Hyttan i Axmar bruk
Från 299 kr
Pottmakareugn. Botten gulgrön med gröna fläckar. Riven 1926 skänkt till museet 1928. Se Svenska kulturbilder I-II, 1929."
Prästgatan 13; Gamla stan.
byggnad, interiör, byggnader, mur, murar, interiörer, murbruk, rosenvingeska huset
fotografi
Oaxen
Nordöstra kapellet. från väster. Sakristian. Trägolv med underliggande lager: jord, murbruk.
murbruk, 1951, rosenvingeska huset, interiörer, nischer, byggnad, byggnader, nisch, 1950-talet, interiör
Delar av byssan ligger delvis synlig ovan sedimenten och är till synes sammanfogad med murbruk. Fartygslämning L1978:4814 Fredrik Wilhelm.
stenmosaik, alagreckmönster, dörrdekoration, fotografi, photograph
Ett par män murar upp en skorsten på ett tak belagt med flacktegel. På den provisoriska ställningen står hinkar med murbruk och den stående mannen har en murslev i handen.
Översta huset vid Nygatan i anslutning med Östertullsgatan, stenfoten var rappad med lera från "Skoglia" på Ållebergsvägen. Denna var belagd med kalkmakadam, som kördes sönder och vid regnväder blev ett utmärkt murbruk. Kortet troligen taget år 1897. "Skoglia" var namnet på Ållebergsvägen. I dörren står Emma Vetter, utanför hennes mor.
Översta huset vid Nygatan i anslutning med Östertullsgatan. "Vätters". Kortet är taget troligen år 1897. Stenfoten är poppad med lervälling från "Skogsliden", nuvarande Ållebergsvägen. Staden körde på makadam som med tiden kördes sönder till fint damm. När det regnade tog stadsborna den bildade lervällingen till att laga med, det band som murbruk. Ållebergsvägen hette Skogsliden på 1800-talet.
Detalj från bild av valsverksbygget i Dechauri, som visar hur det fanns klara skillnader mellan olika grupper av indiska anställda. Till höger står förmannen, med papper och penna, uppe på muren sitter murare och på marken står de kvinnor och män som förser bygget med tegel och murbruk. Notera att arbetarna uppe på muren sitter på huk. Denna arbetsställning var en källa till stor irritation från Julius Ramsays sida.
Västerås, Munkängen. Porten till Västerås Tegel & Murbruks AB:s anläggning i gamla hamnen. 1930-talet.
Tegelbärare vid bygge.
Gråborg i Algutsrums socken i Mörbylånga kommun är Ölands största fornborg. Den består av en rund ringmur, cirka 4 meter hög. På utsidan ligger stenarna delvis i murbruk, vilket gör att muren genom tiderna har kunnat bevaras ganska väl. Gråborg har tre öppningar varav en har varit försedd med en tornöverbyggnad, som konstruerades under medeltiden. Inne i själva borgen har man inte funnit några rester av hus eller andra byggnader. Borgens storlek visar dock att den varit en central punkt i äldre tider, kanske en handelsplats. I äldre tider kallades borgen för "Backaborg" eller "Borg". På borgens område har man gjort rikliga arkeologiska lösfynd vilka nu förvaras på Länsmuseet i Kalmar. De äldsta delarna av fornborgen är sannolikt från 500-talet. Sin nuvarande storlek fick borgen under 1100-talet, efter att ha byggts ut i etapper. Det inre av borgen är numera gräsbevuxen, borgens form är elliptisk och med en storlek av ungefär 210 gånger 160 meter.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.