Flygbild av fabrik i Europa, 1910-tal. Eventuellt en flygindustri i Österrike-Ungern.
Från 299 kr
En folksamling står vid flygplan Junkers A 20 demonstrationsflygplan tillhörande AB Flygindustri på flygfältet på Malmen 1926.
flygplan, flygplansfabrik
Bilden visar monteringen av flygplansvingar på ett tyskt stridsflygplan. Flygplanet är försedd med en maskeringsmålning.
Bilden visar en testanläggning för flygplansmotorer.
Test av flygplansmotorer
Flygplansmontage
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ryssland, 1951. Motiv av Kirov järnverken: Tung järnindustri. -150-årsminne: 1801-1951.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Saar, 1954. Motiv av Hisstorn och industriskorstenar Järnindustri
Civilregistrerat flygplan Junkers K 30c tillhörande Svensk flygindustri står på ett flygfält. En folksamling står vid flygplanet. Förmodligen flygplan S-AABF.
Bilden visar monteringen av flygplansmotorer på tyska stridsflygplan på löpande band. Även kulsprutan monteras redan i denna skede som man ser på höger sidan.
Bilden visar hur flygplanspropellrar byggs hantverksmässig i klassiskt snickeriarbete. Två snickare håller på att forma en stapel hoplimmade bräder till en propeller med hyvel och stämjärn. Tre färdiga propellrar i bakgrunden visar att det är en serieproduktion.
Att snickra en propeller
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ryssland, 1946. Motiv av Järnindustri Ugnstappning -Propaganda. Stalins Fem-årsplan. 1946
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Ryssland, 1946. Motiv av Ståltappning i kokiller Rysk järnindustri Stalins fem-årsplan
Bjurbäckshyttan 1920. Ruin av masugnen. Lungsunds socken blev i början av 1600-talet industrialiserad genom anläggningen av Bjurbäcks bruk. Bruket omfattade både masugn, stångjärnssmedja och manufakturverk. Den första reduceringen av Lungsunds gamla järnindustri skedde redan år 1841 vid Bjurbäck, där hyttan då för sista gången blåstes.
flygfotografi, fotografi
flygpersonal, flygplats, flygfält, flygplan
Gustavsfors i början av 1900-talet. Gustavsfors anlades vid Musjöåns inlopp i Uvån på 1740-talet. Enligt privilegiet utfärdat år 1746, skulle hammarbruket bestå av två hamrar med två härdar i vardera. En ny masugn uppfördes i mitten av 1860-talet. År 1871 blev även ett bessermanverk uppfört på platsen. Gustavsfors var under några år den mest betydande industriorten inom Uvåns område, men låg för avlägset för att kunna utveckla sig till en verklig centralpunkt för byggdens järnindustri. Bessermanblåsningarna upphörde sedan denna hantering förlagts till Hagfors. Tackjärnstillverkningen och lancashirefärskningen fortsatte till år 1908. Med detta årtal är koncentrationen inom Uvåbygdens järnbruksrörelse slutförd.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.