LEVERANS 2-5 DAGAR OCH FRAKTFRITT ÖVER 599 KR
Eget foto
Sök Sök
Favoriter
Favoriter

Varukorg Varukorg
Varukorg

tillägg
+kr
Summa: kr

Sökresultat för idyllisk

Antal träffar: 53
Masse har tagit flera bilder av denna boplats med två små torp och tillhörande uthus. Sådana här stugor och många ännu mindre fanns det gott om kring förra sekelskiftet. De beboddes av hantverkare som slaktare, skomakare, skräddare mm, många gånger också av arbetare. Levnadsomständigheterna var mycket enkla, rent armod förekom. Här har man nog haft det någorlunda väl ställt av det goda skicket på manbyggnaderna att döma. Manbyggnaderna är sannolikt bulparstugor, vilka klätts med liggande panel. Deras ålder är svårbestämd, men förmodligen från 1800-talets första hälft, kanske äldre. Fönstren har förstorats i senare tid, även om baksidan på Livens hus har gamla små fönster. Fönsterluckor är också ett gammalt tecken. De förmodade faltaken har bytts mot spån och papp. Södergrens hus har ett bakbygge, troligen också det i bulteknik och reveterat. Sedan har man gjort ytterligare ett tillbygge i husvinkeln, där man säkerligen hade vardagsingången. Intill Livens hus står ett litet brygghus i bulteknik med papptak. Det har ett utbygge i sten under flistak, som innehåller bakugnen. I förgrunden ser man stigen som går förbi den troligen gemensamma brunnen ute i beteshagen. Stången som vilar mot brunnsholken har en krok i änden, som man hänger spannet på när man skall ta upp vatten. I det vänstra torpet bodde Jakob Södergren född 1843 på När. Han var gift med Stina Maria född Brakarl 1849, fadern var båtsman, därav efternamnet och modern var kommen från granngården Hallbjäns. Moderns systerson Lars Per Hallander styckade och sålde denna gårds jord i smålotter. Jakob och Stina Maria Södergren hade två barn, Nils född 1874 och Arvid född 1879. Arvid köpte det som återstod av moderns barndomsgård 1910 och uppförde där ny bebyggelse, han var fiskare och båtbyggare. 1924 flyttade brodern Nils med familj in till Arvid. Arvid överlämnade den lilla gården 1945 till bordens yngste son Gustav, vilken senare flyttade till en mindre gård vid Snausarve och övergav denna boplats. Hur länge Jakob och Stina Maria levde är ännu inte känt, inte heller när Nils med familj tog över barndomshemmet innan de flyttade till brodern. Tydligen tog ingen av Nils 6 barn över när Nils familj flyttade, för hela gårdsmiljön tycks ha övergivits för länge sedan, endast några syréner återstår. Hela miljön ser mycket rar och idyllisk ut, men ser man bilderna på uthusen Bild 610 och 611, så förstår man att det nog inte var så lätt alla gånger!

