Text i fotoalbum: "December 1917. Styr-Stockhod ställningen, Wolhynien. Efter ryska revolutionens utbrott. Kriget mot Ryssland är slut, man råkas på ingenmansland."
Från 299 kr
Ester Ellqvist sitter i Pompeji, en stad i Italien. Den blev förstörd 79 e Kr vid ett utbrott av vulkanen Vesuvius, som syns i bakgrunden.
John Bauer poserar på en gata i Pompeji, en stad i Italien. Den blev förstörd 79 e Kr vid ett utbrott av vulkanen Vesuvius.
Riksdagsmän på Lejonbacken på väg till den uritima riksdagens öppnande i rikssalen på Stockholms Slott.
Inramad Kungörelse om militärtjänstgöring från 2 sept 1939. På backsidan finns en tidningssida från en extranummer av Blekinge Länstidning söndagen den 2 augusti 1914 med meddalande om första världskriget utbrott.
Lavafält, fotografi, photograph
påsiktsbild, fotografi, bilder
Linnégatan 89, Garnisonen. Lv 3:s förbimarsch för milobefälhavaren i samband med regementets flytt till Norrtälje.
Lv 3, Kgl Stockholms Luftvärnsregemente. Två män vid sjukvårdsutrustning, i samband med den andra kontingenten av hemvändande från Koreaambulansen.
landskap, fotografi, photograph
Spånga - Lövsta Järnväg, SLJ SWB-lok Olycksinträffade i Hässelby Villastaden. Något av åren 1914-18. Loket var på väg till stallet ,vändskivan låg för genomfart direkt till ett stallrum. Lokföraren satte god fart, men ångbromsen tog ej vid framkomsten.Orsaken därtill kunde inte utrönas,möjligen var pådrag och ventilen stängd,vilket var svårförklarligt eftersom loket förut varit i tjänst.Föraren kan också ha "luktat på korken" vilket lär ha varit misstänkt.Alla gamla papper från SWB-tiden äro förstörda.Varför inga rapporter kan ge upplysningar.(Maskiningenjör F. Gren,Tillberga) Texten på baksidan av fotografiet. Fotografiet taget före 1:a värdskrigets utbrott 1914.
Leopold III, 1901-83, kung av Belgien 1934-51, son till Albert I. Inrikespolitiskt ville L. minska spänningen mellan flamländare och valloner och utrikespolitiskt eftersträvade han belgiskt oberoende. Vid andra världskrigets utbrott blev L. överbefälhavare för de belgiska styrkorna, men kapitulerade 28 maj 1940 för det tyska angreppet. Kapitulationen liksom L:s beslut att stanna kvar i det tyskockuperade Belgien utsattes för skarp kritik och 1945-50 dominerades Belgiens politiska liv av frågan om L:s återinträde som monark. Trots att 58% av väljarna i en folkomröstning 1950 uttalade sig för L., abdikerade denne till förmån för sonen Baudouin, som tillträdde 1951. L. förmäldes 1926 med prinsessan Astrid av Sverige (död 1935), med vilken han hade barnen Joséphine-Charlotte (f. 1927), storhertiginna av Luxemburg, Baudouin I (1930-93) och Albert II (f. 1934), kung från 1993. År 1941 ingick L. morganatiskt äktenskap med Lilian Baels (1916-2002), som erhöll titeln prinsessa av Réthy. Paret fick tre barn. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=239880
1708 N Mölnlycke väverier, mode; Stadshusträdgården, Stockholm; Mode för Mölnlycke. En modell i randig klänning sitter på en gräsmatta med kjolen utbrett runt sig.
Ateljébild med en grupp kvinnor, samt en flicka, som syr. På bordet ett utbrett tygstycke. Eventuellt personal hos ett damskrädderi (Augusta Pehrsons?). Kanske reklamfoto?
The Barys - konstcyklisterna Max och Birgitta Freytag tillsammans med ytterligare en artist. Max var född i Essen, Tyskland och var konstcyklist sedan unga år. Birgitta, född i Örgryte, var sångerska men blev hans assistent vid föreställningarna och sedan tränad av Max till att utföra cykelkonster även hon. Efter andra världskrigets utbrott flyttade de först till Danmark och sedan till Norge. Men när han blev inkallad, såsom tysk medborgare, lyckades de med list ta sig till Sverige, ansöka om främlingspass och bosätta sig i Varberg. Där bodde de kvar till sin död. När bilderna tas i juni 1945 har kriget alldeles nyligen (7 maj) tagit slut i Europa. Deras shower i Varbergs Nöjespark var mycket populära och de for på turné med olika cirkusar och uppträdde i andra nöjesparker. De gifte sig 1949 och fick två barn, som även de deltog i showen. Mats Bahr (Ottosson) och dansken Peppo var två komiker som de samarbetade med. The Barys fortsatte arbeta ända fram tills Max blev sjuk på 1960-talet. Då började Birgitta istället driva en korvkiosk. Uppgift till bilderna: Norrgatan eller Borgmästaregatan 33.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Rosenfredsskolan uppfördes under Nilssons ledning 1910-1912, efter ritningar av arkitekt Lars Kellman som även ritat Varbergs Teater. Ur skolan marscherar män från Landstormen med gevär på axlarna, med anledning av första världskriget. . Troligen har de just varit på inskrivning och är på väg mot Varbergs fästning. Landstormen hade inga uniformer, de bar sina privata kläder, men skulle bära fälttecken vilket enligt 1914 års infanteriinstruktion utgjordes det av ett landstormsmärke som skulle bäras väl fästat, och på avstånd synligt, samt landstormsarmbindel. Vid första världskrigets utbrott var de beväpnade med Remingtongevär. Landstormen fanns i Sverige mellan 1885-1942 och bestod först av ålderklasserna 33–40, men åldersspannet ändrades flera gånger. Uppgifter hänförde sig oftast till lokalförsvarets område, främst skulle de trygga fälthärens mobilisering; bevaka gränser och kuster; tjänstgöra som säkerhetsbesättningar i fästningar samt skydda förbindelseleder. Då hade de fått fem dagars utbildning, men vid stora nedskärningar inom försvaret vid 1920-talets början slopades såväl Landstormens övningar som deras gevär. Som en reaktion på detta detta började kvinnor erbjuda ekonomiskt stöd till Landstormen vilket ledde till bildandet av Sveriges Landstormskvinnor, grunden till den svenska Lottakåren.
Sannagårds kölna som ligger i en gräsbacke vid ett lövträd. Den lilla byggnaden är uppförd i skiftesverk och har stickor/pärt på taket. Kölnor användes för att torkad malt man till ölbryggningen. Vanligtvis stod en kallmurad rökugn direkt på jordgolvet i kölnan. Den eldfarliga kölnan placerades därför en bra bit utanför gården och byn. När man eldar i rökugnen söker sig värmen uppåt och torkar maltet (groddat korn) som ligger utbrett på lavarna. Ibland användes en kölna även som bastu. Man mältade oftast bara en gång per år; på hösten efter spannmålsskörden.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.