Trumminne. Dokumentation av byggandet av matematikmaskinen BESK på Drottninggatan i Stockholm. Detta trumminne är kortare än de som satt i BESK. Troligen kan det vara ett försök eller möjligen det trumminne som tillverkades för SMIL i Lund.
Från 299 kr
Bildtext: Teknikern dr Conny Palm framför den av honom konstruerade matematikmaskinen BARK några månader före hans död i dec. 1951. Conny Palm konstruerade den binära aritmetiska relä-kalkylatorn (BARK). Den byggdes i matematikmaskinnämndens regi och användes under åren 1950-1952. Eftersom den arbetade med reläer var den emellertid alltför långsam och ersattes 1953 med en binär elektronisk sekvens-kalkylator (BESK). (ur Svenska Televerket 1946-1965, Band VI)
Bild på Williamsminnets lagringspunkter i katodstråleröret. Dokumentation av byggandet av matematikmaskinen BESK på Drottninggatan i Stockholm.
"Den svenska automatiska räknemaskinen BESK Datamaskinen "BESK" i KTH:s gamla lokalen på Drottninggatan."
Bildtext: Conny Palm Conny Palm konstruerade den binära aritmetiska relä-kalkylatorn (BARK). Den byggdes i matematikmaskinnämndens regi och användes under åren 1950-1952. Eftersom den arbetade med reläer var den emellertid alltför långsam och ersattes 1953 med en binär elektronisk sekvens-kalkylator (BESK). (ur Svenska Televerket 1946-1965, Band VI)
"Den svenska automatiska räknemaskinen BESK Remsstans"
Dokumentation från Tekniska museets DATA-avdelning 1979. På bilden står manöverbordet till datamaskinen "BESK" uppställd. Se TM29768.
Bilder för Tekniska museets hemsida. BESK-datorn i utställningen "Från kula till dator". På bilden syns ett trumminne som vid tillfället var felaktigt märkt (TM30554) samt ett ferritkärnminne (annat TM-nummer än TM29768).
Manöverpanelen, hålkortsstans etc. Matematikmaskinen BESK som stod på Matematikmaskinnämnden på Drottninggatan i Stockholm. På bilden ser man även Robotkamernan som var fäst vid "skärmen" för att fotografera det som visades på skärmen.
Kronprinsen, Gustaf VI Adolf, inviger matematikmaskin på Tekniska Högskolan.
Tekniker dr Conny Palm framför den av honom konstruerade matematikmaskinen Bark, några månader före hans död 1951.
"Den svenska automatiska räknemaskinen BESK BESK- huvudpanel, närmast aritmetiska enheten"
BESK. Foto av lampor på den aritmetiska enheten.
"Den svenska automatiska räknemaskinen BESK Dielektisk remsläsare"
Interiör med matematikmaskinen BESK. Kontrollrummet på KTH ca 1960. BESK togs ur drift 1 januari 1966.
Sveriges första elektroniska matematikmaskin av siffertyp. Civilingenjör E. Stemme t.v. och byrådirektör S. Comét vid en sektion av BESK:s s.k. Williamsminne.
Foto donerat av Yngve Hellström, i samband med minnesberättelse inom projektet "Från matematikmaskin till IT". Yngve arbetade som dataoperatör på Postgirot (G-data), där bilden är tagen den 31/12-68 av Yngve Hellström.
Maskinella hjälpmedel för Postgirots ränteberäkning, finns på Matematikmaskinnämnden (MMN) vid Stockholms Högskola. I det här aggregatet omvandlas uppgifterna på hålkorten till en taperemsa, som sedan matas in i matematikmaskinen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.