Godsvagn 37 försedd med bromskur vid vid sulfitfabriken i Vallvik.
Från 299 kr
Stockholm - Roslagens Järnväg, SRJ godsvagn 59 vid sulfitfabriken i Vallvik.
Wargöns AB. Påförd text: Övering. Janne Müntzing omgiven av t.h drifting. Einar Schiller och t.v. assistenten Gustaf Widell samt arbetare i sulfitfabriken. Bilden tagen i sulfitfabriken år 1900.
Enligt text på originalet: "Munkedals pappersbruk. Sulfitfabriken till höger. Efter sulfitfabrikens återuppbyggnad efter branden mars 1911. Ivar Lindeberg var ingenjör vid sulfitfabriken 1-4-1911-30-6-1913".
Godsvagn 35 försedd med bromskur utanför lokstallet vid sulfitfabriken i Vallvik.
Marma - Långrörs Aktiebolag Vallvik lok 5 utanför lokstallet vid sulfitfabriken i Vallvik.
Marma - Långrörs Aktiebolag Vallvik lok 6 utanför lokstallet vid sulfitfabriken i Vallvik.
Lagerbyggnad 110 och 111 under uppbyggnad på Papyrus fabriksområde, 25/7-1945. Fabriksgården och sulfitfabriken till vänster
Rivning inför uppbyggnad av byggnad 110 o 111. På Papyrus fabriksområde, 10/12-1945. I bakgrunden syns sulfitfabriken och syratornet
Enligt noteringar: "Munkedals pappersbruk med utloppskanal vid de s.k. syradammarna. Dessa dammar var sedimenteringsdammar för restluter från sulfitfabriken." (BJ)
Manne Östlund vid arbetsbordet i kammaren i övre våningen. På väggen "Sulfitfabriken", gouache av Manne Östlund. För "Svenska Hem i ord och bilder"
Handkolorerat vykort, "Sulfitfabriken. Oskarström." Fördämningen ligger till höger i bild och bortom den breder fabriksanläggningen ut sig med en hög, rykande skorsten,.
Marma - Långrörs AB. Sulfitfabriken. Hå - Vallvik, lok 5, före detta Statens Järnvägar, SJ N6p 3163, ursprungligen Norra Östergötlands Järnvägar, NÖJ lok 16.
Foderjäst, en biprodukt från Sulfitfabriken, Korsnäsverken. Den 2 november 1948. Korsnäs AB är ett av Sveriges ledande skogsindustriföretag som tillverkar kartong, säck- och kraftpapper, fluffmassa till hygienprodukter och sågade trävaror.
Frånö järnvägsstation. Stationen öppnades för trafik 12 december 1893. Otto Hugo Anshelm Ahl blev den första stationsförmannen. Godstrafiken var ibland ganska intensiv på grund av transporter till och från den närbelägna sulfitfabriken. Stationshuset revs 1976.
Ursprungligen var Böksholm en herrgård med ett järnbruk. 1901 lades driften om till att producera sulfitmassa. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979.
Pappersbruket i Böksholm. Vid Böksholms säteri startade bergmästaren, sedermera bergsrådet, Erik Benzelstierna ett järnmanufakturverk år 1762, där det sedan 1742 funnits en masugn. 1782 blev Böksholm ett järnbruk. På 1840-talet flyttades Braås järnbruk till Böksholm och i samband med detta uppfördes nya byggnader för såg, kvarn och spiksmedja. Då järnbruket tvingades lägga ned på slutet av 1800-talet ställdes produktionen om till pappersmassefabrik. Från Växjö-Hultsfred-Vestervik järnväg anlades 1916 av sulfitfabriken ett stickspår för trafik mellan bruket och Braås station. Järnvägen lades ned 1972. Dåvarande ägaren Södra skogsägarna lade ned sulfitfabriken 1979 och sprängde huvuddelen av byggnaderna 1982.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.