Medföljande text: "Smörgåsen", f d vadbåt. Ägdes tidigare av gästgivaren kapten C. A. Hansson öknamnet på båten anspelar troligen på ägarens yrke. Båten köptes slutligen av Henrik Hansson, där den i den Hanssonska släkten (Ödsmål) hette "Viking" och var då halvdäckad. Bilden tagen vid Borgane (år 1901?) av E. Almqvist. Originalfoto tillhörande Kville Hembygdsarkiv, Fjällbacka".
Från 299 kr
Varje gårdspart hade förr en egen smedja, men mot 1800-talets slut kom sockensmedjor med en smed som bara hade detta till yrke. De bönder som inte var intresserade av smide släppte då underhållet som här på Fie och smedjan förföll och revs bort. Synd på en vacker byggnad!
Porträtt från 1860-talets första år av flickan Ellen Åman. Dotter till lasarettsläkaren i Linköping, Ludvig Åman och dennes maka Fanny Olivia Margareta Nordvall. Familjen var genom faderns yrke bosatta i stadens länslasarett, vid tiden beläget invid Hospitalstorget. I vuxen ålder kom hon att gifta sig med läkaren Algot Key-Åberg och från 1885 var de bosatta i Stockholm.
Henrik August Thollander vid höjden av sin militära karriär vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Hans befordringsväg nådde kaptens grad trots följande givna omdöme: En godhjärtad hedersman; föga ägnad för officerens yrke. Ägare av Brabergs gård i Skönberga. Från år 1880 gift med Anna Pereswetoff-Morath.
POJKE MED HÖGHJULING. Tillv.tid: 1880-1890 Övriga nr: 168 Repro nr: Registrator: LH RealNr: 231 2 Motiv_spec: HUND RealNr: 493 4 Motiv_spec: CYKEL RealNr: 855 Motiv_spec: POJKE Proviens Kod: 10 Yrke: FOTOGRAFNamn: VICTORIN CARL Land: Län: 16 Kommun: Stad: JÄRPÅS By: Gård: Fastighet: Adress:
Banvakten vid Lidköping-Håkantorps järnväg. Eklund? Tillv.tid: 1895-1906 Övriga nr: 188 Repro nr: Registrator: LH RealNr: 594 Motiv_spec: FAMILJ RealNr: 496 Motiv_spec: BANVAKT Proviens Kod: 10 Yrke: FOTOGRAFNamn: VICTORIN CARL Land: Län: 16 Kommun: Stad: JÄRPÅS By: Gård: Fastighet: Adress:
Orig. text: Gamla brandstation, juni 1926. Gamla brandstationen uppfört 1914-15 efter ritningar av C. E. Rosell, Malmö i nationalromantisk stil. Tillbyggt 1948. Brandsoldaterna skulle bo i och rycka ut ur en borg, som gav intryck av deras farliga och aggressiva yrke.
Vattenåkaregården flyttades till friluftsmuseet Gamla Linköping 1979. Här ses huset på sin ursprungliga plats invid Djurgårdsgatan. Bostaden uppfördes 1874 av timmermannen Carl Johan Andersson och har fått sitt namn efter byggherrens arbete som vattenåkare vid sidan av sitt yrke som timmerman. Under många år var vattenförsörjningen ett stort problem i Linköping. De västra delarna av staden fick vatten genom vattenåkarna, som med hjälp av häst och vagn körde ut vatten i tunnor.
Porträtt av John Åstrand, auditör vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Född och uppvuxen i Ydre kom han efter juridikstudier i Uppsala att tjänstgöra vid både Göta och Svea hovrätter. Efter omorganisationen av den militära jurisdiktionen knuten till nämnda regemente. Vid sidan av sitt egentliga yrke innehade han en mängd förtroendeuppdrag i så skilda verksamheter som Östergötlands läns landsting, Kinda kanal, Bona uppfostringsanstalt med flera. Under hösten 1903 lämnade han Ydre för att inflytta till Linköping. Från 1909 var han gift med Louise Segerdahl.
En man. Karl David Johansson, född 28/1 1881 i Orrkulla, Viby sn, Närke. Son till personerna på bild 1 (Per Johan Johansson och Maria Katarina "Maja Kajsa). Yrke: stationskarl, konduktör och sist tågmästare. Död 5/6 1968 i Örebro där han sist var bosatt på Viktoriagatan 11. Bilden är en avfotografering av ett fotografi där på baksidan står antecknat "Karl David Johansson, 9 dec. 1905". (Maria W. har denna papperskopia kvar.) Se även bilderna: 2003:47:1-19.
