Invigning av vägbro mellan Bergnäset och Luleå. Hans Kungliga Höghet Prins Bertil på besök i Länsmuseet, Luleå.
Från 299 kr
Bilden visar en kunglig besök på den tyska huvudkvarteren i Spa. På vänster sidan ser man kung Fredrik August III av Sachsen i samtal med kejsaren Vilhelm II.
Bilden visar besättningen av övningsbriggen Falken som genomför en råmanning för kronprincessan Victoria när hon jämte prins Wilhelm ombord å kungslupen Svalan passerade Falken på väg till ett besök å Tromtö i Karlskrona skärgård juni 1903. 2 sgk 102 Westerberg står ytterst på förbramsrån om babord.
Kung Gustaf V:s besök i Liatorp 1939. Samling vid den kungliga tribunen. Man ser en mängd lottor och civila. Gustaf V (1858-1950), reg. 1907-1950.
Kung Gustaf V:s besök i Liatorp 1939. Samling vid den kungliga tribunen. Man ser en mängd militärer och lottor m.fl. Gustaf V (1858-1950), reg. 1907-1950.
Kung Gustaf V:s besök i Liatorp 1939. I väntan på kungen, vid den kungliga tribunen. Man ser en mängd militärer och lottor.
Axevalla hed. I mitten överste Johan Axel Fabian Carleson. Kungliga Skaraborgs regemente 1909-1916. Överste Carleson i mitten. Konung Gustav V på besök.
Kungliga slottet. Norges kung Haakon på officiellt besök. Fr. v. drottning Louise, kung Haakon, kung Gustaf VI Adolf, prinsessan Ingeborg och prins Bertil.
Kungahälla, no. Konghelle, medeltida norsk stad i s. Bohuslän på nuv. Kastellegårdens ägor i Kungälvs kommun. Även om de norska kungasagorna hänför K. till vikingatid kan staden inte med säkerhet beläggas före början av 1100-talet; som kungsgård bör K. dock vara äldre. K. nämns ca 1135 i en engelsk källa som en av de norska städerna. Staden fungerade som kungligt centrum i området under äldre medeltid. Särskilt under 1200-talets mitt spelade den en viktig roll som det norska rikets sydligaste utpost i Håkon IV Håkonssons expansiva utrikespolitik. Under denna period tillkom Ragnhildsholmens borg och franciskanklostret, medan Kastellekloster från sent 1100-tal byggdes om. Efter tillkomsten av Bohus fästning i början av 1300-talet hade K. endast lokal betydelse. Staden brändes 1612. Den flyttades därefter till en plats intill Bohus fästning och fick då namnet Kungälv. Arkeologiska undersökningar har genomförts från slutet av 1800-talet (Kastellekloster och Ragnhildsholmen) till i dag. Ragnhildsholmens ruiner och Klosterkullen är tillgängliga för besök. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233464
Kungahälla, no. Konghelle, medeltida norsk stad i s. Bohuslän på nuv. Kastellegårdens ägor i Kungälvs kommun. Även om de norska kungasagorna hänför K. till vikingatid kan staden inte med säkerhet beläggas före början av 1100-talet; som kungsgård bör K. dock vara äldre. K. nämns ca 1135 i en engelsk källa som en av de norska städerna. Staden fungerade som kungligt centrum i området under äldre medeltid. Särskilt under 1200-talets mitt spelade den en viktig roll som det norska rikets sydligaste utpost i Håkon IV Håkonssons expansiva utrikespolitik. Under denna period tillkom Ragnhildsholmens borg och franciskanklostret, medan Kastellekloster från sent 1100-tal byggdes om. Efter tillkomsten av Bohus fästning i början av 1300-talet hade K. endast lokal betydelse. Staden brändes 1612. Den flyttades därefter till en plats intill Bohus fästning och fick då namnet Kungälv. Arkeologiska undersökningar har genomförts från slutet av 1800-talet (Kastellekloster och Ragnhildsholmen) till i dag. Ragnhildsholmens ruiner och Klosterkullen är tillgängliga för besök. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233464
Kronprinsparet Gustav Adolf och Louise på besök i Gävle 1935. En gåva från Pix "Till Hennes Kungliga Höghet Kronprinsessan Louise i undersåtlig vördnad från Pix Aktiebolag Gefle i april 1935"
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.