Byggnadsinventering i Lindome 1968. Greggered 1:47. Hus nr: 081C4004. Benämning: permanent bostad och två redskapsbodar. Kvalitet, bostadshus och den ena redskapsboden: mycket god. Kvalitet, den andra redskapsboden: mindre god. Material: trä. Tillfartsväg: framkomlig (fast privat).
Från 299 kr
Kommunalhuset, Streteredsv. 3 inför rivning, 1989. Byggt 1897-98 som privat sommarvilla åt byggmästare CB Andersson och hans familj. 1907-1943 Flickhem, Samariterhemmet. 1943 Kommunalhus - föreningshus, brandstationer, polisstation, socialkontor. 2 lägenheter, bastuförening, skola m.m.
Olle Alberts stuga i Hultet (Kåken), 1930-tal. Byggd 1938 och riven 1945. Delägare: bröderna Stig, Klas och Olle Alberts, Gunnar Kristensson, Sven Kristensson och Hugo Mattsson. Fungerade som en slags privat "ungdomsgård".
Station öppnad 1885. Envånings stationshus i trä, byggt i vinkel med en gavel mot banan. Stationshuset har moderniserat flera gånger under tiden. Den upphörde 1969. Stationshuset, godsmagasinet och uthuset finns kvar och ägs privat.
Station öppnad 1885. Envånings stationshus i trä, byggt i vinkel med en gavel mot banan. Stationshuset har moderniserat flera gånger under tiden. Stationen upphörde 1969. Stationshuset, godsmagasinet och uthuset finns kvar och ägs privat.
På bilden syns till höger baksidan på SJ godsmagasin. Strax bortom ser man ett privat magasin som ägdes av handelsman K. J. Jonsson "Kalle-Jon". Byggd någon gång på 1930- talet.
Enligt noteringar: "12 december 1919. Breviks skola, Saltkällan. Den ligger på vägen mellan Saltkällan och Valbo Ryr, i närheten av Breviks lid, eller "Bräckeli". Numera privat vårdhem för lättare psykiskt sjuka." (BJ) Litt.: Forshult, Erland, "Folkskoleväsendet i Foss", 1942.
Text som medföljde bilden: "1955. No. Selma och Elin Sahlberg. Elin ensam med blomma på sin 70-årsdag. Selma 2 1/2 år äldre privat". Uppgifter från Munkedals HBF: "Selma till vänster".
Text som medföljde bilden: "1955. No. Selma och Elin Sahlberg. Elin ensam med blomma på sin 70-årsdag. Selma 2 1/2 år äldre privat". Uppgifter från Munkedals HBF: "Elin drev ett hembageri".
Gustaf Karlberg snörar på sig broddar och vid hans sida ligger klubban som förklarar varför. Säljakten var i äldre tider en viktig inkomstkälla för boende i Gryts skärgård, rent av av bedydelse för bosättning på öarna. Jakten bedrevs främst med nät och senare även med skjutvapen. På bland annat Harstena kompletterades metoderna under 1900-talet med klubbning. Jakten avtog från 1940-talet. Sälstammen hade sjunkit och priset för tran och hudar vikt nedåt.
Berättelse av Tore Åkesson. Två blider på min moped inköpt 1962 det var en Cresent sport 1151 till priset av 1200:- moppen övertogs sedan av mina bröder på den ena bilden så den gick ganska länge. På den tiden så använde man inte hjälm och man var ganska dåligt klädd också lågskor (myggjagare) tunna nylon ankelsockar inga långkalsonger en jacka och kanske mössa, inte konstigt att man frös men det erkände man ju inte.
Under 1880-talet tillkom en rad hotell i Linköping. Orsaken var i främsta ledet järnvägens ankomst till staden under det föregående decenniet. Sist i tidens expansion öppnade Järnvägshotellet alldeles invid centralstationen. Från och med den 1 november 1888 välkomnade man resande till sina 30 fint möblerade rum där priset inkluderade ljus och eldning. Hotellets ritningar är signerade den i Linköping väl ansedda och mycket produktive Janne Lundin. Foto från 1890-talets senare hälft.
Iris Andersson från Björkhamra i Stjärnorp säljer blåbär på Stora torget i Linköping. Fotot är från juli år 1952. Priset för blåbär är ca 1,75 kronor .till 2 kronor per liter. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Butiksföreståndare Tage Persson arrangerar i skyltfönstret vid Konsum på Trädgårdstorget i januari år 1958. Mjölkpriset hade stigit kraftigt tidigare det året. Samma år sänktes priset på socker, eftersom den varan tidigare täckt en del av underskottet för mjölken. Skyltfönster. Socker. Livsmedel. Butik. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Brauns reseradio Transistor fick tillsammans med andra Braun-apparater "Grand-Prix" vid XL Triennalen i Milano 1957. Priset är det förnämsta internationella utmärkelse som kunde ges för att belöna god industriell formgivning. Braun Transistor är ritad av designern Dieter Rams hos Max Braun Frankfurt/Main, Istället för radiorör har apparaten sju transistorer i varje batteri (som kostade 6 kr) och räckte för 800-1000 lyssningstimmar. Kom på svenska marknaden i maj 1957 eller 1958.
Text på baksidan av bilden: "1011 b. U.M. 7162. 6262. Fotografi nr. 2 över Kongokrokodilens montering av konservator Hilmer Skoog å Göteborgs musei gård juli 1918. Skinnet skänktes 1915 till Uddevalla museum av sjökapten G.E. Göransson i Kongastatens tjänst (ännu 1918). Priset på monteringsarbetet i förstklassigt skick är 250 kronor. De 4 fotografierna gåva av Skoog till Uddevalla musei intendent Knut Adrian Andersson 16/8 1918."
Vykort, "Varberg. Nöjesparkens teater." Teaterbyggnaden invigdes våren 1937 och ses här från entrégaveln. Byggnadsingenjör Åke Arvidsson i Halmstad gjorde ritningarna och byggmästare var John Nilsson. Där kunde man ta emot 760 sittande och 500 stående besökare. Priset var 2,50 kr för de förra och 1 kr för de senare. Teaterns första premiör hölls 1 juni 1937 med operetten "Cirkusprinsessan", av E. Kálmàn, med dåtidens stora operettprimadonna, Ingalill Söderman.
Älgarås första bil utanför Sörgården. I bilen: Bertil Jansson, Birger Larsson, Kyrkängen, Halvar Jonsson och Elmer Jansson, Korsvägen. Brennabor (äldre ben. på Brandenburg/MA). 1925 hade B. en 4-cylindrig motor på 24 hk, 4-växlad låda, elektrisk start och generator för belysning, handbroms, som verkade på bakhjulen och fotbroms, som påverkade kardanaxeln. Priset var då, när en T-Ford kostade från 1825 kr, 7200 för en 4-sitsig "phaeton" (karossmodell, öppen med tygsufflett och 2 rader sitsar). Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.