244:Situationsbild. Sundén och Jojje Fallgren i kamp på Askersunds IP.
Från 299 kr
Fotboll Oslo-ÖSK, Eyravallen. Situationsbild mot Oslo. L.Andersson i kamp med målvakt i Oslo.
Bandy vid Stockholms stadion.Sverige-Finland. Jojje Gustafsson och nr.10 Olle Sääv i kamp med Finska försvaret.
Bandy, Stockholms stadion. ÖSK-AIK. Olle Sääv och Jojje Gustafsson i kamp med AIK försvaret.
"Kamp mot elden". Brand vid PRA. Från utställningen "Falköping i bild" 1952.
fotografi
Ovansjö kyrka Minnessten rest av Ovansjöbönderna till minne av Gustav Vasas kamp för Sveriges frihet. År 1521
Text på kortets baksida: "Apotekare Carl Fredrik Kamp. Född den 10 mars 1810 död 8 okt. 1859".
Finlands sak är vår!
Ovansjö kyrka. I april 1521 mötte i Ovansjö Gästriklands folk Gustav Eriksson Vasa och gick med i hans kamp för Sveriges frihet. Ovansjö sockenbor reste stenen
Södra Ölands Järnväg, SÖJ lok 4, kallades av Lokpersonalen "Skinnpellan", för att det var en kamp att hålla ångan igång och arbetet slet på händernas skinn.
Demonstrationståg vid Lungkliniken i Eksjö. Utklädda ungdomar bär två fanor med texterna: "Vårt krav: Längre klövertid" och "Upp till kamp mot bacillen".
gravkors
Information om droger på Almåsskolan i Lindome, år 1984. "Lasse Strömstedt, Finn Zetterholm och Rune Andersson nådde fram till ungdomarna i sin kamp mot knark." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Vasamonumentet vid Siljans strand invigdes år1893. Stenen restes till minne över Gustav Vasa som här vid Rättviks kyrka första gången manade dalkarlarna till kamp mot danskarna. Året var 1520. På 12 mindre stenar finns namnen på några av de personer som hjälpte Gustav Vasa.
Närkes landskapsvapen och en dikt. Detta landskapsvapen har, liksom Dalarnas, korslagda pilar. Skillnaden är främst den att Dalavapnets krona motsvaras av Närkevapnets fyra rosor. För 1500-talets svenskar fanns emellertid även en annan mycket viktigt olikhet, Dalavapnet hade dalapilar och Närkesvapnet skäktor. Den senare piltypen utmärktes av breda triangulära spetsar. Dikten under landskapsskölden lyder: Vi tända våra löftens bloss för värv och dar, stunda: och de, som följa efter oss, må göra sammalunda! Lyft högt din sköld, fösterbygd, med pil och rosors märke till kamp för sanning, ljus och dygd! Hell, forntids, framtids Närke!
Dövblinda på utflykt till Gripsholm. Galten och Suggan är två likartade, men inte identiska, kanoner som sedan den 22 augusti 1623 förvaras på Gripsholms slott vid Mariefred, där de står uppställda på den yttre borggården. De båda kanonerna har även kallats Rysseulvarna och har dessutom gått under namnen Vargen och Varginnan. Den ena av dem togs som krigsbyte vid Narva av Pontus de la Gardie år 1581. Den andra beslagtogs av Evert Horn vid Ivangorod år 1612. De båda kanonerna är rikt utsmyckade med beslag och inskriptioner på ryska. Den större av dem göts 1579 och den mindre år 1577. Flera gånger under 1700-talet, 1722, 1734 och 1764, var de hotade eftersom det fanns planer på att smälta ned dem och gjuta nya pjäser. I boken Gripsholm, slottet och dess samlingar, 1537-1937 tecknar kapten Sten Djurberg de båda kanonernas historia. I essän Till Galtens och Suggans historia skriver han att "blott ingripandet av några för våra stolta historiska troféer intresserade personer ha vi att tacka för att de undgingo förgängelsen". Han konstaterar avslutningsvis att "från sin plats på den gamla vasaborgen minna de alltjämt besökaren om tider, då Sverige i kamp och umbäranden och blott genom att spänna krafterna till det yttersta lyckades hävda sin självständighet och lägga grunden till sitt stormaktsvälde." (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.