Porträtt av grosshandlare Oscar Scherini. Född i Vånga socken 1824 som son till kyrkoherden Per Scherini och Anna Lovisa Heller. Oscar valde dock en mer värdslig yrkenbana och i källorna hittar vi honom i förstone som handelsbetjänt, inflyttad till Norrköping 1842. Efter några år i lära grundade han en kolonialvaruaffär i staden. Året var 1849 och med tiden kom firma Scherini & Co även att inbegripa de bägge bröderna Alfred och Josef. I början ägnade man sig åt minuthandel, men kom under 1850-talets lopp att bli grosshandlare. I sitt privata förblev Oscar Scherini ogift. Han avled efter ett långt liv den 4 februari 1905.
Från 299 kr
Emma Wirström var från åtminstone 1858 verksam som lärare vid Linköpings så kallade Enskilda flickskolan, som vid tiden var att betrakta som en ren slöjdskola. Från 1861 var hon istället knuten till stadens allmänna flickskola i hörnet av S:t Larsgatan-Drottninggatan och som under 1860-talet kom att reformeras med fastställda kursplaner med en rad ämnen såsom historia, geografi, naturlära och geometri. Enligt källorna kom Emma att kvarstå som lärare till hög ålder. Först 1905 anges hon varande före detta lärare, då närmare 75 år fyllda. Fotografiet visar henne under något av 1880-talets år.
Med allert blick möter oss Lovisa Jacobsdotter i ett porträtt från uppskattningsvis fåtalet år in på förra seklet. Hennes levnadstid har prydligt nedtecknats i bilden som gör det lätt att påvisa hennes identitet. Källorna låter meddela att hon föddes i Ulrika församling och där i Kottebo Västergård. Då en gård med ett knappt halvt mantal i skattekraft, vilket väl kunde bära en familjs försörjning. Gården behövde sitt folk och hon tog som brukligt ingen pigtjänst utan blev kvar i föräldrahemmet till sitt giftemål 1873. Som gift blev hon en första tid brukarhustru i Vimanstorp i Kisa. Från 1886 och lång tid detsamma i Gäckilsbo i Nykil. Perioden varade till 1929 då maken Oskar Karlsson gick bort i hjärtbesvär. Sina sista år kom Lovisa att framleva i Linköping.
Ung och till synes självsäker möter oss Eva Huitfeldt i ett ateljéporträtt framtaget i Göteborg vid 1860-talets senare hälft. Kopplingen till staden får vi här lämna därhän, källorna placerar henne i andra landsändar. Född i Umeå 1845 under fadern Åkes tjänstgöring som regementsläkare och som barn inflyttad till Linköping. Modern, Elina Rosenborg, avvek efter en tid och föräldrarna drev vidare igenom en vid tiden sällan förkommande skilsmässa. För kännedom blev hon senare gift Taube och bosatte sig i New York. Eva var paret enda barn och hon kom att växa upp och i Huitfeldtska gården utmed Ågatan nära gatans möte med Gråbrödragatan. Hon skulle framgent komma att ärva gården och där residera till sin död 1929. Upplysningsvis köptes gården efter en tid av Folkets Husföreningen som lät uppföra (gamla) Folkets Hus. Den gamla gårdens huvudbyggnad hade dessförinnan plockats ned och kom att bli det första huset att flyttas till kultureservatet Gamla Linköping.
Karl Forsman porträtterad något av 1890-talets år, möjligtvis i samband med sin anställning som folkskollärare i Rejmyre från 1897. En till det yttre goda förutsättningar var han född i Åsbo 1848 som son till trädgårdsmästaren vid Strålsnäs säteri. Barndomen skulle ändå rymma besvärligheter. Tidigt tycks exempelvis fadern kommit i klammeri med sin arbetsgivare och avhysts från säteriet. Efter en tid i Vadstena inflyttade Karl med sina föräldrar till Linköping där källorna visar frekvent omflyttning för den nu före detta trädgårdsmästaren och hans familj. I sina tonår avled dessutom Karls moder och därpå dömdes ävenså fadern till fängelse för snatteri. Under dessa förutsättningar lyckades Karl ändå utbilda sig och från 1873 återfinns han i tjänst som lärare i Närke och som nämnts vidare i östgötska Rejmyre. Från 1874 gift med Beata Maria Köhler.
