Stockholm. 12 st. Kopierade.
Från 299 kr
Stockholms första kommunala parkanläggningar, Strömparterren. Adelcrantz, Carl Fredrik, 1716-96, friherre, arkitekt, son till Göran Josuæ A. Han var en av det svenska 1700-talets centralgestalter inom arkitektur och konstliv. Med ritningar till Norrbro (1781) och med Gustav III:s opera (1782) vid Gustav Adolfs torg i Stockholm tog A. upp Tessins idé om en monumental stadsplaneaxel från Slottet.
uteservering, park
K. Opera Huset i Stockholm.[Bild]
Edla Laura Rothgardt, opera- och operettsångerska.
Gustaf Adolfs torg, Gustav III:s Opera.
Tenoren Torsten Ralf i Wagners opera "Valkyrian".
Mrs Blanche Thebom besöker Furuvik, amerikansk operasångerska. 18 maj 1950.
Strömmen med Norrbro och Operan, från väster. I bakgrunden skymtar man det s.k. Sörensenska palatset och Grand Hotel.
Porträtt av operasångaren Per Jansson. Född i Norrköping 1844 som son till fiskhandlaren Adolf Jansson och dennes maka Margareta Olofsdotter. Från 1870 engagerad vid Kungliga operan och verksam där till sin död som ogift 1889. Känd för sin basbaryton, okonstlade humor och sina framstående bellmantolkningar. Vissa källor tillskriver honom maträtten Janssons frestelse, mer säkert tillerkänd vickningen Toast Pelle Janzon. Operasångaren använde stavningen Janzon i vuxen ålder.
Porträtt av operasångaren Gustaf Sandström. Född den 7 juni 1826 i Klockaregården, Linköping som son till organisten Nils Peter Sandström och Christina Maria Rosengren, samt bror till kompositören Carl Israel Sandström. Studerade vid Linköpings trivialskola och gymnasium innan han gick med i Anders Gustaf Wallins resande teatersällskap under åren 1845-1851. Efter detta reste han till Danmark där han utbildade sig i sång hos Henrik Rung vid Det Kongelige Teater i Köpenhamn. Han var med i danskt sångsällskap en tid innan han återvände till att uppträda med det resande teatersällskapet, nu lett av Oscar Andersson som sommaren 1853 hyrde Humlegårdsteatern i Stockholm. Sandströms sångröst i Johann Nestroys sångfars Talismanen eller De bägge rödhåriga i rollen som Titus Brandstock väckte uppmärksamhet hos Kungliga Teaterns direktör, friherre Knut Filip Bonde. Han erbjöds därför att debutera vid den kungliga operascenen den 25 november samma år i rollen som Miller i Nürnbergerdockan. Detta uppträdande gav honom stor framgång och även anställning vid den Kungliga teatern. De kommande 22 åren uppträdde han i en mängd stora roller, bl.a. Ashton i Lucia di Lammermoor, Jakob i Josef i Egypten, Capulet i Romeo och Julia och många fler. Sandströms sista uppträdande skedde den 18 augusti 1875 som Valentin i Faust där han i rollen yttrade de kusliga orden jag dör som en käck soldat. Två dagar senare tog Gustaf Sandström livet av sig med hjälp av en revolver, detta efter att ha lidit av nedstämdhet och hypokondri under en längre tid.
Bygget av Kungliga Operan, Stockholm 1891-1898. Ur album "Kongl. Operabyggnaden".
Telefontornet till Stockholms Allmänna Telefonaktiebolags telefonstation Malmskillnadsgatan 30, år 1886. Tryckt bild. Bild tagen från Skeppsbron nedanför Slottsbacken. Vy med Telefontornet i fonden. Här syns även det äldre operahuset som ritades av Erik Palmstedt och uppfördes 1782. Huset revs 1892 för att ersättas av ett modernare operahus. Bilden är från tiden 1887-1892.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.