Barrträd. Abies grandis.
Från 299 kr
Tre uniformsklädda militärer sitter i granris under en gran och ler in i kameran. Männen är utrustade med skjutvapen och två av dem har hjälm på huvudet.
Julrusch, 24 december 1965 Jultrafik på Drottninggatan ned mot Storbron och Stora hotellet. Gatan är dekorerad med girlanger av granris och lampor tvärsöver.
En stor trävilla med snickarglädje på veranda och balkong. På trappan står ett äldre par. Framför huset finns en rund plantering täckt med granris.
Julrush, 24 december 1965 Jultrafik på Drottningatan upp mot Krämaren och livlig gångtrafik. Den snötäckta gatan är dekorerad med girlanger av granris och lampor tvärsöver. I girlangerna hänger också belysta gula stjärnor och röda klockor.
En kvinna sitter och en pojke står lutad mot ett soffbord i ett vardagsrum, ett arrangemang med granris och ljus står på bordet. Runt pojkens hals hänger en skylt med texten "Hertzlichst Willkommen".
Olof Jonssons text: Örnäs, män med tjur, 1 paril 1924 Simon i Örnäs med piska tillsammans med okänd har satt oxen framför släden. I bakgrunden källarbyggnaden med extra vinterisolering av granris och Källesjö
FBU-ungdomar övar. Unga pojkar sitter på granris och äter. De är klädda i yllerockar och mössor med öronlappar. Det är vinter och snö. De äter ur sina plåtburkar. En stor mjölkkanna är placerad framför dem. FBU betyder Frivillig befälsutbildning
FBU-ungdomar övar i skogen. Det är vinter och snö. Grabbarna sitter på granris och äter ur sina plåtburkar. De är iklädda yllerockar och mössor med öronlappar. Några har båtmössor. FBU betyder Frivillig befälsutbildning
FBUl-ungdom övar i skogen. Grabbarna är klädda i yllerockar och mössor med öronlappar. Pojkarna sitter på granris och äter ur sina plåtburkar. Det är vinter och snö. Frivillig Befälsutbildning.
FBU-ugdomar övar i skogen. Det är vinter och snö. Grabbarna är klädda i yllerockar och mössor med öronlappar. De sitter på granris. De äter ur sina plåtburkar. FBU betyder Frivillig Befälsutbildning
'Bildtext: ''Jordslagna plantor, de till vänster är övertäckta med granris.'' Närbild på odling av granplantor. :: :: Fotonr. 7046:307-328 indelade som ''Skogsodling och självsådd.'' Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Grav vid obeliskformad gravsten för Lovisa Svensson, död 30 januari 1909. Gravkullen täcks av granris, en blomsterbukett och två s k pärlkransar. Detta blev från omkring sekeskiftet 1900 en vanlig gravdekoration i södra Sverige. Modet spreds från Frankrike på 1870-talet och tillverkningen kom till stor del att ske i södra Tyskland. Pärlkransarna bestod av sammanflätad ståltråd som dekorerades med glaspärlor i olika färger och modeller, vilka börjat massproduceras. I mitten av kransen lades en religiös figur skapad av gips, celluloid eller annat, t ex ett kors eller en ängel, under en glaskupa. Text kunde också införlivas i dekoren. Pärlkransarna importerades och kunde köpas av pappershandlar, handelsträdgårdar m fl. På somliga ställen kunde fattiga låna en pärlekrans.
En ugn, påträffad vid en arkeolgisk undersökning i Odensjö, Bankeryds socken i Jönköpings kommun. I ugnen påträffades en större mängd förkolnat granris vilket gör att ugnen tolkas som en rökugn där kött och liknande matvaror har behandlats. Ugnens bottenplan var päronformad och den mätte 2,40 x 1,65 meter. Den var murad med obearbetad eller enkelt tillhuggen fältsten, huvudsakligen granit och sandsten i storleken 0,30 till 0,65 meter. Stenarna hade sammanfogats med ren, grå lera. Upp till tre skift sten fanns bevarade in situ i ugnsväggen. Längst in i ugnsrummet låg delar av en nedfallen valvkonstruktion med ett sjuttiotal huvudsakligen kvadratiska eller rektangulära stenar. I ugnens inre del fanns ingen stenläggning över naturbacken. I stället täcktes ugnsrummets botten av ett mycket hårt bränt, närmast förslaggat lager som bör vara resterna efter en eldplatta av lera, se även JMF.00303-2. Ugnskonstruktionen var kraftigt eldpåverkad och omgivande grus uppvisade klara spår av uppvärmning (färgförändring) upp till en meter utanför själva stenkonstruktionen. På detta vis har naturbacken kunnat utnyttjas som värmemagasin då ugnen varit i bruk. En Kol 14-datering från ugnen gav en vid datering till 1680-1940 AD vilket troligen innebär att ugnen har varit i bruk någon gång mellan sent 1600-tal fram till enskiftet 1824 då gården flyttades.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.