Porträtt av Axel Österberg. Född och uppvuxen i Norrköping inflyttade han till Linköping 1856 för att ta tjänst som bokhållare vid sin bror Frans Wilhelms handelsrörelse i staden. Han tycks blivit egen 1863 i och med hans flytt från brodern till ny adress i Tannefors kvarter nr 60. År 1865 ingick han äktenskap med den tio år äldre Emelie Jansson, bördig från Furingstad. Vid giftemålet hade makarna redan fått två söner, likväl som Emelie fört med sig den oäkta dottern Emelie Axelina som fötts redan 1857 och som Axel rimligtvis inte var far till. Källorna anger även att Emelie nedkommit med oäkta barn före 1857 men att de dött. Trots makarnas osedvanliga livsföring förefaller Axel Österberg varit framgångsrik och respekterad. Tuberkulosen tog hans liv år 1900. Sista tiden hade hans hushåll bestått av honom själv och den oäkta dottern Emelie Axelina.
Porträtt av baron Eskil Banér. Född 1808 på Ekenäs slott som förstfödde son till Svante Banér och dennes andra maka, Carolina Matilda Wallenstråle. I vuxen ålder gift 1823 med Carolina Sederholm. Makarna kunde efter att Eskil utköpt sin bror Svante från Ekenäs skapa sitt egna hem på slottet. Äktenskapet välsignades med ett barn, sonen Gustaf Banér, född 1833. Därefter följde en räcka år med inneboende bekanta, bokhållare och inspektorer i en inre krets och rättare, kuskar och lantbruksstudenter i en yttre. Så tycks livet fortlöpt tills makarna sålde Ekenäs till greve Philip Klingspor 1880. Källorna är exakta. Den 14 mars 1880 tillträdde Klingsbor med sin familj och slottets forna innehavare flyttade till sonens gård Ås.
Hulda Svensdotter framför bostaden Näsastugan i Asby. Hennes stuga var enkel men omgivningarna vackra intill Rankhallssjön. När fotografen passerade 1937 var hon nära 80 år och hon skulle komma att leva på platsen till nära 90. Källorna beskriver ett hårt liv, ett typiskt för fattigsverige. Född i Rumskulla dagen före julafton 1858 tycks hennes tillvaro startat med goda förutsättningar. Fadern var rättare på gården Norrhult men något skedde i hast. I ett kommande steg tjänade han som statardräng i Lofta men lyfte sig något för att bli torpare i Sund socken. Hulda lämnade hemmet i 20-årsåldern för ett slitsamt liv som tjänstehjon och piga på gårdar i Ydre med omnejd. Utanför äktenskap födde hon två söner och det bidrog sannolikt till att hon från år 1895 blev erbjuden Näsastugan som inhysehjon.
Porträtt av Oskar Andersson. Efter en svår barndom blev han med tiden färgaremästare och rådman i Linköping. Han föddes 1845 i Örberga som son till hemmansägaren i Ullnäs Anders Eriksson och dennes maka Maja Jansdotter. Redan 1848 återfinns familjen boende i en backstuga under Örberga murgård. Förfallet eskalerar. Från 1851 är familjen utan fast bostad, de är som källorna kallar det "skriva på socknen". Fadern döms även för stöld. I 12-års åldern tar Oskar drängtjänst i på Östra Starby utanför Vadstena. Efter ett par år flyttar han till Linköping för att gå i lära hos färgmästaren Erik Johan Berg. Efter ett tiotal år hos Berg följde ytterligare tio år som färgare på Råby fabrik i Ljung. År 1879 kom han åter till Linköping och blev mästare och sedermera även rådman. Hans verkstad låg vid Storgatans östra ände i nuvarande kvarteret Druva. Han dog ogift 1925.
Katarina Bram utanför Svinhults fattighus Bona. Vid tiden för bilden var hon den äldsta kvinnan i församlingen. Enligt källorna hade hon ett svårt liv. År 1852 gifte hon sig med smeden Samuel Johan Bram (1819-1872) och de flyttade in i backstugan Grindstugan till gården Grindsbo. Snart antecknas de som utfattiga. Dessutom får de en dotter som ömsom antecknas vara idiot, mindre vetande, fallandesjuk och att hon talar illa. Något kunde hon dock bidra till hushållet då hon även antecknas vara lumpsamlerska. Smeden gick bort i lungsot 1872 och kort därefter finner vi Katarina och hennes sjukliga dotter Klara Matilda intagna på fattighuset. De bodde där ända till 1919, då Katarina avled i en ålder av 99 år. Dottern flyttar till mågen Johan August Andrsson i Västra Ryd. Hon avled där 1931.
