Ronneby järnvägsstation sedd från staden. Gengasdriven buss med reigstreringsnummer K 701, med destination Ekenäs. Till höger i bild skymtas också en gengasdriven personbil.
Från 299 kr
Örtomta 61:1
Askeby 147:1
Örtomta 275:1
Porträtt av friherre Johan Banér. Född på Ekenäs slott som son till baron Svante Banér och dennes maka Mariana Viktoria Nordenbielke. Genom sitt vuxna liv var han bosatt i Stockholm utan att ingå äktenskap.
fotografi, påsiktsbild, bilder, reprofoto
Porträtt av baron Eskil Banér. Född 1808 på Ekenäs slott som förstfödde son till Svante Banér och dennes andra maka, Carolina Matilda Wallenstråle. I vuxen ålder gift 1823 med Carolina Sederholm. Makarna kunde efter att Eskil utköpt sin bror Svante från Ekenäs skapa sitt egna hem på slottet. Äktenskapet välsignades med ett barn, sonen Gustaf Banér, född 1833. Därefter följde en räcka år med inneboende bekanta, bokhållare och inspektorer i en inre krets och rättare, kuskar och lantbruksstudenter i en yttre. Så tycks livet fortlöpt tills makarna sålde Ekenäs till greve Philip Klingspor 1880. Källorna är exakta. Den 14 mars 1880 tillträdde Klingsbor med sin familj och slottets forna innehavare flyttade till sonens gård Ås.
Ernst och Ester Vilhelmina Björkmans fyra förstfödda barn i betonad ålderstrappa. Barnens tilltalsnamn har inte kunnat styrkas för uppgiften så med fullständiga förnamn ser vi från vänster yngsta dotter Maj-Lis Ingegärd följd av Anna Britta Vilhelmina, Karl Fridolf Göte och Stina Margareta. Bilden är tagen något år in på 1920-talet. Familjen var då bosatt i Örtomta där fadern var trädgårdsmästare vid Ekenäs slott.
Familjen Andersson framför hemmet Ekenäs i Sund. Huset står på fri grund i Ukreda och är rimligtvis uppfört av familjefadern, byggmästare Karl Johan Andersson. På bilden ses även makan Clara Charlotta Rehn och hela deras barnaskara. Den äldre kvinnans identitet har inte kunnat styrkas.
Porträtt av Maria Sjögreen. Från 1871 gift med greve Philip Klingspor och i samband med äktenskapets ingång bosatt på makens gods Grönlunds säteri i Åsbo. Efter knappa tio år i Åsbo förvärvade makarna Ekenäs i Örtomta, som kom att bli parets hem till respektives bortgång under 1920-talet. Dottern Mathilde kom upplysningsvis bli den sista fast boende på slottet, som stått obebott sedan hon lämnade 1934.
Med ett majestätiskt läge på en klippa invid den forna sjön Teden ståtar Ekenäs slott sedan tillkomsten kort före 1600-talets mitt. Byggherren Peder Gustafsson Banér inledde med sitt initiativ en ägolängd som i stort kom att följa släkten till år 1880. Slottets exteriör är sedan epoken Banér i det närmaste orörd. Detsamma gäller dock inte för dess omgivning, som påverkats av sjöns utdikning som genomfördes omkring förra sekelskiftet.
Märssegelskonaren Ador av Figeholm hade en lång och brokig historia. Hon såldes till Brantevik 1907 varifrån hon 1918 såldes vidare till Gustaf E Johansson i Kalmar för 8500:- och fick namnet Carl Gustaf. 1927 såldes hon vidare till O B Johansson i Kalmar. År 1938 bör fartyget ha varit i dåligt skick då hon detta år såldes för 200:- till H Lindstrand i Ekenäs för att användas som danssalong.
Utvändig fasadrenovering av Ekenäs slott 1972. Det gamla slottets yttre skrud hade över tid lappats och lagats och gav ett förslummat intryck. Bitvis hade puts helt släppt och lämnat delar av grundmuren bar. Ingenjör Ture Jangvik, som planlagt arbetet, hade lyckligtvis kommit till slutsatsen att slottet inte behövde omputsas i sin helhet. I stor utsträckning ansågs den ursprungliga putsen vara i gott skick, varför det togs beslut att endast blästra bort skadade partier.
Porträtt av en kvinna med en lite udda livshistoria. Född i Stockholm 1809 blev Carolina vidare fosterdotter till grosshandlaren och finske undersåten, tillika ogifta, Johan Fredrik Sederholm. Sommaren 1828 inflyttade mademoiselle Carolina Sederholm från Stockholm till Ekenäs slott i Örtomta. Omständigheterna och möjligheterna kring flytten är oklar men på slottet blev hon enligt källorna en omedelbar del av godsets ägare, Svante Banér och dennes maka Mariana Victoria Nordenbjelke. Redan året därpå flyttade hon likväl till det närliggande godset Mauritzholm. Ägan arrenderades vid tiden av friherrinnan och änkefrun, jämväl Svante Banérs mor, Carolina Matilda Banér. I hushållet fanns även hennes son Eskil Banér, och kanske var det inte en tillfällighet att han senare samma år tog över driften av den något avsides belägna gården Hjälmsäter. Hur som stundade vigsel mellan Eskil Banér och Carolina Sederholm i oktober månad 1832. Eskil löste ut sin bror Svante och blev 1834 ensam ägare till Ekenäs. Carolina var nu friherrinna över godset Ekenäs vittfälliga ägor. Långt senare, efter hennes makes död 1889, var omständigheterna andra och hon avled i kronsik hjärtlidande 1897 skriven på sin äldste sons gård Ås i Örtomta socken.
Kristinatorget på Norr i Växjö.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.