Skattevraksgården. Mangårdsbyggnaden. Insyn fr. förstugan i norra gavelrummet.
Från 299 kr
Norra korsgången och västra förstugan mot väster sedan skyddstaket uppförts.
Västra förstugan. Golvet öster uppåt och trappan till denna.
Västra förstugan från söder. Pilen utmärker fyndläge för nyckel.
Trappan vid nordvästrummet sedd från västra förstugan. Foto från söder.
Enligt notering: "Vid förstugan, Johannes Kam, Hulda Thim".
Detalj av förstugan i stuga som revs 1936
Handtag på dörren mellan förstugan och köket, Hagen
Rum 3 med ingången från förstugan rum 1
fotografi
Varnhems klosterruin
Vasahuset och andra byggnader i Borgholm. Gustav Vasa anlade i början av 1500-talet fem kungsgårdar på Öland, varav en i Borgholm. Vasahuset uppfördes troligen som källarstuga på Borgholms kungsgård och är en av Ölands äldsta profana byggnader. Det är ett rektangulärt tvåvånings stenhus; utseendet tillkom efter en brand 1677. Från 1500-talshuset finns bl.a. en tunnvälvd källare kvar. Planen är tredelad med förstuga och ett rum på vardera sidan. Byggnaden har under långa tider stått oanvänd eller använts som spannmålsmagasin. Vasahuset är byggnadsminne.
Huvudbyggnad från 1800-talets början. Undervåningen av kalksten, övervåningen av timmer. Stenväggarna är spritputsade och vita, i övrigt gulgrön oljefärg. Taket är täckt med kittat tegel. Mitt på framsidan finns en ståtlig fritrappa. På gaveln finns en utbyggnad med kökstrappa. Vid sidan av gaveln ett vinkast av kalksten. Källaren har tre välvda rum i husets tvärriktning. Våningens plan har långsmal förstuga och sal i mitten med två rum på vardera sidan. Till höger i förstufan låg länsmannens kontor, till vänster köket. Det inre modernt (1925), ett par kakelugnar i Oskar I:s gotik, det enda ålderdomliga.
Hamngatan sedd norrut från Magasinstorget. Lilla byggnaden mitt i bild är Mamsellernas hus, innehållande Firma Bygge. Huset flyttades till Gamla Linköping från Nygatan 3. Byggnaden uppfördes vid sekelskiftet 1800 av landssekreteraren Vilhelm Pereswetoff-Morath, som bostadshus för sina anställda, själv bodde han vid Stora torget. Planlösningen är enkel och ålderdomlig. Den har en gavelentré som leder först till en förstuga och därefter ett genomgående kök och ett rum. År 1822 köptes den av hushållsmamsell Karin Laurin, som sålde den 1858 till mamsell Emilia Pettersson.
Huvudbyggningen: salen t.v. av förstugan. Gustaviansk väggdekor på papp. Gul kakelugn från 1700- talets slut.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.