Vid mitten av 1870-talet avvecklade Claes Germund Westling sin handelsverksamhet för att öppna hotellrörelse i sin fastighet i hörnet av Sankt Larsgatan-Ågatan i Linköping. År 1894 såldes verksamheten till fröken Hilma Olsson som drev hotellet vidare under det gamla namnet. Efter ytterligare ägobyten inköptes tomten av Linköpings sparbank som på platsen lät uppföra det vackra bankpalats som bär arkitekten Torben Gruts hand. Det nya bankhuset togs i bruk 1911. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Från 299 kr
Porträtt av garvaremästare Nils August Friedleiffer iförd Linköpings frivilliga skarpskytteförenings uniform. Född i Linköping 1829 kom han åter till staden från Jönköping 1845. Han tog tjänst som garvargesäll hos mästaren Sven Söderholm. Med tiden blev Friedleiffer själv mästare. Efter att ha arrenderat Söderholms verkstad en tid kunde han omkring 1860 friköpa densamma. Efter ett tiotal år sålde han den vidare till garvarmästaren Germund Lindhe. Verstaden låg dåvarande adressen Tannefors kv 9, nuvarande Storgatan 32. Friedleiffer avled som ogift 1902.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Albanien, 1963. Motiv av Rymdresa: 6 augusti 1961. Ryssen German (Herman) Titov. "-Astronaut Serie-"
Porträtt av Nanna Svensson. Änka efter disponent German Svensson vid Svenska Chokladfabriks AB, sedermera Cloetta. Bilden är tagen i änkans hem, disponentbostaden i Ljungsbro.
Bjärka Säby slott mot dess södra fasad. Kort efter att den till kassan väl stadda Germund Ludwig Cederhielm ärvt godset, beslöt han att uppföra ett nytt slott som ersättning för godsets äldre huvudbyggnad, ännu belägen strax intill. Anläggningen började byggas 1791 och pågick till 1797. Byggnaden utformades i en osvensk arkitektur med ett kubistiskt mittparti, sammanbyggt med två tvärställda flyglar. För ritningarna till det nya slottet stod Fredrik Magnus Piper, under sin levnad en av Sveriges främsta landskapsarkitekter. Vid tiden för bilden hade slottet nyligen ombyggts under ledning av slottsarkitekten Agi Lindegren. Den höga takresningen som då gavs slottet skapade ett barockmässigt utseende.
I början av 1600-talet beboddes Möckelsnäs av Isak Liljesparre. Denne lät göra gården till säteri och på 1620-talet övergick detta till Arvid Pedersson Stierna. 1675 inlöstes Möckelsnäs av Germund Palm, som sedan han adlats och bytt namn till Cederhielm startade en ny, glansfull period i Möckelsnäs historia. Cederhielm blev landshövding i Skaraborgs län och upphöjdes till friherre 1718. Han påbörjade stora nybyggnader på Möckelsnäs. Han tillförde dessutom Stenbrohults kyrka allehanda gåvor och medel till en ny altartavla. Carl Linneus besökte ofta Möckelsnäs och fick stort stöd av Cederhielm för att utveckla sitt intresse för botanik och läkekonst. Så småningom köpte Cederhielms svärson Abraham Falkengren gården för 2000 daler silvermynt. (Han och hans fru ligger för övrigt begravda på Stenbrohults kyrkogård.) Dennes son, Germund Abraham Falkengren, brukade Möckelsnäs fram till 1785. 1878 köptes Möckelsnäs av kammarherren och vice häradshövdingen Carl Eduard von Horn. 1906-1908 lät han bygga ett nytt, större hus utanpå den gamla byggnaden. De små annexen byggdes på 1920- och 30-talen. Möckelsnäs stannade i familjen von Horns ägo fram till början av 1990-talet, men användes allt mer sällan.
Brudkista med snidad och inlagd dekorerring, daterad 1576. Sydtyskt arbete. Foto Bayer Nationalmuseum, München. Bridel chest decorated with carvings and inlay, dated 1576. South German work. På vissa plåtar har Martin Olsson klistrat eltejp för att markera hur bilden skulle beskäras i boken.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ryssland, 1961. Motiv av (ovan): Rymdskeppet: Sputnik "Wostok" (nedan): Rymdpiloten Major G.S Titov Titovs rymdresa i rymdskeppet "Wostok" 6-7 augusti 1961. På vykort med motiv av Medborgare i Sovjetunionen rymdflygare German (Herman) Stepanovitj (Stefan) Titov, ostämplat.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ryssland, 1961. Motiv av Rymdskeppet: Sputnik "Wostok":s resa runt jorden 6-7 augusti 1961. (nedan): Rymdpiloten Major G.S Titov i Wostok På ett vykort med motiv av Medborgare i Sovjetunionen rymdflygare German (Herman) Stepanovitj (Stefan) Titov, ostämplat.
