fotografi, bilder, Jonas Alströmer
Från 299 kr
fotografi, bilder, påsiktsbild
påsiktsbild, fotografi, bilder
fotografi, påsiktsbild, teckning, bilder
Runsten (RAÄ81:2) invid torpet Vadet på Lilla Grebys ägor i Askeby socken. Enligt runologen Erik Brate lyder inskriptionen som följer; och Ger lät göra denna bro lät resa denna sten efter Skär/Skarv, sin gode frände.
Personen ifråga torde heta Fredrik Edström, inte Ekström. "Fredrek" (dialektalt) levde mellan 1882-1957 och kallades av Västgöta-Bengtsson för "Filosofen i skuggan av Domkyrkan". Han var bosatt på torpet Lilla Vadet i Götala.
Strömmen. År 1764 nämndes Strömmen och 1777 tilldömdes torpet Lilla Kovik. Ett mycket vackert torp vid en vik av Askrikefjärden. Hade djurbesättning till 1950. Ägare direktör Kristian Bergström. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Naverstad 145:1
Gatuvy från Västra Vallgatan i Varberg, två bilder. Porträtt av en man, möjligen "Mauritz i Sp" (notering i negativalbum), där Sp står för Spannarp. Han var en slaktare som stod på torget med sina varor. Mannen är klädd i överrock och hatt. På den lilla byggnaden till höger på bild 1 sitter en butiksskylt för "SKRÄDDERI AFFÄR KLAS GLANS", kv Gästgivaren. Bebyggelsen bakom butiken ligger i kv Läkaren. Mellan kvarteren går Bäckgatan och på bild 2 ser man hörnen av Gerlachska huset samt prästgården närmast i bild.
Hamngatan sedd norrut från Magasinstorget. Lilla byggnaden mitt i bild är Mamsellernas hus, innehållande Firma Bygge. Huset flyttades till Gamla Linköping från Nygatan 3. Byggnaden uppfördes vid sekelskiftet 1800 av landssekreteraren Vilhelm Pereswetoff-Morath, som bostadshus för sina anställda, själv bodde han vid Stora torget. Planlösningen är enkel och ålderdomlig. Den har en gavelentré som leder först till en förstuga och därefter ett genomgående kök och ett rum. År 1822 köptes den av hushållsmamsell Karin Laurin, som sålde den 1858 till mamsell Emilia Pettersson.
Bredfjället
Vykort, "General Peklins fängelse å Fästningen". Det finns en skröna om att generalmajoren Carl Fredrik Pechlin (1720-1796), som dog på Varbergs fästning, skulle ha suttit i källarhålan dit den lilla porten på bilden leder. Sanningen är att hans tid (1792-1796) som "bekännelsefånge" på fästningen var mer bekväm. Han fick bo i Kommendanthuset och ha både betjänt och ett par av sina pigor från sitt gods Ålhult i Småland till att passa upp honom. Han tilläts även gå ner till staden. Långt fram i tiden blev han namngivare till "Pechlins gränd" i södra delen av centralorten Varberg. En minnesplatta på torget söder om kyrkan utmärker hans gravplats, som påträffades invid dåvarande kyrkogårdsmuren först 1858. Pechlin var med all säkerhet en av de främsta konspiratörerna bakom mordet på Gustav III, men detta förnekade han. Han dömdes av Högsta domstolen att insättas på bekännelse, alltså att hållas fängslad till han bekände, först på Karlstens och därefter på Varbergs fästning, där han förblev till sin död.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.