Gunnabo "I mitten gammal ved- eller vagnbod med källare under. Av timmer i korsknut. Tak på åsar."
Från 299 kr
Tuleboskolan mot nordväst. Tuleboskolan är byggd på platsen för jordbrukets vagnbod där vagnar, kärror, plogar, harvar m.m förvarades.
Uthus - Kvarter A och B mot sydväst. Vagnbod uppförd som ersättning för den äldre rivna. Plats för lastbil, traktor och kvarvarande jordbruksredskap samt personalutrymme.
Ladugården. Till vänster gaveln av det gamla stallet, rakt fram fähus av kalksten, till höger en länga, vars närmsta parti är vagnbod i skift, bortre fähus av kalksten.
Vagnsbod med redskap.
Magasinet är troligen inte äldre än omkring 15 år. Om det varit magasin nere också är svårbedömt. Dubbelportarna tyder på en vagnbod där. Den öppna svaipen i vänstra dörren tyder på fähus, kanske för grisar.
Planritning över komministergården i Pelarne. Översiktsplan 1925 1. Manbyggning 2. Flygel. Timmer i stolpar 3. Vedbod, ny 4. Bod med utskjutande överbotten (foto) 5. Lada 6. Ladugårdslänga i skift, gammal. 7. Kyrkstall, nytt. 8. Vagnbod av timmer, liten.
Ladugården vid Horns kungsgård. Till vänster gaveln av det gamla stallet, rakt fram fähus av kalksten, till höger en länga, vars närmsta parti är vagnbod i skift, bortre fähus av kalksten.
Tuleboskolan mot söder. Byggd som yrkessnickeri och "arbetsterapi†på platsen för Stretereds vagnbod från Mellgrens tid. I vagnboden förvarades kärror, vagnar och jordbruksredskap. I vagnbodens överplan fanns virkesupplaget med allt snickerivirke för gårdens behov. Bild på vagnboden saknas.
Till höger vagnbods- och svinhusbyggnaden, till vänster stall.
Att Masse kallar ladugårdsflygeln för "smahäusi" innebär nog att man hade smådjur där. Det är tre dörrar, vilka kunde hysa t ex kalvhus, grishus och lammhus. Längst hitåt var det nog vagnbod. De rundbågiga och kryss-spröjsade fönstren var populära 1885-90, så där nånstans borde denna byggnad vara uppförd. Den tillbyggda boden innehöll nog vedbod och magasin.
Gårdsplanen var nästan helt kringbyggd, vilket förstärks av magasinsbyggnaden. Magasinet låg på loftet med trappa upp på högra gaveln. Nere i mitten fanns sannolikt en vagnbod, medan utrymmena på gavlarna är mera svårtolkade. Tröskvandringen är urriven och tröskhuset användes till förvaring av arbetsvagnar och redskap, vilket var mycket vanligt.
Att Masse kallar ladugårdsflygeln för "smahäusi" innebär nog att man hade smådjur där. Det är tre dörrar, vilka kunde hysa t ex kalvhus, grishus och lammhus. Längst hitåt var det nog vagnbod. De rundbågia och kryss-spröjsade fönstren var populära 1885-90, så där nånstans borde denna byggnad vara uppförd. Den tillbyggda boden innehöll nog vedbod och magasin.
Enligt Lauboken skall magasinet vara byggt år 1900, men det här är äldre, troligen avser man byggnaden längst till vänster på Bild 908. Det här är en ståtlig bulbyggnad rymmade magasin på loftet och vagnbod nere i den vänstra halvan. Vad som rymts till höger är okänt. Till vänster står ett gris- (och lammhus?) och till höger ett dass.
Masse visar också småhusen. Här ses magasinet med vagnbod på gaveln. Om magasinets nedervåningen också varit till för spannmålsförvaring är ännu inte känt. Magasinet är uppfört i resvirke med spåntak och ungefär jämnårig med ladugården, dvs 1908. T v står vedboden med en vedhög utanför.
Till vänster ses sädesmagasinet från 1897 med vädringsluckor under taket. Den har troligen en vagnbod i bottenvåningen. Ladugården är ungefär jämnårig med magasinet med fähusdel till vänster och lada till höger. Byggnaderna står ännu kvar, ladugården är urblåst och ombyggd till rotfruktsmagasin.
Här ser vi ladugårdens högra del som innehåller ett stort fähus och bakom tröskhuset ligger ladan. över ladporten sitter en stock i väggen, vilket tyder på att det funnits ett äldre skede för ladugården. Dubbelkryssfönstret har nog ersatt en hoimdlucka, det har nog varit en lucka ovanför fähusdörrarna också. Tröskhuset har tagits i anspråk som vagnbod, en höhäck står utanför.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.