Rivning invid Pilens backe. Skolmästaregården plockades ner 1953 och står numera i Gamla Linköping. Till höger ses Kopparslagaregården, även den är flyttad till Gamla Linköping. Skolmästaregården: I ett brev daterat 22 maj 1696 betraktas byggnaden som nybyggd. Den har en s k salsplan. Det branta valmade taket var ursprungligen klätt med spån. Skolmästaregården fungerade som skolmästarebostad 1696-1731. Vid sekelskiftet 1900 kom gården till mekanikern Karl August Petterssons (1872-1943) ägo som startade Östergötlands Velocipedfabrik i denna gård. Här grundades även idrottsföreningen BK Derby.
Från 299 kr
I området mellan Hantverkaregatan, Ågatan och Borgmästaregatan låg små röda trähus. Här fanns småhantverk och på en av gårdarna såldes fisk. Extern information 2018: Fotot är taget i kvarteret Däckeln. Till vänster om boden går Klostergatan och herrarna står på Nygatan. Huset i bakgrunden är Tanneforsgatan 1. Det syns rester efter en affischtavla på bodens vänstra sida. På följande foto från 1930 syns affischtavlan på boden. https://digitaltmuseum.se/021016922604/orig-text-klostergatan-fran-nygatan-mot-tanneforsgatan
Kungsgatan sedd mot öster, ned mot ån. Kungsgatan lades ut efter 1850 års stadsplan. I fastigheten Kungsgatan 31 låg Savoy, Konditori & Kafé, det drevs av John Blomberg.
Orig. text: Stora Torget. En av Linköpings första stadsbussar parkerad framför P.M. Sahlströms Bokhandel på Stora torget.
Orig. text: 21 febr. Linköpings Schacksällskap taget på Savoy, 13 pers.
Orig. text: Det lutande huset, Nygatan 9. Vid korsningen med Snickaregatan. H. Johansson skomakare.
Hamngatan sedd norrut från Magasinstorget. Lilla byggnaden mitt i bild är Mamsellernas hus, innehållande Firma Bygge. Huset flyttades till Gamla Linköping från Nygatan 3. Byggnaden uppfördes vid sekelskiftet 1800 av landssekreteraren Vilhelm Pereswetoff-Morath, som bostadshus för sina anställda, själv bodde han vid Stora torget. Planlösningen är enkel och ålderdomlig. Den har en gavelentré som leder först till en förstuga och därefter ett genomgående kök och ett rum. År 1822 köptes den av hushållsmamsell Karin Laurin, som sålde den 1858 till mamsell Emilia Pettersson.
Den gamla fängelsebyggnaden vid korsningen Västra vägen/Storgatan. Länsfängelset stod klart 1846 och sågs då som en del av en ny och liberal fångvård. 1840-41 års riksdag beslutade att länsfängelserna och kronohäktena skulle ha fängelseceller, tidigare hade man haft logement. Systemet kallades Philadelphiasystemet. Fängelset fungerade 1846-1946, togs åter ibruk 1957. Det lades ner 1966 och revs 1969.
Orig. text: Nygatan 2. Numera Elverket.
Hästdroskor på Stora torget. Byggnaden till vänster är gamla Rådhuset. Droskor fanns i Linköping i början av 1930-talet. Verksamheten utvecklades senare till Taxi. Stationen hade man på två ställen i staden: på Stora torget framför gamla rådhuset och på torget framför S:t Larskyrkan utanför Sparbanken.
Droskstationen vid S:t Larstorget, mellan sparbankshuset och S:t Larskyrkan. Droskor fanns i Linköping i början av 1930-talet. Verksamheten utvecklades senare till Taxi. Stationer hade man på två ställen i staden: på Stora torget framför gamla rådhuset och på torget framför S:t Larskyrkan utanför Sparbanken.
Tanneforsgatan 5, sedd mot korsningen med Klostergatan. Café Tomten.
Orig. text: Trädgårdsföreningens Fröhandel
Orig. text: Oscaria Skomagasin, Storgatan exteriör.
Trädgårdsföreningen. Linköpings Trädgårdsförening, anlades 1859 av ett bolag på ett av Serafimerordensgillet arrenderat område. Den välskötta anläggningen utvidgades 1871 och är upplåten för allmänheten mot det att staden till bolaget årligen erlägger ett belopp av 300 rdr.
Trädgårdsföreninges Frö & blomsterhandel, Ellen Edler Cigarraffär.
Orig. text: 25 aug. Ing. Sandberg. Nya huset Klostergatan 50. Klostergatan 52. Huset ritades av Johan Sandberg, byggmästare var August Netz. Bygget påbörjades 1932.
Orig. text: Elof Andersson (Loufin), av gården Hunnebergsgatan 1.
Orig. text: Linnéskolan brinner 22 feb. 1923. Gnistor från en kamin antände en intilliggande vedtrave varvid en omfattande brand uppstod i skolbyggnaden. Linnéskolan sedd från Torkelbergsgatan. Skolan byggdes 1896-98. 1983 blev skolan vårdgymnasium och fick namnet Birgittaskolan. Efter branden fick skolan nytt utseende.
Hunnebergsgatan sedd in mot staden från korsningen med Vallgatan. Hunnebergsgatan var stadens infart från Vreta kloster-hållet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.