Godsfärjan "Starke", salongen efter ombyggnad. Tanken att gemensamt bygga en isbrytande färja för Kungsleden ledde till att skrovet till Starke byggdes i Kiel och att färjan byggdes klar på Lindholmens varv i Göteborg. I januari 1931 togs hon i bruk, efter en uppslitande strid om namnet… Mina under aktern Den 26 februari 1942 skulle Starke assistera Kungen som frusit fast utanför Rügen. Det bar sig dock inte bättre än att en drivmina fastnade under aktern på Starke och flera järnvägsvagnar spårade ur. Ombord fanns 44 mans besättning samt tio personer i restaurangpersonalen. Flertalet räddade sig över till isbrytaren Oden och Kungen, men en grupp frivilliga stannade kvar för att försöka rädda färjan. För att hålla fartyget flytande dumpades sex järnvägsvagnar över bord. En tankvagn lastad med bensin sprang läck, bensinen spred sig över isen och fattade eld. Lågorna slog upp mot Starkes skrov. Läckan var emellertid för stor och färjan gick inte att rädda, nio timmar efter minsprängningen sjönk hon. Den kvarvarande besättningen räddades ombord på Kungen
Från 299 kr
Återinvigning av Egby kyrka efter restaureringen. Kyrkan anses från början varit en liten absidkyrka från 1100-talet. Under 1200-talet förhöjdes murarna i långhuset och valv slogs som bars upp av en kraftig mittpelare. Kyrkan erhöll en övervåning med små skottgluggar och fick karaktär av försvarskyrka. Kyrkan försågs under 1300-talet med sakristia på norrsidan i anslutning till koret och ett vapenhus på sydsidan. Torn saknades. Istället hade en mindre klockstapel byggts på mitten av långhusets tak. 1817 genomgick kyrkan en större ombyggnad. Ett kyrktorn uppfördes med lanternin för kyrkklockorna. 1200-talets kyrkorum förändrades radikalt genom att valven raserades, triumfbågen utplånades. Huvudingången förlades till det nybyggda tornet. Kyrkorummet försågs med ett trätunnvalv. Endast den lilla absidens valv bevarades. (Hämtat från Wikipedia)
Nundstedts fastighet, Kvarnbygatan 39 på Gamla Torget. Okänt årtal. Uppteckning från Hans Hansson: "I detta hus fanns William Olssons velocipedaffär i högra ändan. Bertil och William var bröder och hade varsin cykelaffär. Till vänster i huset låg J. Nundstedts speceriaffär. I övervåningen fanns Stadsingenjörskontorets mätningsavdelning i en f.d. lägenhet. Där arbetade kartriterskorna och mätningspersonalen. Jag arbetade själv där från sept. 1957 till 1961 som mätningshantlangare (s.k. pinnpojk). Men jag arbetade mestadels med att kopiera ritningar och kartor. De flesta kopiorna belystes på ljuskänsligt gult papper som sedan framkallades med ammoniak. Fy vad det luktade hemskt när jag tömde upp ammoniak från en plastdunk i den öppna ammoniakbehållaren. Då fick man snabbt springa till det öppna fönstret och kippa efter andan. Någon gång 1961 flyttade vi in i det nuvarande Stadshuset. Huset revs i samband med ombyggnad av Kvarnbygatan."
Lärarkollegiet vid dåvarande samrealskolan i Falköping 1912. Vid bordet: fr.v. Maria Bergström, G. Ringheim, Elsa Wange (gift Hill och in på 1940-talet verksam som lär. vid skolan), Emy Jansson, Emy Helander (dotter till prosten Helander i Falköping och sen. läroverkslär. i Vänersborg, där hon avled 1973). Clara Blaag? (Klara Bang)? vid bordsänden, rektor Drakenberg, vid högra sidan adjunkterna B. Malmström, G. Svensson och A. Larsson, gymnastiklär. J.A. Ahlberg (far till frk Ahlberg Hwassgatan Falköping), sångläraren Alfred Hallenius samt slöjdlär. Samuel Qvänsel. I bakgrunden vaktmästaren A. Andersson. Kollegierummet fanns i stort sett oförändrat 30-40 år fram i tiden. Disponerades efter ombyggnad för andra ändamål. Själva läroverksbyggnaden är densamma - 1912 var den bara något år gammal. Namnuppgifter m.m. ur tidningsartikel - Falköpings Tidn. 31.8.1974.
Mortorps första kyrka byggdes av allt att döma i 1200-talets mitt. Under följande århundraden har den förändrats genom renoveringar och tillbyggen, vilket fått till följd att spåren av medeltid är ytterst få. Kanske kan det konsekrationskors som påträffats vid renoveringen 1988-89 på kyrkorummets västra mur, sprida lite ljus över dess medeltida ursprung. Korset som daterats till 1400-talet har med all sannolikhet tillkommit vid en kyrkoinvigning efter en ombyggnad under medeltiden. Enligt medeltida tradition skulle tolv kors, lika med apostlarnas antal, tecknas i kyrkorummet när detta togs i bruk. Om långhusets murar har medeltida anor, så har det rakslutna koret förmodligen tillkommet under 1600-talet. Sakristian som först legat i söder flyttades 1791 till norra sidan. Det nuvarande vapenhuset uppfördes så sent som 1988-89. Interiören präglas av olika stilarter med dominans av rokoko. Taket i kyrkorummet blev vid restaureringen 1988-89 prytt med kopierad 1800-tals dekor. Kyrkans som är tornlös har en klockstapeln belägen sydväst om kyrkan. Den uppfördes 1737 och har två klockor. Äldst är Lilla klockan som göts 1659 och den Stora klockan göts 1710. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.