Trollhättans kyrka under pågående renovering, tornur, uttaget
Från 299 kr
Klockstapel med tornur, Stora Malms kyrka
Trollhättans kyrka under pågående renovering, tornur, öppning, västra fasaden
Trollhättans kyrka under pågående renovering, tornur, infrån, västfasaden
Trollhättans kyrka under pågående renovering, tornur, norra fasaden
Växjö domkyrka, ca 1900. En okänd äldre man och några pojkar poserar för fotografen vid ett antal granitstolpar, i kanten av blivande Linnéparken.
Segersjö Herrgård, två och en halvvånings herrgårdsbyggnad med frontespis, balkong, tornur. Kammarherre Montgomery-Cederheilm
Målargatan mot norr från Odengatan i Jönköping. Kristinakyrkans tornur är tjugo i två. Kanske är det målare Carlsson eller hans kompanjon Johansson, som står i porten in till sin gård på Målaregatan 5.
Wirsbo herrgård är ett tvåvånings stenhus med skarpt brutet tak med vindskupor. Det har på gårdssidans ena fasad ett kupolkrönt och koppartäckt torn med ett tornur, konstruerat av Christoffer Polhem och märkt Stjernsund 1753.
Kyrkan i Uråsa, om till det yttre har karaktär av en nyklassicistisk kyrkobyggnad har emellertid anor ända tillbaka till 1100- eller 1200-talet. Under 1800-talet blev kyrkan radikalt förändrad. 1835 revs sakristian på norra långsidan och en ny, större fogades till det rakslutande koret i öster. Kyrkan försågs med stora rundbågefönster. 1841 uppfördes tornet och försågs med en tidstypisk lanternin med tornur.
Vy över en del av Rävemåla med Älmeboda kyrka i bakgrunden. Nuvarande kyrkan i Älmeboda uppfördes åren 1876-1877 i historiserande blandstil, efter ritningar av arkitekt Abraham Ludvig Hedin. Kyrkan har en nord-sydlig orientering med kor i söder och en vidbyggd sakristia söder om koret. Kyrktornet med huvudingång ligger i norr. Tornet är försett med romanska ljudöppningar, tornur och hög nygotisk spira.
Tornuret i S:t Olofs kyrka. Enligt likpredikan över borgmästaren Anders Larsson Hvass, tryckt 1660, skall stadens kyrka ha försetts med sejerverk och visare. Sejerverk var ett ur, som både visade och slog tiden. Med visare menas säkerligen solur eller en solvisare, som ofta fanns i eller vid kyrkorna. Inventarieförteckning över kyrkans ägodelar av år 1687 upptar också ett urverk. Tornur kan det dock inte vara fråga om, innan tornets övre del ombyggdes i slutet av 1680-talet. I kyrkans torn har ända tills vår tid funnits undangömt ett intressant gammalt tornur av mycket åldrig konstruktion, fast under tidernas lopp mycket omändrat. Detta kan gå tillbaka till 1600-talet och kan således möjligen vara det ur, som borgmästare Hvass anskaffade eller låt göra. Detta ur deponerades i Falbygdens museum.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.