Stadshistoriska utställningen i arkivhuset. Skor från Löfsko som hade sin grund i Göteborg 1909. Året efter köper skohandlaren Joseph H. Eklöf i Jönköping fabriken och flyttar tillverkningen till sin hemstad. Fabriken ligger i hörnet av Barnarpsgatan och Kungsgatan. Namnet på fabriken blir Löfsko.
Från 299 kr
Anna Bergström. Vardagslärarinna i Hornborga Baptistförsamling 1877-83. Född 1843 17/7 i Husby, Rekarne, Nyköpings län. Död 1883 28/5 i Hornborga. Förut ordinarie lärarinna i Eskilstuna, men där skild från sin befattning på grund av anslutning till baptismen. Skolan hölls i gamla Arvidsgården, Hornborga.
Kristina Mellqvist, småskollärare i Hornborga 1884-88. Född 1860 27/8 i Trässberg. Död 1930 i Skara. Kristina var enarmad och mycket ilsken av sig, varför det lätt blev "smäll" av. Hon skildes från tjänsten den 6/12 1888 på grund av klagomål över barnmisshandel.
L.S.S.J. (Lidköping-Skara-Stenstorps Jernväg). Tubbetorps station. Efter det att Ekebergs Sanatorium var färdigställt omkring 1918 ansågs att en station förenad med post var väl motiverad. Men redan efter ett par år blev stationen indragen på grund av det ringa trafikunderlaget. Före denna epok fanns banvaktstuga nr 7. Där residerade banvakten Gustav Pettersson, även kallad "Petter 7". Foto från sekelskiftet 1800 - 1900-talet.
En blomurna och rabatt som står på en gräsbevuxen innergård (Köksgården). Runtom ligger en grusad gång. Detta är strax intill Gunnebo slotts södra kortsida. Till vänster syns slottets rödmålade grund med inbrottssäkrade fönster. Till vänster syns en trappa som leder upp till slottets framsida.
Dokumentation av väggmålningar i Ryets bibliotek 1992. Biblioteket har tömts på grund av nedläggning. Första till vänster är en målning av Kvarnfallet 31 vid Grevedämmet (med Sågdalens järnvägsbro), andra till vänster är Fåfänga vid Nybyggaregatan 3-5. Till höger ses Åkerblads stuga i Rambodal.
Rött tegel, vit fog. Vita skyltar svart stil. Grå fönsterbräden, röda fönster och dörrar, gammalt rött tegeltak. Ljusbrun taklist och balkongräck samt soffor. Ny röd skorsten. Plåtbeslag på taket. Ställverket har gråvit grund nederst granit. Huset rött med vita lister och fönster. Rött tegeltak, grå trappa.
'Enligt anteckning på fotografiets baksida: :: ''Detta bo med sex smutsiga ägg i en rede av vasspinnar och torrt starrgräs är sothönans i en stor skrattmåskoloni i mellersta Flommen. Denna var mycket grund, varför jag kunde gå på dybanken. Troligen har honans plattfötter svärtat ner äggen.'' :: :: Ingår i en serie med fotonr. 4512:1-57 med diverse foton av fågelbon med ägg och ungar. Varje fotografi har utförliga anteckningar på sin baksida, kopierade från framsidan, spår av de på framsidan är fortfarande synliga.'
Låssa 54:1
'Bildtext: ''Bild 163. Granen kan dö i övre delen på grund av blåsten blåsten, men den böjer icke stammen och toppen, såsom andra trädslag göra.'' Närbild på granar utsatta för vindpåverkan där nedre delen är grön medan toppdelen dött. :: :: Fotonr. 7047:2-23 indelad under rubriken ''Atmosfäriska skador på skogen, skogseld och släckning därav.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Pix har sin grund i firman Ericsson & Rabenius som 1897 började göra karameller, konfektyrer, marmelad och saft under ledning av Wilhelm Ericsson på Söder. 1913 lärde Wilhelm Ericsson känna ordet pix, latinskt ord för tjära, som fick bli produktnamn för de halstabletter som fick just namnet Pix. Flyttade 1915 till Hantverkargatan, 1919 till Pix AB och Pixtabletten blev huvudprodukten. Den såldes även på export. "DRUVITIN, druvsaft". Juni 1939.
Den nya kyrkan i Vallerstad kunde invigas den 1 december 1833. Byggnadens uppfördes på grunden av en äldre, tidigmedeltida kyrka. I Vallerstad valde man det lite udda greppet att anläggna den nya kyrkans grund runt den äldre kyrkobyggnaden innan den vidare revs. På så vis blev störningen av sockenbornas kyrkogång förkortad i tid . Vallerstad kyrka var den blivande storbyggmästaren Abraham Nyströms första kyrkobyggnad att ansvara för. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1978.
Statens Järnvägar, SJ järnvägsolycka i Kil tåg 4872 den 14 januari 1949 Tåget, som bestod av 60 vagnar och hade en tågvikt av 1006 ton och var på väg Göteborg-Falun sammanstötte med ett tågsätt på grund av fellagd växel. Lokets vikt 80 ton. Inga nämnvärda skador uppstod å spår eller andra vagnar. Å loket skadades ej ens en fönsterruta. Elströmmen bröts ej genom olyckan.
Gävle Stads Gasverk, 20 mars 1946. Gasmästare Simpson. Det första gasverket byggdes 1861 för att förse Gävle med gatubelysning och innerbelysning i offentliga lokaler. Gasljus användes sällan i hemmen, där fotogenlampan användes till att elektriciteten slog igenom på 1900-talet. Gävle använde gaslyktor för gatubelysning ända fram till andra världskriget. I mitten av 1930-talet fanns det drygt 1100 gaslyktor i Gävle. Gasverket leverrerade gas fram till 1966 då produktionen lades ned på grund av dålig lönsamhet.
Timmer och stenar som framkommit i schakt G på sydsluttningen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna sommaren 1942. Utgrävningarna vid Rumlaborg bedrevs i Huskvarna hembygdsförenings regi nästan varje år mellan 1931 och 1942. Tidigare år hade strukturer som framkommit täckts med halm innan schakten fylldes igen men 1942 rådde foderbrist på grund av kriget. Därför täcktes anläggningarna med ett lager av grenar och smala stammar av gråal.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.