Masse har tagit flera bilder av denna boplats med två små torp och tillhörande uthus. Sådana här stugor och många ännu mindre fanns det gott om kring förra sekelskiftet. De beboddes av hantverkare som slaktare, skomakare, skräddare mm, många gånger också av arbetare. Levnadsomständigheterna var mycket enkla, rent armod förekom. Här har man nog haft det någorlunda väl ställt av det goda skicket på manbyggnaderna att döma. Manbyggnaderna är sannolikt bulparstugor, vilka klätts med liggande panel. Deras ålder är svårbestämd, men förmodligen från 1800-talets första hälft, kanske äldre. Fönstren har förstorats i senare tid, även om baksidan på Livens hus har gamla små fönster. Fönsterluckor är också ett gammalt tecken. De förmodade faltaken har bytts mot spån och papp. Södergrens hus har ett bakbygge, troligen också det i bulteknik och reveterat. Sedan har man gjort ytterligare ett tillbygge i husvinkeln, där man säkerligen hade vardagsingången. Intill Livens hus står ett litet brygghus i bulteknik med papptak. Det har ett utbygge i sten under flistak, som innehåller bakugnen. I förgrunden ser man stigen som går förbi den troligen gemensamma brunnen ute i beteshagen. Stången som vilar mot brunnsholken har en krok i änden, som man hänger spannet på när man skall ta upp vatten. I det vänstra torpet bodde Jakob Södergren född 1843 på När. Han var gift med Stina Maria född Brakarl 1849, fadern var båtsman, därav efternamnet och modern var kommen från granngården Hallbjäns. Moderns systerson Lars Per Hallander styckade och sålde denna gårds jord i smålotter. Jakob och Stina Maria Södergren hade två barn, Nils född 1874 och Arvid född 1879. Arvid köpte det som återstod av moderns barndomsgård 1910 och uppförde där ny bebyggelse, han var fiskare och båtbyggare. 1924 flyttade brodern Nils med familj in till Arvid. Arvid överlämnade den lilla gården 1945 till bordens yngste son Gustav, vilken senare flyttade till en mindre gård vid Snausarve och övergav denna boplats. Hur länge Jakob och Stina Maria levde är ännu inte känt, inte heller när Nils med familj tog över barndomshemmet innan de flyttade till brodern. Tydligen tog ingen av Nils 6 barn över när Nils familj flyttade, för hela gårdsmiljön tycks ha övergivits för länge sedan, endast några syréner återstår. Hela miljön ser mycket rar och idyllisk ut, men ser man bilderna på uthusen Bild 610 och 611, så förstår man att det nog inte var så lätt alla gånger!

Från 299 kr
Denna idylliska bild visar två boplatser söder om den kvarvarnde Hallbjänsparten, den ladugårdsgavel som skymtar längst till höger tillhör södra Mattsarveparten. Den hitre boplatsen kom till omkring 1850 som en avstyckning från den nordligaste Hallbjänsparten, då en son därifrån, Jakob Larsson född 1829, fick en bit jord att bygga på av sin far. Jakob tog sig namnet Hallgren och gifte sig 1853 med Lena Jacobsdotter född 1826 från Alva. Det kan vara de som byggde huset vi ser på bilden, men det verkar ålderdomligare med sitt sidförskjutna fönster och sina proportioner, så det kan vara ett äldre bulhus som de köpt och flyttat hit. Jakob och Lena fick döttrarna Christina Katarina 1853 och Anna Margareta 1857. Jakob drunknade redan 1860 och Lena gifte om sig 1862 med Anders Olofsson född 1831 från Mattsarve och de fick dottern Maria Olivia 1863. Ingen av döttrarna ärvde stället, utan det gjorde Anna Margaretas son Anton Hallgren född 1887. Han gifte sig 1912 med Linda Olsson född 1891 från Hallsarve och de fick tre barn. Anton dog 1927 och Linda gifte om sig 1929 med Reinhold Hansson vid Snausarve och flyttade dit. De fick två barn tillsammans, Sigrid Greta Johanna 1930 och Robert Villy 1933. Inget av barnen tog över boplatsen vid Hallbjäns och byggnaderna revs omkring 1935. Personerna på bilden kan vara Linda Hallgren 21 år med sonen Lennart 1 år på armen, Lindas mor Anna Margareta Hallgren 55 år och Lindas far. Bostadshuset i bakgrunden uppfördes av Arvid Södergren och var nybyggt när Masse tog denna bild.