Vy mot praktfull byggnad, vars läge länge gäckat. Känt var att Linköpingsfotografen Didrik von Essen tagit bilden omkring förra sekelskiftet, och att huset ockulärt torde legat utmed Göta kanal. Genom lokal hjälp träder motivet lyckligtvis fram. Intill visshet betraktar vi disponentvillan till Råby chokladfabrik. Till företaget hade man under 1890-talet knutit den driftige Olof German Svensson. Då någon lämplig bostad för den nytillträdde disponenten inte gick att finna i Råby, lät man sannolikt uppföra en värdig bostad på Råbys ägor mot kanalen. Att husets läge hittills varit svår att finna förklaras av att det redan år 1906 flyttades till Malfors, där Cloetta från 1902 övertagit Råbys roll och etablerat ny fabrik. På sin nya plats kom bildens hus vidare att fungera som tjänstemannamäss. Paret närmast vattnet i bilden visar just Olof German Svensson vid sidan av hustrun Nanna med parets äldste son Hjalmar i handen.
Vy mot Råby chokladfabrik öster om Ljungsbro. Industrin på Råbys ägor invid Motala ström hade redan vid tiden för bilden gamla anor som bland annat yllestamp, färgeri och oljeslageri, men epoken som chokladfabrik var kort, knappa tio år. Rörelsen grundades 1892 av den i Motala verksamma grosshandlaren John Anderson, varför rörelsens egentliga namn var Motala chokladfabrik. Efterhand övertogs verksamheten av Cloetta med Olof German Svensson som disponent och under dennes ledning växte tillverkningen fort förbi platsens kapacitet. Ny fabrik, dagens Cloetta, kom därför att uppföras vid Malfors. När den stod klar 1902 var den upplysningsvis Skandinaviens största chokladfabrik.
Trots att tidens gång påverkat bildens kvalitet får vi skatta oss lyckliga över denna unika dokumentation av Råby chokladfabrik. Industrin på Råbys ägor invid Motala ström hade redan vid tiden för bilden gamla anor som bland annat yllestamp, färgeri och oljeslageri, men epoken som chokladfabrik var kort, knappa tio år. Rörelsen grundades 1892 av den i Motala verksamma grosshandlaren John Anderson, varför rörelsens egentliga namn var Motala chokladfabrik. Efterhand övertogs verksamheten av Cloetta med Olof German Svensson som disponent och under dennes ledning växte tillverkningen fort förbi platsens kapacitet. Ny fabrik, dagens Cloetta, kom därför att uppföras vid Malfors. När den stod klar 1902 var den upplysningsvis Skandinaviens största chokladfabrik.
Motiv från Råby chokladfabrik, strax öster om Ljungsbro. Rörelsen grundades 1892 av den i Motala verksamma grosshandlaren John Anderson, varför rörelsens egentliga namn var Motala chokladfabrik. På platsen bedrevs tillverkningen i äldre industrilokaler som arrenderades av friherrinnan Helene von Mecklenburg. Redan året efter grundläggningen kom Olof German Svensson att knytas till bolaget och i egenskap av disponent bidrog han med nya ägare i Cloetta starkt till att utveckla tillverkningen som vartefter erhöll ett allt större anseende. Företagets tid vid Råby blev emellertid kort, knappa tio år. Vid tiden för bilden upplevdes fabrikslokalerna alltmer orationella och redan 1902 kom ny fabrik att stå klar vid Malfors.
Personalen vid Råby chokladfabrik, där som synes ett betydande antal kvinnor och flickor från orten erbjöds arbete. Den avvikande lille gossen till höger är disponentens son Hjalmar Svensson, sedermera Svenfelt. Fabriken grundades 1892 av den i Motala verksamma grosshandlaren John Anderson, varför rörelsens egentliga namn var Motala chokladfabrik. På platsen bedrevs tillverkningen i äldre industrilokaler som arrenderades av friherrinnan Helene von Mecklenburg. Redan året efter grundläggningen kom Olof German Svensson att knytas till bolaget och i egenskap av disponent bidrog han med nya ägare i Cloetta starkt till att utveckla tillverkningen som vartefter erhöll ett allt större anseende. Företagets tid vid Råby blev emellertid kort, knappa tio år. Vid tiden för bilden upplevdes fabrikslokalerna alltmer orationella och redan 1902 kom ny fabrik att stå klar vid Malfors.
Personalen vid Råby chokladfabrik, där som synes ett betydande antal kvinnor och flickor från orten erbjöds arbete. Fabriken grundades 1892 av den i Motala verksamma grosshandlaren John Anderson, varför rörelsens egentliga namn var Motala chokladfabrik. På platsen bedrevs tillverkningen i äldre industrilokaler som arrenderades av friherrinnan Helene von Mecklenburg. Redan året efter grundläggningen kom Olof German Svensson att knytas till bolaget och i egenskap av disponent bidrog han med nya ägare i Cloetta starkt till att utveckla tillverkningen som vartefter erhöll ett allt större anseende. Företagets tid vid Råby blev emellertid kort, knappa tio år. Vid tiden för bilden upplevdes fabrikslokalerna alltmer orationella och redan 1902 kom ny fabrik att stå klar vid Malfors.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.