Porträtt av vem som tolkas vara vinhandlaren och källarmästaren Carl Anders Åberg. Född i Norrköping 1822 och där uppvuxen i en krögarfamilj kom han till Linköping år 1840 för tjänst som kypare vid broderns utskänkningsställe invid Storgatan nära Stora torget. I mars månad 1847 bröt han upp för ny roll som egen källarmästare i Örebro. Där blev han kvar till 1856 för att nämnda år återvända till Linköping. Skälet var att brodern dött och det torde bestämts att Carl Anders skulle ta över etablissemanget. Så skedde och därefter följde enligt källorna en räcka år med till synes stabil verksamhet. Även källarmästarens privata liv verkar ytligt sett stabilt, ensam som han bodde i sin våning över restaurangen. Men hösten 1861 hade en piga som tjänade hos källarmästare Gustaf Sjöberg blivit med barn. Hon hette Ida Wilander och i juni månad följande år nedkom hon med en oäkta dotter, som även hon fick namnet Ida. Efter att ha bott på ett otal adresser inom loppet av några år blev hon under 1870 piga hos Carl Anders. Deras mellanhavanden utvecklades och sensommaren 1872 sammanvigdes de. Om inte förr, skulle man kunna säga, emedan Carl Anders i sammanhanget erkände faderskapet till hustrun Idas dotter Ida. Den lilla familjen fick knappa tio år tillsammans innan den åldrige källarmästaren avled i sviterna av lunginflammation.
Axel Fredrik Österberg föddes i Sund socken under enkla förhållanden och faderslös redan som barn. Dessutom den enda av syskonen som överlevde barnaåren. I detta öde sökte modern möjligen bättre utsikter annorstädes och bröt upp från Ydre för ny tillvaro i Linköping. Där, med endast ett barn att föda, uppstod möjlighet för Axel Fredrik att studera. Från mitten av 1890-talet bär han titeln folkskollärare och innehade rimligen tjänst i den nya hemstaden. År 1901 flyttade han till Tåby på Vikbolandet för bostad och arbete i socknens skolhus. Under åren 1906-08 var han, som källorna anger, tidningsman i Söderköping. Vad det i detalj innebar för honom lämnas för denna beskrivning därhän, men under sistnämnda år var han tillbaka i katedern som lärare, nu i Rejmyre. Samma år gifte han sig med Hedvig Maria Blidberg, bördig från Tåby. Förstfödda barnet nedkom 1909 och året därpå flyttade den lilla familjen till Varberg, där makarna välsignades med ytterligare tre barn. Axel Fredrik avled i juli månad 1936. Hans maka kom att överleva honom i över 30 år.
Den från värmländska Visnum bördige Hugo Wänerman inflyttade till Linköping 1887. Det främsta skälet torde varit erbjudande om tjänst som adjunkt vid stadens läroverk. Han skulle i dagarna för den nya tjänsten fylla 35 år och enligt källorna var det hans första akademiska arbete efter den examen han avlagt i Uppsala nästan 15 år dessförinnan. Orsakerna till detta, som här inte är platsen att närmare gå in på, förklaras rimligen av annan utkomst som dittills varit honom till belåtenhet. Även hans vidare väg mot äktenskap var maklig, men på årets sista dag år 1900 kom det att ske i Asby kyrka. Bruden, Karolina Fredrika Du Rietz från Tångby, hade även hon väntat, fyllt 50, men giftemålet var uppenbarligen ändå förhastat, ty redan året därpå upplöste de äktenskapet utan att ha varit skrivna på gemensam adress. Ny möjlighet för Wärnerman att knyta hymnens band uppstod i änkefru Paulina Bengtssons plötsliga uppenbarelse i deras gemensamma grannskap i Linköping. I februari månad 1905 hade hon från Stockholm kommit till staden, och följande år stod vigsel mellan dem. Paulina var till åldern yngre men likväl bortom möjlighet för fler barn än sina bägge söner från ett tidigare äktenskap. Dessa var vid tiden emellertid tonåringar och snart utflugna. Makarna Wärnerman bodde i förstone invid Stora torget men flyttade i början av 1910-talet till ett då nyligen uppfört bostadshus i hörnet av Drottninggatan-Hamngatan. Deras äktenskap varade till Hugo Wänermans död den 12 juli 1923.