Denna idylliska bild visar två boplatser söder om den kvarvarnde Hallbjänsparten, den ladugårdsgavel som skymtar längst till höger tillhör södra Mattsarveparten. Den hitre boplatsen kom till omkring 1850 som en avstyckning från den nordligaste Hallbjänsparten, då en son därifrån, Jakob Larsson född 1829, fick en bit jord att bygga på av sin far. Jakob tog sig namnet Hallgren och gifte sig 1853 med Lena Jacobsdotter född 1826 från Alva. Det kan vara de som byggde huset vi ser på bilden, men det verkar ålderdomligare med sitt sidförskjutna fönster och sina proportioner, så det kan vara ett äldre bulhus som de köpt och flyttat hit. Jakob och Lena fick döttrarna Christina Katarina 1853 och Anna Margareta 1857. Jakob drunknade redan 1860 och Lena gifte om sig 1862 med Anders Olofsson född 1831 från Mattsarve och de fick dottern Maria Olivia 1863. Ingen av döttrarna ärvde stället, utan det gjorde Anna Margaretas son Anton Hallgren född 1887. Han gifte sig 1912 med Linda Olsson född 1891 från Hallsarve och de fick tre barn. Anton dog 1927 och Linda gifte om sig 1929 med Reinhold Hansson vid Snausarve och flyttade dit. De fick två barn tillsammans, Sigrid Greta Johanna 1930 och Robert Villy 1933. Inget av barnen tog över boplatsen vid Hallbjäns och byggnaderna revs omkring 1935. Personerna på bilden kan vara Linda Hallgren 21 år med sonen Lennart 1 år på armen, Lindas mor Anna Margareta Hallgren 55 år och Lindas far. Bostadshuset i bakgrunden uppfördes av Arvid Södergren och var nybyggt när Masse tog denna bild.

Från 299 kr
På denna idylliska bild ser vi familjen framför manbyggnaden och brygghuset. Manbyggnaden skall enligt Lauboken vara uppförd 1825, men det avser nog endast nedervåningen. Övervåningen är troligen tillkommen som brygghuset omkring 1850. Men det kan vara fel iom att nedervåningen innehåller två väggskåp, och sådana tillhör 1700-talet. Det finns ingen stenhusresolution på gården, så nedervåningen kan vara tillkommen på 1780-talet iom att de flesta resolutionerna från denna tid saknas. Möjligen skule övervåningen vara redan från 1825, men det verkar mycket tidigt. 1570 ägdes gården av Olluff Huggellsarve och 1648 av Peer Husarffwe, 1653 hade brodern Knut Jacobsson ärvt den. 1670 var Rassmus Husarffve ägare och 1681 Joen Olofsson, varefter den ärvdes av Rassmus son Lars Rassmusson. Hans son Anders Larsson ärvde gården, han var gift 1701 med Catarina Olofsdotter från Smiss. De fick 4 barn och äldste sonen Lars Andersson född 1702 tog över gården omkring 1730. Han gifte sig 1728 med Gertrud Michaeldotter född 1708 från Hageby i Etelhem. De fick två söner och den yngste Michael Larsson född 1730 blev näste ägare. Han gifte sig 1755 med Catarina Andersdotter född 1735 från Hemmor. Michael och Catarina fick hela 8 barn, varav äldste sonen Lars Michaelsson född 1756 ärvde gården. Han gifte sig 1790 med Greta Hansdotter född 1758 från Utalskog, men ingen av deras två söner tog över, utan gården övertogs av Lars syster Gertrud Michaelsdotter född 1772. Hon var gift första gången 1802 med Olof Larsson född 1778 från Botels och andra gången 1810 med Johan Michaelsson från Hageby i Etelhem. Obs att Gertruds farmor, som också hette Gertrud, kom från Hageby och att med henne kom Michaelsnamnet in på gården. Äldste sonen från första äktenskapet Lars Olofsson född 1803 ärvde gården. Han gifte sig 1822 med Eva Lovisa Hansdotter Född 1799 från Ollaivs i Alskog och de fick 4 barn. Dottern Maria Larsdotter född 1826 och gift med Lars Larsson Häglund född 1820 från Hemmor blev näste ägare och de fick 3 döttrar. Lars dog tidigt och Maria gifte om sig 1864 med den 14 år yngre Lars Ahlqvist född 1840 från Stenstugu i Alskog och fick med honom sonen Edvard Larsson 1867 och han övertog gården 1901. Edvard Larsson gifte sig 1892 med Anna Catarina Pettersson född 1868 från Hallbjäns och av deras 4 barn blev det yngste sonen Gustav Larsson född 1903 som blev näste ägare 1935. Han gifte sig 1930 med Signe Ebba Dorothea Sundberg född 1905 från Lojsta. De fick inga egna barn, utan tog hand om systersonen Lars Olof Bertil Håkansson född 1934 när hans mor Edit Helny dog 1939. Gården såldes till Marie-Louise Rudolfsson (?) som sedan sålde den till Bosse och Bitte Carlgren och deras 3 barn. Carlgrens byggde upp ett hantverkscentrum kallat Svinhuset med månfacetterad verksamhet, både under sommaren och året runt. De sålde Husarve 1989 till Hans och Tina Gustafsson och deras 4 barn.

