Arbetslag framför lokomobil som drev uppfodringsverk för torv på mossarna omkring Fåglaviks glasbruk. Torven användes som bränsle på bruket.
Från 299 kr
Vislanda torvfält. En engelsktillverkad lokomobil, Marshall and sons, Gainsborough, driver en transportör och maskin för tillverkning av torvstycken.
Ångssågen i Vadbacken, Öresjö. Ramsåg och dubbelt kantverk. Det hela drevs med en 42 hk lokomobil. Sågverket fanns här mellan åren 1918-1941.
Skioptikonbild. Illustration. Åbjörn Anderssons (Svedala) Ältverk, drivet med hästvandring (1), lokomobol (2) eller elektromotor (3).
Hallsarve Vilhelm Karlsson, 31 år, och fadern Hans Karlsson, 59 år, visar hur man klyver trolar med yxa, innan man fick lokomobil och klingsåg. Masse har arrangerat bilden, i själva verket hade man lokomobil i socknen redan något av de sista åren på 1800-talet, först en hästdragen, men från 1912 en självgångare. 1915 byggdes såghuset väster om kyrkan. Masse ville med bilden visa hur handklyvning gick till. Se nr 208. Karlssons på Hallsarve tillhörde Masses bästa vänner i socknen. Deras manbyggning och flygel ses i bakgrunden.
Edwalls hörna, hörnfastighet av Vasagatan och Drottninggatan, trevånings bostadshus med tre torn med tornhuvar. Ägare direktör Charles Lövgren. Fastigheten ägdes i slutet av 1800-talet av grosshandlare G O V Lindgren. Han levererade elkraft från en dynamomaskin som drevs av en lokomobil.
Den för tiden stora och moderna ladugården är här bara några år gammal. Man håller ännu på att bygga tröskhuset, vilket är förvånande. ångkraften med lokomobil och flyttbart tröskverk borde ha slagit igenom vid det här laget. Ladugården är mycket välbyggd med fint putsade stenväggar till fähusdelen och ett högt foderloft i resvirke under ett absolut jämnt spåntak. De många finspröjsade fönstren tillhör denna tidsepok. Till vänster är det nog grishus, sedan fähus med hönshus, lada i mitten och ytterst ytterligare ett fähus.
Här ser vi hela den moderna ladugården med nedervåningen i sten med vitkalkad puts och foderloftet i trä målat med falu rödfärg, där är fönstren vita. Nedervåningens dörrar, portar och fönster är säkerligen gulbruna. Taket är täckt med halm. Till vänster ser vi tröskhuset, frågan är om det verkligen innehåller en tröskvandring, den tiden var nog egentligen förbi, socknen hade köpt in en lokomobil i slutet av 1800-talet, vilken troligen användes som kraftkälla både till sågning och tröskning. I hörnet är ladan och i mitten de tre fähusen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.