Så här ser villorna ut i "Mitt-hem-sparande" i Enköping. Bilden är från Munksundsområdet där man har börjat bygga ett 170-tal hus. Statliga lån finns och det kostar ca 125.000 kronor.
Från 299 kr
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Ranered 1:60. Hus nr: 091D3005. Benämning: fritidshus och redskapsbod. Kvalitet: mindre god. Material: trä. Övrigt: ska bygga nytt. Tillfartsväg: ej framkomlig. Renhållning: ej soptömning.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Inseros 1:28. Hus nr: 301D1011. Benämning: permanent bostad och redskapsbod. Kvalitet, bostadshus: mycket god. Kvalitet, redskapsbod: mindre god. Material: trä. Övrigt: håller på att bygga till. Tillfartsväg: framkomlig. Renhållning: soptömning.
Byggnadsinventering i Lindome 1968. Långås 1:29. Hus nr: 558C2011. Benämning: fritidshus och redskapsbod. Kvalitet: mindre god. Material, bostadshus: eternit, masonite. Material, redskapsbod: eternit. Övrigt: ska tydligen bygga nytt. Tillfartsväg: framkomlig.
Handlare Johan August Larssons hus kom det att kallas på sin kommande plats i Gamla Linköping. Passande då det var han och hans hustru som lät bygga huset som stod klart 1862. Då i Linköpings östra utkant invid Magasinstorget. Byggnaden är ett gott exempel på de mer stadsmässiga flerfamiljshus som började uppföras under 1800-talets andra hälft. År 1980 hade det tjänat ut och i oktober månad flyttades huset i sin helhet till sin nuvarande placering. Bildserien visar dokumentationer kort före transporten.
Gruppbild av kvinnor vid Stiftelsen för gamla tjänarinnor, Vanadisvägen 26.
Interiör från bostad i Stiftelsen för gamla tjänarinnor, Vanadisvägen 26.
Saidas föräldrar i Sibirien år 1956. Anna och Ivan Rosin tvångsförflyttades (deporterades) från Estland till Sibirien 1950. De var där i nio år och lyckades bygga upp en dräglig tillvaro med kor, höns och egen trädgård. I bakgrunden ses deras eget hus. Kossorna hette Vera och Hjärta. Hösten 1944 flydde 32.000 estländare från kriget i Estland till Sverige. Ett sextiotal personer tog jobb på August Werners textilfabrik i Lindome. Kvinnorna arbetade i spinneriet och männen i färgeriet. Mer information finns i uppsatsen "Estländska textilarbetare i Lindome" som finns i Mölndals stadsmuseums interna arkiv.
Lindome industriområde. Hällesåkersstugan. Lindome är en gammal jordbruksbygd. Man har här funnit många boplatser från stenåldern. Ett förnämligt fornminne är "Dvärgahuset" i Dvärred, som är en hällkista från stenåldern. Ortnamnet Lindome lär vara fornsvenskans ord "lynge" (=ljung) och "ome" (=hem) och betyder alltså Ljunghem. Sedan gammalt är lindomeborna kända för sin skicklighet i tillverkning av möbler och smide. Det var i regel småbönder som bedrev dessa yrken vid sidan om jordbruket. På senare tid har flera industrier uppstått i Lindome. Äldst är August Werner & Co AB i Annestorp (textilfabrik). Platzers Bygg AB har elementfabrik för trähus. Lindverk i Lindome tillverkar plåtradiatorer. Mest känd är kanhända tillverkningen av "Hällesåkersstugan" i Lindome. Det är en monteringsbar stuga, som man köper liksom i ett paket, lastar den på en bil och kör iväg med den till den plats, där man vill bygga sitt hus. I förgrunden ser du några typer av den färdiga Hällesåkersstugan. Det stora huset i bakgrunden är ett lagermagasin för färdiga "Hus i paket", Till anläggningen hör en snickerifabrik, som ej syns på bilden.
I början av 1600-talet beboddes Möckelsnäs av Isak Liljesparre. Denne lät göra gården till säteri och på 1620-talet övergick detta till Arvid Pedersson Stierna. 1675 inlöstes Möckelsnäs av Germund Palm, som sedan han adlats och bytt namn till Cederhielm startade en ny, glansfull period i Möckelsnäs historia. Cederhielm blev landshövding i Skaraborgs län och upphöjdes till friherre 1718. Han påbörjade stora nybyggnader på Möckelsnäs. Han tillförde dessutom Stenbrohults kyrka allehanda gåvor och medel till en ny altartavla. Carl Linneus besökte ofta Möckelsnäs och fick stort stöd av Cederhielm för att utveckla sitt intresse för botanik och läkekonst. Så småningom köpte Cederhielms svärson Abraham Falkengren gården för 2000 daler silvermynt. (Han och hans fru ligger för övrigt begravda på Stenbrohults kyrkogård.) Dennes son, Germund Abraham Falkengren, brukade Möckelsnäs fram till 1785. 1878 köptes Möckelsnäs av kammarherren och vice häradshövdingen Carl Eduard von Horn. 1906-1908 lät han bygga ett nytt, större hus utanpå den gamla byggnaden. De små annexen byggdes på 1920- och 30-talen. Möckelsnäs stannade i familjen von Horns ägo fram till början av 1990-talet, men användes allt mer sällan.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.