Gorch Fock, byggår 1958. Tyskt skolskepp. Uppkallad efter en tysk skald som omkom i skagerrakslaget 1916 och ligger begraven på Stensholmen i Fjällbacka skärgård.
Från 299 kr
Otto Henriksson Valbergsängen betraktar en relief föreställande en svedjare, utförd av konstnären Paul Piltz på Lekvattnets skola. Dikten på densamma är skriven av bygdens egen skald, Axel Frithiofson.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1955. Motiv av Per Daniel Amadeus Atterbom 1790-1855 Skald Litteraturhistoriker "Svenska siare och skalder" 100-årsminne av hans död: 1855-1955.
Nils Fredrik Sander, skald, konstkännare. Bertha Valerius, 1824-1895, fotograf med egen ateljé, först på Mäster Samuelsgatan i Stockholm 1863-1867, sedan på Brunkebergs torg, 1867-1872. Var en av de första kvinnorna i fotobranschen och den första kvinnan att bli kunglig porträttleverantör 1864. Hon deltog också i Industriutställningen i Stockholm 1866.
BK Derby anno 1928. Spelarna har stående från vänster tolkats vara; Allan "Lill-Tjyck" Engström, Göte Djerf, Gunnar "Lulle" Svensson, Gösta Djerf, Gustav Hall(?), Folke Skald(?), Martin "Krölle" Nilson och Nils "Japan" Samuelsson. Knästående; Erik "Johan" Johansson, Sten Elgstrand och Arthur "Stor-Tjyck" Engström. Platsen är Folkungavallen i Linköping.
Text på kortets baksida: "Redaktör Karl /Kalle) Lidberg, f 4/12 1831 i Wenersborg. Student i Upsala 1848, medicalph. Candidat redaktör förs af Götheborgsposten från dess början och från 1863 af Bohus Läns Tidn. Skald. Död 1875 20/5 i U-a. (maka 3 barn syskon, moder)".
Text på kortets baksida: "Litteratören Karl /Kalle) Lidberg, f 4/12 1831 i Wenersborg. Student i Upsala 1848, medicalph. Candidat redaktör förs af Götheborgsposten från dess början och från 1863 af Bohus Läns Tidn. Skald. Död 1875 20/5 i U-a. (maka 3 barn syskon, moder)".
Gunnar Wennerberg (2/10 1817- 24/8 1901) med hustru grevinna Hedvig "Hedda" Sofia Cronstedt (?- 1900). Wennerberg, Gunnar, ämbetsman, politiker (konservativ), skald och tonsättare, ledamot av Svenska Akademien 1866. Det är som amatörtonsättare, ofta av egna texter, som han blivit mest känd för eftervärlden. Under studieåren i Uppsala på 1840-talet och därefter under den första tiden som lektor i Skara (1849-61) skrev han sina studentikosa duetter Gluntarne för två mansröster ("Magistern" och "Glunten") med pianoackompanjemang, utgivna 1849-51. Sångsamlingen fick ett mycket positivt mottagande i hela landet och även i grannländerna. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=341092
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.