Gävle - Dala Göteborg, GDG bussar. Buss 1 fr vänster: Säffle Karosserifabrik, buss 2 troligen Arvika karosserifabrik, buss 3 Säffle karosserifabrik, buss 4 ASJ, Aktiebolaget Svenska Järnvägsverkstäderna. Den sistnämnda har en ovanlig utbyggnad av fronten och torde vara byggd på Volvochassiet B 627 som medförde sådana lösningar på grund av motorns placering i förhållande till framvagnen.
Från 299 kr
Husrivning vid Kvarnbygatan i Mölndal, 1970-tal. Huset närmast till vänster är nr 33. Längre bort på höger sida ligger nr 6 (mittemot Gamla Torget). Företaget var SOAB som ägde fastigheten och hade den som uppsättningsplats för sitt firmanamn. Namnen växlade dock snabbt på grund av att företaget ingick i olika koncerner.
Moradal-Ånge 7 juli Tåg 91 sammanstötte med tåg 5927, som stannat utanför infartssignalen vid Ånge. Tågklareraren i Moradal hade på grund av missuppfattning i telefonen avsänt tåg 91 utan att ha erhållit klartanmälan från Ånge. En posttjänsteman och 6 resande skadades lindrigt. Avsevärda skador uppstod på rullande materielen.
vind, håv, illustration, landskap, man, teckning, fotografi, photograph
Tärna 665:1
Bollnäs. Omkr. 1890. Ångslupen "Ydal" var den 22 augusti 1896 med om en svår olycka på sjön Varpen, då hon vid det ovanligt låga vattenståndet gick på grund och kantrade. 13 barn fr. dövstumskolan i Bollnäs omkom, liksom institutionens husmor E. Aspekvist och förest. hustru A. Prawitz. Samtliga jordfästes på Bollnäs kyrkogård. Dövstumskolan flyttade till Bollnäs fr. Valbo 1882 för att 1897 flyttas t. Gävle. På bilden, något år innan katastrofen på Varpen m. Sundsåker (nedbr. 1896) i bakgrunden.
Stockholmsfödde Albert Ekelund kom efter sin tid som kadett till Första livgrenadjärregementet (I 4) i Linköping i början av 1850-talet. År 1870 erhöll han kaptens grad, men tvingades efterhand att avsluta sin militära karriär på grund av sjukdom. Från 1860 gift med Emilia Katarina Swartz (1834-1900). Makarana ägde Kolstad i Risinge. Foto omkring 1865.
Stenarrangemanget Rödsten vid gården med samma namn söder om Linköping saknar idag motsvarighet i Sverige. Rimligtvis en fruktbarhetssymbol till guden Frejs ära. Liknande har sannolikt varit frekvent förekommande men försvunnit på grund av sin anstötlighet eller bräckliga konstruktion. Enligt den lokala sägnen kopplad till Rödsten måste stoden målas när gårdens ladugård målas om, annars hotar brand. Detta skedde också 1920, vilket tillskrevs "Rödstensgubben".
Utsikt över Linköping. Vy från Kittelberget mot nordost. Bilden kan dateras till 1894 bland annat genom uppförandet av Linnégatan 25 i bildens vänsterkant och grundläggningen av byggmästare Anders Gustaf Johanssons hus i hörnet av S:t Larsgatan och Linnégatan. På grund av defekter är bilden beskuren.
Hällgatan 12 A i Linköping. Det oanseliga torpet kom att ge namn till stadsdelen Vimanshäll. När området styckades i tomter för villabebyggelse 1922 behövdes ett samlande begrepp för trakten. Av flertalet lanserade förslag valdes det på platsen befintliga Wimanstorp/Wimanstorpet som inspiration till områdesnamn. Torpets namn hade för egen del sannolikt sin grund i soldaten Johan Wiman (död 1779). Namnet
Suddig men unik vy mot Linköping. I stadssiluetten märks Linköpings domkyrka med sitt gamla torn, det så kallade Hårlemanska tornet som revs i början av 1880-talet. I förgrunden slingrar sig en Stångån grund och slingrande, ty ännu har inte Kinda kanal tillkommit. Bilden kan dateras till 1869 genom det pågående takarbetet på domkyrkan och uppförandet av seminariebyggnaden som kan anas något till höger.
Visby hamn med m/s Gotland av Visby i förgrunden. Upplagd i inre hamnen i Visby sommaren 1940 på grund av bränslebrist. I bakgrunden fartyg tillhörande Gotlands marindistrikt. Denna del av hamnen bär det ålderdomliga namnet: Katträngen, där leden katt med säkerhet torde vara identisk med fartygsbenämningen Katt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.