Född i småländska Högsby kom Mathilda som barn och faderns yrke som trädgårdsmästare till egendomen Ulvåsa nära Motala. När hon i övre tonåren lämnade barndomshemmet var det rimligtvis genom faderns yrkeskontakter som steget förde henne till Linköping och en plats som mamsell i förre "kungsträdgårdsmästaren" Per Georg Dahlbergs hushåll. Efter en tid i det Dahlbergska hemmet avled husfadern och omständigheten för Mathilda blev gissningsvis osäker. Fortsättningen för hennes liv fann hon emellertid i den levnadsglade, (titulära) borgmästaren Fredrik Behm. Han var visserligen 40 år äldre än Mathilda men bar sina dokumenterade värden, möjligtvis med betoning på "väl". Äktenskapet tycks blivit gott och kom att vara i knappa 20 år. Foto omkring 1865.
Kronolänsman Frithiof Egelin förde ett kringflyttande liv. Några nedslag: Inflyttad från Östra Skrukeby som sergeant till Östra Tollstad 1873 och samma år gift med Nanny Maria Aurora Rydin. Från 1879 titulerad landskanslist i Linköping och från 1880 med samma yrke i Kärna. År 1882 finner vi honom som kronolänsman i Brunneby och från 1883 detsamma i Fornåsa. Innan decenniet var till ända flyttade Egelin med familj till Stockholm. Där emellertid frånskild och åter inflyttad till Linköping 1901. Död i Linköping 1916. Här porträtterad omkring 1865.
Genom en medföljande påskrift kan vi med visshet presentera smidesmästaren Alfred Davidsson. Här vid husknuten till sin bostad utmed dagens Elsa Brändströms gata i Linköping. Han var född i staden 1847 och vidare tagit yrket efter fadern. Davidsson förblev ogift i livet men hade 1894 erkänt sig som far till en gosse ur skomakaremästare Hjelte och makans barnaskara. Pojken kom att växa upp hos Davidsson men valde inte faderns yrke. Efter avslutat arbetsliv sålde den forne mästaren sin gård och flyttade till lägenhet i Stolplyckan. Han avled våren 1930. Foto omkring 1910.
Maria Wallinder kom likt många döttrar i den borgliga miljön att välja den öppna vägen att bli lärare. Som dotter till makarna Magnus och Mathilda Wallinder, där fadern var läroverksadjunkt, växte hon upp i Linköping där familjen var bosatt i en våning invid Repslagaregatan. Hennes yngre syster Karin följde henne i utbildning och yrke och de bägge syskonen kom att följa varandra livet genom. Så länge föräldrarna var i livet bodde de hemma, därefter tillsammans så länge det var möjligt och som så ofta inom yrket förblev de ogifta. Hennes liv nådde sin ände i mars månad 1943.
Per Johan Johansson och hans fru Maria Katarina "Maja Kajsa" (född Larsdotter). Per Johan Johansson var född 18/3 1841 i Dalen, Fredsberg, Västergötland. Son till Johannes Pettersson och Ällika Olofsdotter. Yrke: banvakt vid Lund i Vretstorp, från år 1892 i Tälle, Hardemo sn, Närke. Död 4/12 1921 i Hardemo, Närke. Gift med: Maria Katarina "Maja Kajsa" Larsdotter (kallades "Maja Kajsa"), född 7/4 1849 i Bellefors. Dotter till Lars Carlsson och Cajsa Magnusdotter. Död 4/12 1919 i Tälle, Hardemo sn, Närke. Hustru och hemmafru. Bilden är en avfotografering av ett foto som tagits vid parets hem i Tälle ca 1915. Se även bilderna: 2003:47:1-19.
Ett år 1918 postgånget vykort med motiv av Linköpings brandstation. Adresserat till den från Vikingstad bördiga Gunhild Axbom. Vid tiden för bilden var brandstationen relativt nyligen uppförd. Den ritades i nationalromantisk stil av byggmästaren Nils Meijer med hjälp av arkitekt Nils Rosell. Även den i Linköping framträdande Axel Brunskog lämnade in arkitektförslag men fick se sig övervunnen. Som inspiration för Meijer och Rosell stod brandstationen i Wilmersdorff, Berlin. Den uppfyllde väl tidens syn på brandmannens arbete. Brandsoldaterna skall rycka ut ur en borg som ger intryck av deras farliga och aggressiva yrke. Byggnaden placerades på en för linköpingsmått mätt höjd. Därmed fick man nedförsbacke till stadens bebyggelse. I samband med inflyttandet inköptes två automobiler, en stegbil och en för manskap och redskap. Men trots att man försålde kårens hästar lät man ändå flytta över viss hästanspänd utrustning som garant utifall de nymodiga automobilerna skulle krångla. Kostnaden för bygget landade på 165 000 kronor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.