Dagsnäs, herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nu- varande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. D. blev byggnads- minne 1980. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Från 299 kr
2002-01-18,AS. Dagsnäs, herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nu- varande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. D. blev byggnads- minne 1980. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Dagsnäs. Herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nuvarande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. Dagsnäs blev byggnadsminne 1980. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Dagsnäs Herrgård i Skara kommun, Västergötland, känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nuvarande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. Dagsnäs blev byggnadsminne 1980. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562 Samma bild som B97158. Samma bild som B97158
2002-02-04,AS. Carl de c. Född 1834. Död 1878. Kom till Sverige som politisk flykting från Serbien. de Shárengrads öde har utförligt beskrivits i Bertil Widerbergs bok "Kameran minns" (1964, Sydsvenska Dagbladets årsbok) De bilder han tog runt 1870 utgör en ovärdelig bildskatt av Malmö vid denna tiden. Uppgift hämtad i DEN SVENSKA FOTOGRAFINS HISTORIA 1840-1940, sid. 57. ISBN 91-34-50314-5.
2002-02-13, AS. Firma Wahlgren & Landström. Denna ateljé öppnade den 12 augusti 1863 enl. annons i GHT. Landström, Axel Christian, Född den 11/5-1832 i Domkyrkoförsamlingen i Linköping. Död 25/11-1867 i Göteborg. Uppgifter om Whalström saknas. Fakta hämtad från " Göteborgs Fotografer, Ateljéer och yrkesmän 1840-1910". ISBN 91-630-7742-6
2002-02-04, AS. Carl de S. Född 1834. Död 1878. Kom till Sverige som politisk flykting från Serbien. de Shárengrads öde har utförligt beskrivits i Bertil Widerbergs bok "Kameran minns" (1964, Sydsvenska Dagbladets årsbok). De bilder han tog runt 1870 utgör en ovärdelig bildskatt av Malmö vid denna tiden. Uppgift hämtad i DEN SVENSKA FOTOGRAFINS HISTORIA 1840-1940, sid. 57 ISBN 91-34-50314-5.
Teckning av Ferdinand Boberg. Skåne, Ö.Göinge hd., Färlövs sn., Torsebo Krutbruket. Krutbruket grundades på 1680-talet på kungligt initiativ och syftet var att förse den svenska krigsmakten och de två fästningsstäderna Kristianstad och Karlskrona med krut. Bruksmiljön fnns kvar, som besöksmål idag och är väl bevarad. (Källa: Länsstyrelsen i Skåne: https://www.lansstyrelsen.se/skane/besok-och-upptack/byggnadsminnen/torsebro-krutbruk.html, Hämtad 2019-02-22)
Sömmerskor arbetar i sömnadssalen på fabriken Eiser, 1950. Eiser ingick i bolaget Sveriges Förenade Trikåfabriker Avd. G. Kallades Stora Götafors i folkmun. Bilden är hämtad ur boken "Garn och gagn - en krönika om trikå utgiven till hugfästandet av ett textilt halvsekeljubileum 1913-1963".
Sömmerska i sömnadssalen på fabriken Eiser, 1950. Eiser ingick i bolaget Sveriges Förenade Trikåfabriker Avd. G. Kallades Stora Götafors i folkmun. Bilden är hämtad ur boken "Garn och gagn - en krönika om trikå utgiven till hugfästandet av ett textilt halvsekeljubileum 1913-1963".
Fabriken Eiser, 1950. Eiser ingick i bolaget Sveriges Förenade Trikåfabriker Avd. G. Kallades Stora Götafors i folkmun. Stickmaskiner i rad, kallas Kettenstolar stickar 1000 varv per min, nylonväv på 2 m, bredd. Bilden är hämtad ur boken "Garn och gagn - en krönika om trikå utgiven till hugfästandet av ett textilt halvsekeljubileum 1913-1963".
Fabriken Eiser, 1950. Eiser ingick i bolaget Sveriges Förenade Trikåfabriker Avd. G. Kallades Stora Götafors i folkmun. Stickmaskiner i rad, kallas Kettenstolar stickar 1000 varv per min, nylonväv på 2 m, bredd. Med arbetare. Bilden är hämtad ur boken "Garn och gagn - en krönika om trikå utgiven till hugfästandet av ett textilt halvsekeljubileum 1913-1963".
Kållereds Fåtöljindustri vid Torrekullavägen i Kållered. Verkstadens utsida mot Kungsbackavägen. En lastbil, Opel Blitz, från Aron Karlssons Möbler i Varberg hämtar produkter och poserar. Från vänster ses Paul Kristoffersson, Vidar Andersson (chauffören), Olof Kristoffersson, Göte E. (från Ranered, Hällesåker) och Olof Johansson. Kållereds Fåtöljindustri (Kåfi) var aktivt från ca 1955-1983. Inledningsvis sittmöbler, men övervägande tillverkning av sängar från ca 1959. Ägare var bröderna Olof och Paul Kristoffersson. Verksamheten skedde i hörnet mellan Torrekullavägen och Kungsbackavägen, alldeles nära Mölndalsgränsen.
Kyrkstallarna i Vissefjärda. Kyrkstallar kallas de byggnader som låg vid kyrkan och där besökare ställde in sina hästar. Tillsammans med kyrkstugor utgjorde de också en del av de byggnader i de kyrkstäder som växte upp när kyrkobesökarna kom så långt ifrån att de behövde övernatta i samband med kyrkobesök. Flera områden med kyrkstall finns bevarade, till exempel Gammelstads kyrkstad i Luleå och i Närpes i Österbotten, Finland, finns en stor samling, cirka 150 kyrkstall, bevarade. (Hämtat från Wikipedia)
Eriksdal, gammal sjökaptenslägenhet, 1934 tillhörig kapten E. Franzen. Samma år är huset till vänster oljemålat. Platsen upptogs 1823 av kofferdikapten G. Dahlberg. (Kofferdi, substantiv från nederländskans koopvaardij eller lågtyskans kopfardie. Ordet förekommer mest som förled i sammansättningar och är en äldre beteckning på handelssjöfart, skeppsfart för handelns skull. I sammansättningar är det en beteckning för att något eller någon hör till handelsflottan; till exempel kofferdifartyg, kofferdiflagg och kofferdikapten.) (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.