Målad bild på glas för Skioptikon/Laterna magica. Saga från orienten.
Från 299 kr
Målad bild på glas för Skioptikon/Laterna magica. Sagor från orienten.
Målad bild på glas för skioptikon/laterna magica. Sagor från orienten.
Vykort, Nicopia qua orientem spectat anno 1664.
"Kvinnor från Orienten på lyckat upsalabesök" - bibliotekarie Gurli Taube berättar om Carolina Redivivas historia och bokskatter, Uppsala universitetsbibliotek, september 1948
"Kvinnor från Orienten på lyckat upsalabesök" - grupporträtt tillsammans med professor H S Nyberg på Carolina Redivivas trappa, Uppsala 1948
Bilder av och ur boken Trachtenbuch av Hans Weigel, tryckt 1577 i Nürnberg. Original i Nordiska museets bibliotek. Habitvs Præcipvorvm Popvlorvm, Tam Virorvm Qvam fminarum Singulari arte depicti. Dräkt, dräktskick bilder från Europa, Afrika, Orienten och nya Amerika.
Bilder av och ur boken Trachtenbuch av Hans Weigel, tryckt 1577 i Nürnberg. Original i Nordiska museets bibliotek. Habitvs Præcipvorvm Popvlorvm, Tam Virorvm Qvam fœminarum Singulari arte depicti. Dräkt, dräktskick bilder från Europa, Afrika, Orienten och nya Amerika.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Egypten, 1957. Motiv av karta över Främre Orienten. "Visande Mongolfolkets invasionsrute. Pilar markerar Ain-Jalut (Ein Galut) var Egypten besegrade Mongoliet år 1260 i Palestina. Inskrifter: Egypt. "Tomb of Aggressors 1957" och "Ein Galout 1260".
'Bildtext: ''Äkta kastanj (Castanea vesca). Orienten.'' Närbild på litet kastanjeträd. Trädvegetation i bakgrunden. :: :: Fotonr. 7046:186-212 indelade som ''Utländska träd'' i Göteborgs län och Bohus län''.Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
'Bildtext: ''Silverpoppel (Populus alba), 75 år. Orienten och södra Europa.'' 1 man står framför 1 stor silverpoppel som står framför 1 hus. Text på husets veranda ''...ssen A.B. Marstrand''. :: :: Fotonr. 7046:186-212 indelade som ''Utländska träd'' i Göteborgs län och Bohus län''.Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
'Bildtext: ''Bild 245. Hästkastanj, 86 cm i diameter. Orienten.'' 1 kvinna står intill stammen på hästkastanjen. :: :: Fotonr. 7046:186-212 indelade som ''Utländska träd'' i Göteborgs län och Bohus län''.Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
'Bildtext: ''Bild 242. Silverpopplar, planterade av Wilhelm von Wright år 1845. Orienten och södra Europa.'' 1 man står intill stammen av 1 silverpoppel, ytterligare träd i bakgrunden. :: :: Fotonr. 7046:186-212 indelade som ''Utländska träd'' i Göteborgs län och Bohus län''.Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Antikvarie Ulf Erik Hagberg vid Störlinge 4/11 1964 i en hällkista. Hällkistor är kända från Västeuropa, Medelhavsländerna och Orienten, till Sverige kommer gravtypen troligen via England. Gravar liknande de nordiska förekommer i nordvästra Tyskland. En yngre form helt under jordytan kan följas ned till Ukraina. I Danmark har hällkistorna sitt huvudområde på östra Jylland. Från Norge känner man till ett 10-tal, alla på Östlandet. Hällkistor förekommer i Sverige främst i Götalandskapen med en koncentration till södra Småland, Värmland och Närke. Gravtypen är även vanlig i Dalsland och Uppland, och så långt norrut som i Ångermanland känner man till hällkistor, om än yngre än de mer sydligt belägna. Antalet torde uppgå till inemot 2 000. Det råder en stor svårighet att klassificera många fornlämningar i fält, vilka berör denna typ. Många kallas stenkammargravar, där de ofta antas vara hällkistor ifall de inte kan påvisas vara dösar eller gånggrifter. Enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister finns det 649 sådana hällkistor i Västergötland, 129 i Dalsland, 97 i Bohuslän, 70 i Halland och runt 100 i Värmland. Därtill finns ett mycket stort antal i Småland, samt ett visst antal i Skåne och övriga landskap i södra Sverige. (Uppgifterna hämtade från Wikipedia)
Antikvarie Ulf Erik Hagberg vid Störlinge 4/11 1964 bakom en hällkista. Hällkistor är kända från Västeuropa, Medelhavsländerna och Orienten, till Sverige kommer gravtypen troligen via England. Gravar liknande de nordiska förekommer i nordvästra Tyskland. En yngre form helt under jordytan kan följas ned till Ukraina. I Danmark har hällkistorna sitt huvudområde på östra Jylland. Från Norge känner man till ett 10-tal, alla på Östlandet. Hällkistor förekommer i Sverige främst i Götalandskapen med en koncentration till södra Småland, Värmland och Närke. Gravtypen är även vanlig i Dalsland och Uppland, och så långt norrut som i Ångermanland känner man till hällkistor, om än yngre än de mer sydligt belägna. Antalet torde uppgå till inemot 2 000. Det råder en stor svårighet att klassificera många fornlämningar i fält, vilka berör denna typ. Många kallas stenkammargravar, där de ofta antas vara hällkistor ifall de inte kan påvisas vara dösar eller gånggrifter. Enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister finns det 649 sådana hällkistor i Västergötland, 129 i Dalsland, 97 i Bohuslän, 70 i Halland och runt 100 i Värmland. Därtill finns ett mycket stort antal i Småland, samt ett visst antal i Skåne och övriga landskap i södra Sverige. (Uppgifterna hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.