Överlännäs kyrka. Kyrkans ålder är svår att bestämma, men den kan vara byggd kring sekelskiftet 1200 - 1300. Den är uppförd av sten som numera är vitputsad. Taket med brant resning är täckt med spån. Den gamla ingångsporten syns på södra väggen. Till den nuvarande ingången på västra gaveln hörde under 1800 talet ett vapenhus av trä. Under 1400 talet fick kyrkan stjärnvalv. Om kyrkan haft kalkmålningar är ovist (En brand i prästgården 1835 förstörde alla handlingar). Från slutet av 1700 talet är bland annat altaruppsatsen och predikstolen. Klockstapeln är byggd i slutet av 1700 talet eller början av 1800 talet. Den ombyggdes vid en restaurering 1891.
Från 299 kr
Överlännäs kyrka. Kyrkans ålder är svår att bestämma, men den kan vara byggd kring sekelskiftet 1200 - 1300. Den är uppförd av sten som numera är vitputsad. Taket med brant resning är täckt med spån. Den gamla ingångsporten syns på södra väggen. Till den nuvarande ingången på västra gaveln hörde under 1800 talet ett vapenhus av trä. Under 1400 talet fick kyrkan stjärnvalv. Om kyrkan haft kalkmålningar är ovist (En brand i prästgården 1835 förstörde alla handlingar). Från slutet av 1700 talet är bland annat altaruppsatsen och predikstolen. Klockstapeln är byggd i slutet av 1700 talet eller början av 1800 talet. Den ombyggdes vid en restaurering 1891
Murbergskyrkan. Kyrkan byggdes 1925-29 och är en rekonstruerad norrländsk medeltidskyrka. Som förebilder användes medeltidskyrkorna i Hackås Jämtland och i Ramsele Ångermanland. Interiört är kyrkan dekorerad med kalkmålningar. Motiven är lånade från väggmålningar i flera olika kyrkor. Inredningen kommer från olika församlingar i Medelpad och Ångermanland. Brudbänken från 1765 är snidad av en av de mer kända bygdekonstnärer, Pehr Pehrsson från Käxed. Kyrkogården omges av en bogårdsmur med två stegportar vilka är kopierade från Trönö kyrka i Hälsingland.På kyrkogården vilar museets grundare Theodor Hellman och hans hustru Vendela
Murbergskyrkan. Kyrkan byggdes 1925-29 och är en rekonstruerad norrländsk medeltidskyrka. Som förebilder användes medeltidskyrkorna i Hackås Jämtland och i Ramsele Ångermanland. Interiört är kyrkan dekorerad med kalkmålningar. Motiven är lånade från väggmålningar i flera olika kyrkor. Inredningen kommer från olika församlingar i Medelpad och Ångermanland. Brudbänken från 1765 är snidad av en av de mer kända bygdekonstnärer, Pehr Pehrsson från Käxed. Kyrkogården omges av en bogårdsmur med två stegportar vilka är kopierade från Trönö kyrka i Hälsingland. På kyrkogården vilar museets grundare Theodor Hellman och hans hustru Vendela
Kyrkan av sandsten från 1100-talet välvdes på 1400-talet och förlängdes 1767 mot öster med ett tresidigt kor. År 1888 revs allt utom det medeltida långhuset och kyrkan omändrades till samlingslokal. Den återinvigdes 1915 efter viss upprustning, och 1965 byggdes ett nytt smalare kor på det ursprungliga romanska korets grund. Långhusvalven har kalkmålningar från ca 1640. Predikstolen är daterad 1691. Kyrkan äger ett triumfkrucifix från 1400-talet och två skulpturer av Maria och Johannes från ca 1200, vilka flankerat en äldre Kristusbild. Den skulpterade dopfunten är samtida med kyrkan. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=224273
Gärdslösa kyrka är en kyrkobyggnad i Gärdslösa på Öland. Den är församlingskyrka i Gärdslösa, Långlöt och Runstens församling i Växjö stift. Kyrkan brukar ses som Ölands bäst bevarade medeltidskyrka och var länge något av Ölands kyrkliga centrum. Prinsessan Margaretha och John Ambler gifte sig i Gärdslösa kyrka 1964. Under sommarmånaderna är kyrkan ett mycket populärt turistmål. Kyrkan består av ett långhus, ett rakslutet kor av ungefär samma bredd i öster, två korsarmar som skjuter ut från långhusets västra del, sakristia vid korets norra sida samt ett torn i väster. Långhusets västparti och det något yngre tornet är från 1100-talet. Kyrkan utvidgades vid mitten av 1200-talet med korsarmar med skulpterade portaler. Kryssvalven från omkring 1240 är slagna av den så kallade Gärdslösamästaren. Längre fram under 1200-talet byggdes ett nytt kor - med den originella trappgaveln - ett stycke öster om det gamla, vilket fick stå kvar tills långhuset under 1300-talets första hälft förlängdes och förenades med det nya koret. Något senare tillkom sakristian. Förändringar som påverkat kyrkans yttre, som det nu ter sig, inskränker sig därefter i stort sett till upptagandet av rundbågiga fönsteröppningar och uppförandet av tornlanterninen 1845, fritt efter de uppgjorda ritningarna. Murarna är sedan 1957-58 års renovering slammade och vitkalkade, med undantag för norra korsarmen, vars färgskiftande murverk är blottat. Även interiören - med kalkmålningar från 1200-talet och senmedeltid på väggar och valv och skulpterade kolonnkapitäl och konsoler - är mycket välbevarad i sitt medeltida skick. Bland de eftermedeltida tillskotten interiört märks, vid sidan av inredning från 1600- och 1700-tal, korets kalkmålningar från 1642. Kyrkorummet domineras av den altaruppsats som, inspirerad av uppsatsen i Kalmar domkyrka, tillkom 1764-1766. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.