Godsägare Sven "Stor-Sven" Svensson, Tingby, Kalmar i mitten första raden. Riksdagsman Tornegård, Ölands Torngård längst till vänster. Början av 1940-talet.
Från 299 kr
Andre man från vänster grosshandlare R L Jeansson, Kalmar. Fjärde man från vänster landshövding John Falk. Andre man från höger riksdagsman Artur Heiding, Tomtaby, Kalmar. Omkring 1930.
Chefredaktör Morhagen, riksdagsman Nils Larsson, Oscar Tornegård, Algot Pettersson, Bläsinge, Öland, Nils Larsson, Högsby, Arvid Jonsson, Skedsbygd, Arthur Heiding, Petrus Nilsson, Gränebo, direktör Andersson.
Styrelsemöte Kalmar Läns Tidning i Kalmar, 1940-talet. Från vänster riksdagsman Fritz Börjesson, landstingsman Fritz Larsson, riksdagsman Johnsson och redaktör Algot Ivarsson.
- Fotografi -
Väguppskattningsnämnd i Blekinge Östra härad 1907. 1. Kronofogden G Lindeberg, 2. riksdagsman August Larson, Säby, 3. handlaren Helander, Kristianopel, 4. Johansen (?), Hallarum? han var svåger med Petersson i Påboda.
Från höger på kortet riksdagsman Tornegård, stadsfullmäktiges ordförande Gustaf L Jonsson, godsägare Jönsson, Barkestorp, G Arvidsson, Länsstyrelsen. Kalmar 1940-talet.
Nils Petersson i Runtorp.
Abraham Rundbäck, född 30 januari 1827, död 12 juni 1893. 1853 var han lektor i matematik vid Växjö Läroverk. 1861-1892 var han den första folkskolinspektören i Växjö Stift Han blev invald i andra kammaren i Riksdagen 1870, och var ledamot i första kammaren 1888-1890. I riksdagen sysslade han huvudsakligen med skolpolitik, försvarsfrågor och konstitutionsfrågor. Källa: Wikipedia
Stockholm, första kammaren i riksdagshuset.
Riksdagskvinnor 10 mars 1967
Riksdagskvinnor 10 mars 1967.
Bildtext till kopian i fotoalbumet: "Rodaren, riksdagsmannen m.m. Carl Ödman f. 1839 d 1913".
Anders Petter Danielsson riksdagsman Dyestad Runsten sn Öland född 1/12 1839 död 18/12 1897. Hans föräldrar var hemmansägaren Daniel Jonsson och Kajsa Larsdotter. Han gifte sig vid 21-års ålder och övertog då föräldranas hemman i Dyestad. Hemmanet blev under årens lopp betydligt förbättrat och tillökat. Redan som ung man anlitades Danilsson livligt av ortsbefolkningen när skrivhjälp behövdes, han åtog sig bouppteckningar, värderingar och auktioner samt uppträdde även som rättegångsombud. Han var från 1862 till sin död kommunalstämmans ordförande i sin socken. Invaldes 1865 i landstinget och 1872 i andra kammaren, där han blev en inflytelserik ledamot. Vice talman 1891-94 samt 1897 statsrevisor. Sitt medfödda sparsamhetsnit frångick Danielsson , då det gällde anslag till fornminnesvård på Öland eller statsinköp av Linnés Hammarby. Eljest röstade Danielsson vid votering om anslag mot lantmannapartiets ledning. Vid 1885-års riksdag var Danielsson en av de hätskaste motståndare till nya värnpliktslagen. Men under senare år gjorde sig en viss omsvängning hos honom märkbar i förhållande till försvaret. Vid 1892-års urtima riksdag stödde Danielsson livligt det Boströmska förslaget till försvarsreform, som då äntligen kunde föras i hamn. Hösten 1894 angreps Danielsson av kallbrand och måste låta amputera sitt ena ben. Han lyckades därefter ej helt återvinna sin gamla ledarställning i riksdagen. Personligen var Danielsson en duglig, flädfri, omtänksam och vänsäll man. John Falk.
riksdagsman, ateljébild
ateljébild, riksdagsman
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.