiska dräkter kompomnerade av Hanna Winge i starka färger och med drakslingor och geometriska mönsterbårder. Bland deltagarna var Calla Curmann, som satt i ledningen för det nyligen bildade Handarbetets vänner, i vars ateljé dräkterna tillverkats. Övriga kvinnor i gruppen var bland andra Ann-Charlotte Edgren Leffler, Sonya Kovalevsky, Signe Mittag-Leffler, Anna Scholander, Ellen Key och Alfhild Agrell.
Elektriska maskiner. Löphjulet till en av de fyra Kaplanturbiner, som tillverkats vid verkstaden Kristinehamn för Swiranläggningen i Ryssland, 1932. Ett av världens största kraftverk. Det avbildade löphjulet, som är det största i världen och kommer att överträffas i storlek endast av löphjulen för turbinerna till Svenska Statens, under byggnad, kraftverk vid Vargön. Vargön konsumerar 300 000 liter vatten/sek. samt avgiver 37 500 hk. Löphjulets diameter uppgår till 7,4 meter. 75 varv/min. Vikt 152 ton. De fyra meter löphjulsskovlarna är utförda av svenskt rostfritt stål och väger vardera ungefär 10 500 kg samt torde vara de största stycken som hittills utförts av sådant material. På bilden syns chefsingenjören för Swir-anläggningen, Professor H. Graftio.
Papyrus i Mölndal. Pappersmaskin. Med denna maskin, som du ser på bilden, tillverkas papper i långa breda remsor, som samlas upp på en axel till en stor pappersrulle. Papper har tillverkats här i Mölndal i ett par hundra år. Förr gjorde man papperet av linnelump, som man fick av gamla utslitna linnekläder. Senare lärde man sig att göra papper av trä. I en maskin höggs trästockarna sönder till träflis, som kokades tillsammans med kemikalier i stora behållare. Träflisen liksom smälte sönder. Därefter samlades träfibrerna på en bred filtremsa, och vatten pressades ur, så att det blev sammanhängande papper i långa breda remsor. På Papyrus tillverkas många olika sorters papper, t.ex. skrivpapper, som vi använder här i skolan, tryckpapper, som ni har i era läroböcker, kartong, som man använder till papplådor och emballage. Papyrus har fått sitt namn av en växt, som förekom rikligt vid Nilens stränder i Egypten. Papyrus-växten är ett manshögt gräs och liknar vår vass. Av växtens märg kunde folket i Egypten tillverka ett vackert papper (papyrus), som de kunde rulla ihop. På detta papper skrev egyptierna sina bildtecken (hieroglyfer) med svart sot, som lösts i vatten (ett slags tusch).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.