På denna idylliska bild ser vi familjen framför manbyggnaden och brygghuset. Manbyggnaden skall enligt Lauboken vara uppförd 1825, men det avser nog endast nedervåningen. Övervåningen är troligen tillkommen som brygghuset omkring 1850. Men det kan vara fel iom att nedervåningen innehåller två väggskåp, och sådana tillhör 1700-talet. Det finns ingen stenhusresolution på gården, så nedervåningen kan vara tillkommen på 1780-talet iom att de flesta resolutionerna från denna tid saknas. Möjligen skule övervåningen vara redan från 1825, men det verkar mycket tidigt. 1570 ägdes gården av Olluff Huggellsarve och 1648 av Peer Husarffwe, 1653 hade brodern Knut Jacobsson ärvt den. 1670 var Rassmus Husarffve ägare och 1681 Joen Olofsson, varefter den ärvdes av Rassmus son Lars Rassmusson. Hans son Anders Larsson ärvde gården, han var gift 1701 med Catarina Olofsdotter från Smiss. De fick 4 barn och äldste sonen Lars Andersson född 1702 tog över gården omkring 1730. Han gifte sig 1728 med Gertrud Michaeldotter född 1708 från Hageby i Etelhem. De fick två söner och den yngste Michael Larsson född 1730 blev näste ägare. Han gifte sig 1755 med Catarina Andersdotter född 1735 från Hemmor. Michael och Catarina fick hela 8 barn, varav äldste sonen Lars Michaelsson född 1756 ärvde gården. Han gifte sig 1790 med Greta Hansdotter född 1758 från Utalskog, men ingen av deras två söner tog över, utan gården övertogs av Lars syster Gertrud Michaelsdotter född 1772. Hon var gift första gången 1802 med Olof Larsson född 1778 från Botels och andra gången 1810 med Johan Michaelsson från Hageby i Etelhem. Obs att Gertruds farmor, som också hette Gertrud, kom från Hageby och att med henne kom Michaelsnamnet in på gården. Äldste sonen från första äktenskapet Lars Olofsson född 1803 ärvde gården. Han gifte sig 1822 med Eva Lovisa Hansdotter Född 1799 från Ollaivs i Alskog och de fick 4 barn. Dottern Maria Larsdotter född 1826 och gift med Lars Larsson Häglund född 1820 från Hemmor blev näste ägare och de fick 3 döttrar. Lars dog tidigt och Maria gifte om sig 1864 med den 14 år yngre Lars Ahlqvist född 1840 från Stenstugu i Alskog och fick med honom sonen Edvard Larsson 1867 och han övertog gården 1901. Edvard Larsson gifte sig 1892 med Anna Catarina Pettersson född 1868 från Hallbjäns och av deras 4 barn blev det yngste sonen Gustav Larsson född 1903 som blev näste ägare 1935. Han gifte sig 1930 med Signe Ebba Dorothea Sundberg född 1905 från Lojsta. De fick inga egna barn, utan tog hand om systersonen Lars Olof Bertil Håkansson född 1934 när hans mor Edit Helny dog 1939. Gården såldes till Marie-Louise Rudolfsson (?) som sedan sålde den till Bosse och Bitte Carlgren och deras 3 barn. Carlgrens byggde upp ett hantverkscentrum kallat Svinhuset med månfacetterad verksamhet, både under sommaren och året runt. De sålde Husarve 1989 till Hans och Tina Gustafsson och deras 4 barn.

Från 299 kr
1 2 3

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår