Dammen i Hällbo.
Från 299 kr
Olidans kraftverk, Trollhättan
Toppöfallet, Trollhättan den 1 augusti 1899
Gullöfallet, Trollhättan den 1 augusti 1899
Invigningstal. Troligen från den internationella utställningen för turism och vattenkraft (Exposition internationale de la houille blanche et du tourisme) i Grenoble 1925.
Uppackning av utställningsmaterial. Troligen från den internationella utställningen för turism och vattenkraft (Exposition internationale de la houille blanche et du tourisme) i Grenoble 1925.
Huvudnäsfallet i Göta älv vid Vargön. Mur till Bröderna Eriksons (Nils Eriksons söner) vattenkraft-kanal, vilken ledde till pappersbruket på Vargön.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Tyskland, 1955. Motiv av Oskar Von Miller, (1855-1934). Tysk ingenjör och pionjär inom energi, elektroteknik och vattenkraftens område. Skapare av Deutshen Museums i Munchen, minnesmärke över naturvetenskapens och teknikens storverk. Bidrog till tillkomsten av det Tekniska museet i Stockholm, blev hedersledamot. Invaldes 1925 som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien i Stockholm. "Förstadagsbrev".
Text under bilden: Bellforsen i Ätran. Flera av de halländska åarnas forsar och fall skumma ännu i obunden storslagenhet. Av de sydsvenska landskapen har Halland den största tillgången på vattenkraft. Före att kraftstationen började byggas 1947.
Mellan Bjärka Säby och Hovetorp rinner Stångån opåverkad av Kinda kanal. Sträckans möjlighet för vattenkraft har därför kunnat utnyttjas in i modern tid. Här vid Skorpafallet nära Hovetorp är höjdskillnaden särskild stor.
Statens Järnvägar deltog i den internationella utställningen för turism och vattenkraft i Grenoble 1925 med bland annat en modelljärnväg. Ellok, godsvagnar, kontaktledning, järnväg, kraftledning och tunnel och snö går att se på denna modellbild.
Enligt senare noteringar: "Trollsjön vid Torreby från norr. Till vänster i bild syns Sjöris lada. Trollsjön byggdes av grosshandlare N. Sörensen för fiskodling och vattenkraft. Delar av dammbyggnaden står ännu kvar." (BJ)
Skeens pappersbruk blev 1681 den första industrin i regionen. Verksamheten drevs i 170 år med hjälp av vattenkraft och med linnelump som råvara. Bruket grundades av kyrkoherde Johannes Wallinus.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.