Carl Magnus Wezén föddes 1832 i Böckestad västergård strax öster om Linköping, där föräldrarna Olaus Magnusson och Maja Stina Carlsdotter var hemmansägare. Efter studentexamen i Uppsala 1855 och prästvigd året därpå, erhöll Carl Magnus sin första tjänst som kyrkoman i småländska Vireda socken. Nästa anhalt blev Kättilstad, där kyrkoherde Cnattingius behövde ny adjunkt. Av makarna Cnattingius döttrar fick Carl Magnus snart ögon för Maria Charlotta Theodora. Tycke uppstod och den 1 maj 1861 skred de till altaret. Det framgår inte av källorna men rimligtvis förrättades vigseln av brudens far. Kort efter vigseln flyttade det nybakade paret till Rinna, där en komministertjänst väntade. I komministerbostället kom snart barn på rad. Dagen före julafton 1865 blev det särskilt tydligt när makan nedkom med trillingar. Efter 17 år i Rinna öppnades så möjlighet för Carl Magnus att få leda en egen församling. I Västra Husby hade kyrkoherde Wiede fått ett för honom attraktivt erbjudande i Ekebyborna och församlingen behövde således ny kyrkoherde. I augusti månad 1878 installerade sig makarna Wezén i Västra Husby prästgård och här skulle de få närmare 20 år tillsammans. Äktenskapet upplöstes med hustruns död i lungkatarr 1896. Carl Magnus å sin sida kom att efterleva sin maka i över 30 år. Hans långa liv nådde inte sin ände förrän 1928 års sista dagar.
Edith Billstén i Linköpingsfotografen Maria Tesch ateljé. Ytans krackelering är orsakad av vattenskada men förtar inte porträttets högtidliga stämning. Året är 1909 och Edith i tonåren. Hon var född i Linköping sommaren 1894 som förstfödd i makarna August och Emma Billsténs äktenskap. Fadern var vad som närmast kan betecknas journalist och hade en tid varit korrespondent från London för Norrköpings Tidningar. Under Ediths barndom kom han istället att öppna eget boktryckeri i Linköping. Modern var apotekardotter född Carlberg. Källorna visar en del svårigheter i Ediths liv. Under år 1919 beslutade Linköpings rådhusrätt att omyndigförklara henne. Omständigheterna är oklara men det visar sig att hon vid sidan av annat bar på ett barn utan att vara förlovad. Situationen gav henne rimligtvis skälet att samma år flytta till Stockholm. Dottern, som bortadopterades, nedkom i Örebro i oktober månad. Ediths fortsatta liv i Stockholm tycks fortgått utan större avtryck tills hon gifte sig Schwieler sommaren 1928 men var skild redan hösten samma år. Hon avled i sviterna av cancer på Stureby vårhem 1939.
Porträtt av fröken Augusta Ullman. Född i Skänninge 1842 som dotter till stadsfiskal Anders Magnus Ullman och dennes hustru Amalia Söderström. Fadern gick bort i början av år 1850 och kvar stod änkan med nio barn. Hur livet tog sig ut för de kvarvarande familjemedlemmarna ger källorna endast vaga svar men på något vis lyckades modern fostra barnen som med stigande ålder lämnade hemmet en efter en. Vid 16 års ålder blev det Augustas tur att bli egen och vi finner henne i förstone hos släktingar i Alunda nära Östhammar. I september månad 1861 flyttade hon till Kullerstad för att som mamsell ta tjänst på godset Ribbingsholm, vilket på sikt kom att få avgörande betydelse för hennes liv. Herrskapet Westerblads son Henning var bara en gosse vid tiden men med tiden blev han stor, tycke uppstod mellan dem, och till hösten 1873 ingick de äktenskap. I sammanhanget hade svärmodern lämnat Ribbingsholm och istället köpt Tvärdala herrgård i Västra Husby. Så länge hon var i livet arrenderade Henning och Augusta godset men efter hennes död 1889 bröt de upp för ny tillvaro i Linköping.
Enligt påskrift porträtt av fröken Hilma Thamsten, Motala. Tolkat föreställa Hilma Sofia Ottilia, född 1839 i västgötska Mölltorp. Dotter till handlaren och bagaren Carl Thamsten och makan Johanna Gustava Bergvall. Föräldrarna var bördiga från Motala respektive Skeppsås men hade som gifta i Motala flyttat till Mölltorp strax före Hilmas nedkomst. År 1844 inflyttade familjen till emellertid Vadstena men redan året därpå avled fadern. De kvarvarande i familjen kunde emellertid bo kvar i stadsgården som ägdes av släktingar. Det var för övrigt inte första gången Hilmas mor blev änka. Redan år 1831 hade äktenskapet med bokhållaren vid Göta kanalverken, A. F. Leffler, upphört efter att denne, som källorna anger, "långsamt och tärande" gått bort i lung- och leversot. Hilma blev tillsammans med modern kvarboende i släktgården en lång tid, ända till år 1870. I november månad sagda år flyttar de av okända skäl till Motala. Efter knappa 15 år avled modern efter ett långt liv år 1883. Hilma blev kvar i Motala och vi finner henne på en rad adresser till sin egen död i bukhinneinflammation den 15 oktober 1907. Hon förblev ogift livet genom.
