Timmersorterin vid Kastets såg. Sista ledet i flottningen är sorteringen som äger rum vid särsilda skiljeställen nära älvmynningen eller invid sågverken.
Från 299 kr
Kastets skola. Folkomröstning om Rusdrycksförbud den 27 augusti 1922. "Rädda Hem och Barn från rusdryckerna Rösta Ja". Hur det gick? Jo, 50,8 % nej till ett förbud och 48,8 % ja till ett förbud.
Här är en byggnad som aldrig blivit färdigbyggd! Man ser att det är ganska väl staplat av rätt liten och tunn sten som mestadels ser ut att vara rund i kanterna. Det betyder att boden är byggd av sten man plockat på åkrarna. Puts fick man väl aldrig råd till. Säkerligen hade man planerat att göra tak och gavelspetsar, men det blev av okänd anledning aldrig av. Man har bara slängt lite sänger över murarna och kastat upp lite halm, det kan inte ha varit särskilt tätt. Dörrar och fönster verkar man heller aldrig ha fått i. T v skymtar man Fie Oskar J.O. Larssons part.
Intermezzo 1: Arbetare och arbetarkvinnor demostrerade våren 1917 utanför Korsnäsbolagets livsmedelsbutik. Orsaken var livsmedelsbristen. Ett stort uppbåd av poliser i piekelhuvor posterade kring butikshuset. Inga allvarliga intermezzon inträffade.(Arbetarbladet, Gävle.) Intermezzo 2: KORSNÄSARBETARNA TILLTVINGA SIG GRYN UTAN KORT 7200 grynkort ha senare anlänt för att utlämnas i distriktet Vid halv 7-tiden på kvällen den 3 maj samlades ett par hundra arbetare från Kastets sågverk och tågade upp till Korsnäs Andelsaffär, där de tilltvingade sig gryn utan kort. Gävlepolisen ingrep och lyckades göra slut på grynförsäljningen. Samma dag hade just fördelningsnämden avsänt grynkort till orten.
Porträtt av Brita Rudling. Född 1854 i Jönköping som dotter till häradshövding Arnold Georg Rudling och Welly Holm. Föräldrarna flyttade från Jönköping och bosatte sig i Vreta klosters tingshus 1860. Från 1869 var familjens hemvist Linköping där modern vidare avled 1884 och fadern 1892. Det sistnämnda året flyttade Brita till Stockholm tillsammans med en bror och en syster. Redan efter ett par år var hon tillbaka i Linköping och välkomnades i familjen Lindgren-Seigbahns hem invid Magasinstorget. Som sysselsättning kom hon att engarera sig och sedermera förestå stadens så kallade soppkokningsanstalt, en bespisningsinrättning för fattiga barn. I familjen Rudling förekom psykisk ohälsa. En bror omnämns som "sinnessjuk" och Brita kom med åren att utveckla allt tydligare hinder. Tidningen Östgöten redogör 1905 för hennes slutliga, ohyggliga öde. I Glyttinge väster om Linköping hade Brita frågat boende efter vad klockan var och hur dags tåget från Mjölby skulle komma. Hon ska då ha uppträtt "mycket nervös, uppskakad och underlig" och begivit sig upp på banvallen. Från stugfönstret såg ett äldre par att hon gick fram och tillbaka på spåret och när tåget strax hördes störtade mannen ut till undsättning. Då Brita såg mannen hade hon rusat mot tåget och kastat sig framstupa över rälsen. När mannen nådde fram hade tåget redan rusat över Brita som i samma stund hade förlorat båda benen från låren, en arm och fått höften krossad. Ändå hade hon vid full sans ropat till honom att "gå efter yxan och slå ihjäl mig". Den olycklige fördes så snart det lät göras till Linköpings länslasarett där hon senare under dagen avled.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.