Lantbrevbäraren Erik Johansson Åkersberga räknar sin kassa efter turen.
Från 299 kr
Lantbrevbärare Cyril Falk räknar sin kassa vid återkomsten från turen.
Enligt notering: "Präster som räknar missionskollekt 6/1 1960".
tygbutik/försäljning, kulramsräknare, fotografi, photograph
Tornby gård har en komplicerad historia. I äldre tid räknade byn fyra hemman och likt de flesta gårdssamlingar i landet hade de sina ägor blandade om varandra. 1700- och 1800-talens jordbruksskiften kom emellertid att skapa mer sammanhållna ägor. Bilden visar huvudbyggnaden i Mellangården, som kom att bevaras på platsen trots exceptionell exploatering av gårdarnas forna jordbruksmark. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
VGJ, Västergötland - Göteborgs Järnvägs omlastningsmagasin vid Olskroken. Nya viadukten från Säve till Bohusbanan. VGJ hamnspår skymtar i bakgrunden. Över Säveån byggdes först en provisorisk träviadukt, eftersom man räknade med att bangården kanske skulle byggas om. Detta blev dock inte av, och provisoriet ersattes av en järnviadukt 1930.
'Bo av pilgrimsfalk sett ovanifrån. :: :: Text på baksidan av fotot: ''Pilgrimsfalkboet efter 5 veckor. I mitten av fotot ligger en halväten skata och man ser ena benet till höger samt halva näbben. Jag räknade till 5 skator, som hannen slagit. En enda fjäder av en duva såg jag vid boet. Fotot taget med 90 cm linsen.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 4500:1-172.'
Tornby gård har en komplicerad historia. I äldre tid räknade byn fyra hemman och likt de flesta gårdssamlingar i landet hade de sina ägor blandade om varandra. 1700- och 1800-talens jordbruksskiften kom emellertid att skapa mer sammanhållna ägor. Bilden visar huvudbyggnaden i Norrgården, som vid tiden för bilden står under renovering och kom att bevaras på platsen trots exeptionell exploatering av gårdarnas forna jordbruksmark. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
"Vid mikroskopet. Syster Elin räknar blodkroppar". (Lasarettet). Från utställningen "Falköping i bild" 1952.
Kvinna som räknar pappersark i industrimiljö. Fotografens ant: Åmåls Gjuteri & Mek. Verkstad.
bilder, fotografi
byggnad, vyer, vy, interiörer, interiör
Hösten 1947 startade Stadsteatern Norrköping-Linköping, vilket innebar att man fick en fast teaterensemble. Johan Falck var den förste teaterchefen. Fredagen den 29 augusti 1952 började försäljningen av abonnemangen till höstens teaterföreställningar. De första Linköpingsborna ställde sig i kön rena kl: 2 på natten. Klockan 7 på morgonen räknade Östgötens reporter till femton köande. När kassan öppnade bjöds de köande på kaffe. Teaterbiljetter. Teater, Östgötateatern. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Emil Klerhult, platsföreståndare vid stationen i Vrena, räknar fram resultatsiffror för sin redovisning av gods- och persontrafikförsäljningen.
Ringvägen 68-70, Eriksdalshallen. Boxningslandskamp mellan Danmark och Sverige. En knockad boxare och en domare som räknar ner.
Arbetslaget som byggde Fryksände kyrka. Namnen räknade nedersta raden från vänster: 1. Lars Persson, Arvidssätra 2. En stuckatör 3. August Sylvander 4. August Bergman, Önneby 5. ? 6. Johan Strömberg, Britt-Bengtorp 7. Någon i Fallängen Andra raden fr. v. : 1. Stående byggmästare Forsberg (kindskägg) 2. Fridolf i Månstorp 3. Per Grundström, Pajen 4. Hantl. till stuckatören 5. ? 6. ? 7. Hane, smed, Västanvik 8. Skoglund på Skoglundsåsen 9. Jon Roman 10. ? 11. Stående? Tredje raden: 1. Johannes Ljungqvist 2. Lars Ljungqvist 3. ? 4. Lars Westin 5. Jon Åström 6. Lars Larsson-Berglund 7. Olof Olsson, Björnbråten 8. Johan Andersson, Fallängen Översta raden: 1. ? 2. ? 3. Kloka Johan 4. ? 5. ? 6. Torsten Torstensson 7. Arvid Hedlund, dövstum
I svensk Järnvägsstatistik beskrevs den nya banan på följande sätt: Linien Vexiö - Tingsryd, anlagd på grund af koncession, som den 22 November 1895 meddelades åt Vexiö-Tingsryds jernvägs aktiebolag, hvars ordning samma dag faststäldes, tillhör nämnda bolag och öppnades för trafik den 28 November. Enligt den vid koncederandet godkända byggnadsplanen, som i enskilda delar ändrades och kompletterades den 31 December 1895, 13 November 1896 samt 5 Februari och 30 April 1897, utgår linien från Vexiö - Alfvesta-banans station i Vexiö och sträcker sig söderut till Bredåkra - Tingsryds-banans norra ändstation Tingsryd. De vid denna bana befint-liga stationerna äro: Vexiö, Tegnaby (9 km.), Krokvik (15 km.), Ingelstad (17 km.), Uråsa (25 km.), Snappahem (27 km.), Väckelsång (31 km.), Qvarnamåla (37 km.) och Tingsryd (45 km.; alla afstånd räknade från Vexiö). I juli 1941 förstatligades WTJ och kom därefter att uppgå i Statens Järnvägar. I maj 1965 lades persontrafiken ned och i mars 1971 upphörde godstrafiken. Därefter revs spåren upp.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.