Porträtt av en kvinna med en lite udda livshistoria. Född i Stockholm 1809 blev Carolina vidare fosterdotter till grosshandlaren och finske undersåten, tillika ogifta, Johan Fredrik Sederholm. Sommaren 1828 inflyttade mademoiselle Carolina Sederholm från Stockholm till Ekenäs slott i Örtomta. Omständigheterna och möjligheterna kring flytten är oklar men på slottet blev hon enligt källorna en omedelbar del av godsets ägare, Svante Banér och dennes maka Mariana Victoria Nordenbjelke. Redan året därpå flyttade hon likväl till det närliggande godset Mauritzholm. Ägan arrenderades vid tiden av friherrinnan och änkefrun, jämväl Svante Banérs mor, Carolina Matilda Banér. I hushållet fanns även hennes son Eskil Banér, och kanske var det inte en tillfällighet att han senare samma år tog över driften av den något avsides belägna gården Hjälmsäter. Hur som stundade vigsel mellan Eskil Banér och Carolina Sederholm i oktober månad 1832. Eskil löste ut sin bror Svante och blev 1834 ensam ägare till Ekenäs. Carolina var nu friherrinna över godset Ekenäs vittfälliga ägor. Långt senare, efter hennes makes död 1889, var omständigheterna andra och hon avled i kronsik hjärtlidande 1897 skriven på sin äldste sons gård Ås i Örtomta socken.
Porträtt av fru Johanna Olofsson. Född 1832 på Jursla ryttmästarboställe i Kvillinge som dotter till sergeanten Frans Johan Olofsson och makan Anna Fredrika Görges. Fadern hade emellertid gått bort en tid före Johannas nedkomst och därav följde ett antal flyttningar inom församlingen för den kvarvarande familjen. År 1856 förmäler källorna att hon då ingick i kyrkoherdeparet Håhls hushåll i Rystad. Hon hade då rimligtvis redan träffat och gjort planer med vice pastorn i Kvillinge, Filip Kindmark. Den 4 maj 1858 vigdes de och förenades i Gladhammars församling där Kindmark innehade tjänsten som socknens komminister. Vid tiden för bilden hade makarna dock varit bosatta i Ledberg sedan 1863. Här skulle de bli kvar till 1876 då ny tjänst i Appuna erbjudits maken. Tiden där blev emellertid kort. Maken avled i maj månad 1877 och Johanna flyttade tillsammans med sonen Filip Georg till Linköping. Hon avslutade sina dagar i värmländska Skillingmark där hon sedan en tid varit boende hon sin bror. Man skrev då 7 februari 1896.
Enligt påskrift porträtt av fru Siede, Linköping. Av detta tolkat föreställa Carolina Bäckström, i tid omkring hennes giftemål med tyske undersåten Carl August Gottlieb Siede. Backar vi till hennes födelse skedde den 1846 som dotter till sjökapten Gustaf Bäckström och dennes maka Augusta Constansia Unbom. Vid tiden hyrde familjen bostad i hörnet av nuvarande Djurgårdsgatan och Trädgårdsgatan, men efter ett antal omflyttningar kom fadern att ärva en mindre stadsgård invid Badstugatan nära nuvarande Hospitalstorget. En egendomlighet för familjen, som möjligtvis förklaras av faderns yrke, var att han långa tider var skriven i Stockholm. Icke förty tycks hans familj i Linköping fört en bekymmersfri tillvaro, i alla fall i den grad någon kunde önska vid tiden. När det ansågs lämpligt och tillfälle gavs skickades gärna döttrar från välbemedlad hem till välsituerade familjer för undervisning av deras barn. Vid mitten av 1800-talet betraktades ännu flickors utbildning som en hemmens angelägenhet. Carolina tog vid 18 års ålder plats som så kallad demoiselle hos kyrkoherdeparet Kemner i Tjällmo. De hade i sin barnaskara sex minderåriga döttrar så behovet var uppenbart. Till hösten 1865 var Carolina tillbaka i Linköping, nu ansedd som "vuxen kvinna" efter sin sejour som privatlärarinna. Det kom ändå att dröja innan hon fann den ovan presenterade maken, bröllopet stod den 13 oktober 1873. Därefter är Carolina svår att följa i källorna. Rimligtvis flyttade paret till Tyskland. Antaget når visshet 1902, då makarna inflyttade till Brunneby från just Tyskland. Paret kom att stanna i Sverige i fem år. I mars månad 1907 återflyttade de till Tyskland och försvann ånyo ur svenska källor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.