Bohus fästning
Från 299 kr
fotografi
Linköpings sockerfabrik 1906, invigd under föregående år. Anläggningen är väl dokumenterad i bild, vilket inte kan sägas om den blygsamma vattenspegeln till höger. Den så kallade Rudsjön hade bildats som en följd av höjt vattenstånd i Stångån efter att dammanläggningen i Nykvarn byggts 1867. Den lilla sjön blev till glädje för skridskoåkande barn men även ett gissel för stadens styre som ansåg att området behövdes för andra och mer trängande ändamål. Tidigt tycks den bitvis börjat fyllas igen, om än inte kontrollerat. På förekommen anledning lät Drätselkammaren vid upprepade tillfällen erinra att där endast fick avstjälpas sten, grus, jord och lera. I ett januarinummer 1896 lät man genom Östgöta Correspondenten meddela att "sjön" lär komma fyllas för att bereda ökat hamnutrymme. Sakens läge kom dock att bestå och ännu 1906 kvarstod en rest av sjön. Möjligtvis tyder upplaget av rör i bildens högra kant på att man vid tiden planerade för en slutgiltig lösning.
Två stensättningar, anläggning 10 (nere) och 11 (uppe till vänster) som framkommit vid en arkeologisk undersökning av ett gravfält i Byarum i Vaggeryds kommun. Anläggning 10 var en rund stensättning, 3,2 meter i diameter, som bestod av en gles, fragmentarisk kantkedja av kantställda stenar, varav flera rubbade ur ursprungligt läge. Inom stensättningen fanns spridda brända ben, keramiskärvor, en nål av järn samt harts. I anläggningen fanns även en brandgrop med fynd av brända ben och keramik. Den osteologiska analysen visade att benen kom från en individ mellan 10 och 44 år gammal. Datering 480-540 e.Kr. Anläggning 11 var en rektangulär stensättning, 1,4x1,2 meter stor. Den bestod av en kantkedja av ett tiotal stenar lagda i en närmast kvadratisk stenkrets. Fynd gjordes av keramik och inom anläggningen fanns en grop med ett närmast intakt lerkärl och spridda brända ben. Dessutom framkom ett kamfragment av horn.
Montering av skorsten på regementets nya värmecentral den 10 oktober 1972. Obs. Tio bilder. Bild 1: Fundamentet på vilken den stora skorstenen skall skruvas fast. Bild 2: Övre halvan av skorstenen under förflyttning till sin monteringsplats. Bild 3: Nedre halvan av skorstenen håller på att lastas av från lastbilen. I bakgrunden syns den nya byggnaden till maskincentralen. Bild 4: Nedre halvan läggs ned på stöd. Bild 5: Den övre halvan av skorstenen, på yttersidan syns påsvetsade plåtspiraler för vindstabiliseringen. Bild 6: Det krävdes kraftiga kranar för att klara alla lyft. I bakgrunden syns by 10 (Sörmlandssalen, markan och ubefmäss) Bild 7: Flera kranar i samverkan för att få den nedre skorstenen i rätt läge. Bild 8: Nu är skorstenen hopsatt och lyftet påbörjat. Bild 9: Lyftet fortsätter, i förgrunden dom två oljecisternerna. Bild 10: Nu står skorstenen på plats.
Åkerlundska villan på Druvefors. I en parkliknande trädgård på en höjd vid Druvefors uppförde ägaren till bomullspinneriet P.A. Åkerlund sin magnifika villa med femton rum och kök. Punschveranda fanns i tornbyggnaden och huset hade flera stora balkonger, dessutom tennisbana, stall och växthus i soligt läge. Åkerlund hade god utsikt över den egna fabriksanläggningen nere vid ån. Inomhus var huset smakfullt inrett med bl.a. 1600-tals glasmålningar och moderniteter som centralvärme, wc och varmvatten. Arkitekt Lars Kellman ritade huset och det var klart 1898. Huset stod kvar i drygt femtio år. Redan på 1950-talet revs det när den nya bebyggelsen på Kellgrensgatan tog form. Som kuriosa kan nämnas att det utsirade järnstaketet numera (2008) finns runt en fastighet på Björkängsgatan 5 i Borås.
I en parkliknande trädgård på en höjd vid Druvefors uppförde ägaren till bomullsspinneriet P.A. Åkerlund sin magnifika villa med femton rum och kök. Punschveranda fanns i tornbyggnaden och huset hade flera stor balkonger, dessutom tennisbana, stall och växthus i soligt läge. Åkerlund hade god utsikt över den egna fabriksanläggningen nere vid ån. Inomhus var huset smakfullt inrett med bl.a. 1600-tals glasmålningar och moderniteter som centralvärme, wc och varmvatten. Arkitekten Lars Kellman ritade huset och det var klart 1898. Huset stod bara kvar i drygt femtio år. Redan på 1950-talet revs det när den nya bebyggelsen på Kellgrensgatan tog form. Som kuriosa kan nämnas att det utsirade järnstaketet numera finns att se runt en fastighet på Björkängsgatan 5 i Borås.
Vaksala kyrka. U 960, U 962.
Gideå 5:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.