Byggnadsinventering i Lindome 1968. Annestorp 5:26. Hus nr: 570C1008. Benämning: fritidshus, redskapsbod och garage. Kvalitet, fritidshus och redskapsbod: mycket god. Kvalitet, garage: god. Material, fritidshus: trä. Material, redskapsbod: sten, puts. Material, garage: eternit. Övrigt: fint anpassad. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
Från 299 kr
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Annestorp 2:71, 2:70. Hus nr: 570A3004. Benämning: permanent bostad, gäststuga, två redskapsbodar och garage. Kvalitet, bostadshus och gäststuga: god. Kvalitet, övriga: mindre god. Material, bostadshus: sten, puts. Material, gäststuga: eternit. Material, redskapsbodar och garage: trä. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Annestorp 3:7. Hus nr: 570D3001. Benämning: permanent bostad, ladugård, två redskapsbodar och garage. Kvalitet, bostadshus: god. Kvalitet, ladugård: mindre god. Kvalitet, redskapsbodar: mindre god, dålig. Kvalitet, garage: mycket god. Material, bostadshus: sten, puts. Material, övriga: trä. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Dvärred 2:19. Hus nr: 570C1020. Benämning: permanent bostad och två redskapsbodar. Kvalitet, bostadshus: mycket god. Kvalitet, redskapsbodar: mindre god, dålig. Material, bostadshus: rött tegel. Material, redskapsbodar: den ena puts, den andra trä. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Hällesåker 3:41. Hus nr: 590C2036. Benämning: fritidshus, redskapsbod och garage. Kvalitet, bostadshus och garage: mycket god. Kvalitet, redskapsbod: mindre god. Material, bostadshus och redskapsbod: trä. Material, garage: sten, puts. Övrigt: garaget verkar vara nytt. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Strekered 1:2. Hus nr: 580C3001. Benämning: permanent bostad, ladugård, två redskapsbodar, garage och silo. Kvalitet, bostadshus, ladugård och garage: god. Kvalitet, redskapsbodar: mindre god. Material, bostadshus och redskapsbodar: trä. Material, ladugård: trä, sten. Material: garage: sten, puts. Tillfartsväg: framkomlig.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Dvärred (2:7). Hus nr: 570C4022. Benämning: bilverkstad och redskapsbod. Kvalitet, bilverkstad: det ena huset god, det andra mindre god. Kvalitet, redskapsbod: mindre god. Material, bilverkstad: det ena huset trä, det andra sten, puts. Material, redskapsbod: trä. Övrigt: två hus. Tillfartsväg: framkomlig.
Västergötland Göteborgs Järnvägs gamla stationshus vid Lilla Bommens Torg. Från första början trähus, restaurerades och blev reveterat. Revetering (från latinets vestire = kläda och franskans revêtir = bekläda) eller rappning är en teknik för att klä en trävägg, först med ett fästmedel, vanligen träpluggar, vassmattor eller ståltrådsnät, och därpå med puts.
Mönsterås
Utvändig fasadrenovering av Ekenäs slott 1972. Det gamla slottets yttre skrud hade över tid lappats och lagats och gav ett förslummat intryck. Bitvis hade puts helt släppt och lämnat delar av grundmuren bar. Ingenjör Ture Jangvik, som planlagt arbetet, hade lyckligtvis kommit till slutsatsen att slottet inte behövde omputsas i sin helhet. I stor utsträckning ansågs den ursprungliga putsen vara i gott skick, varför det togs beslut att endast blästra bort skadade partier.
År 1973 genomfördes en omfattande fasadrenovering av herrgårdsanläggningen vid Marieborgs folkhögskola. Huvudbyggnaden med tillhörande flygel hade 1971 blivit byggnadsminnesförklarad och särkild kontroll av riks- och länsantikvarierna var påkallad. Varefter putsen knackades ned framkom husens tidiga byggnadshistoria. Överraskande fann man att timmerstommarna ursprungligen varit rödfärgade, och det var frestande att låta byggnaderna förbli i sitt tidigaste uttryck. Efter en akvarell kunde man emellertid fastslå att husen varit putsade redan år 1790, varför beslut slöts om ny puts.
Övedsklosters slott
Denna 9 år äldre bild av ladugården visar att den var mycket sliten redan omkring sekelskiftet. Man får intryck av att ladan är äldre, men det är svårt att veta. Det är lite märkligt att ladan nästan inte har någon puts, det ser nästan ut som om den aldrig har varit riktigt putsad. Gödselhögar ligger utanför fähusen och en liten halmstack utanför ladan. Tunen håller på att rasa ihop. T v står en flovedstrave och en trave bjälkar ligger intill, troligen gamla som skall bli ved. Vid gaveln står en stor mängd nysågade trolar till bandtunar och bakom dem ses en glimt av astu byggningi, grannens bostadshus.
Här är en byggnad som aldrig blivit färdigbyggd! Man ser att det är ganska väl staplat av rätt liten och tunn sten som mestadels ser ut att vara rund i kanterna. Det betyder att boden är byggd av sten man plockat på åkrarna. Puts fick man väl aldrig råd till. Säkerligen hade man planerat att göra tak och gavelspetsar, men det blev av okänd anledning aldrig av. Man har bara slängt lite sänger över murarna och kastat upp lite halm, det kan inte ha varit särskilt tätt. Dörrar och fönster verkar man heller aldrig ha fått i. T v skymtar man Fie Oskar J.O. Larssons part.
Här ser vi hela den moderna ladugården med nedervåningen i sten med vitkalkad puts och foderloftet i trä målat med falu rödfärg, där är fönstren vita. Nedervåningens dörrar, portar och fönster är säkerligen gulbruna. Taket är täckt med halm. Till vänster ser vi tröskhuset, frågan är om det verkligen innehåller en tröskvandring, den tiden var nog egentligen förbi, socknen hade köpt in en lokomobil i slutet av 1800-talet, vilken troligen användes som kraftkälla både till sågning och tröskning. I hörnet är ladan och i mitten de tre fähusen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.