Första bilden av Dundret från järnvägen. Engelska bolagets byggnadstid 1880-talet. Luleå-Gällivarebanan. Riksgränsbanan
Från 299 kr
Wargöns AB. En lastbil hamnade i vattnet vid stentippen. Detta hände under PM 5:s byggnadstid.
Text på bilden - Barack för tolv män, äldre typ. Provisoriska byggnader under Inlandsbanans byggnadstid.
Kungsvillan var bland de första större byggnaderna som uppfördes på fästningen. Byggnadstid 1823 - 1825. Byggnaden är belägen på Vanäs udde. Kallas även kungapaviljong.
Kungsvillan var bland de första större byggnaderna som uppfördes på fästningen. Byggnadstid 1823 - 1825. Byggnaden är belägen på Vanäs udde. Kallas även kungapaviljong. Omkr år 1920.
Karlsborg. Kungsvillan var bland de första större byggnaderna som uppfördes på fästningen. Byggnadstid 1823 - 1825. Byggnaden är belägen på Vanäs udde. Kallades även kungapaviljongen.
Bygget av Södertälje kanalverk. Ett lok (byggnadslok) tillverkat av det tyska företaget Orenstein & Koppel. Detta är märkt med ett krönt W och ser ut att ha inskriften G.F. No 10.
Bilden tagen sommaren 1903, dvs ett drygt halvår innan SAJ startade trafiken. SAJ - rallarna vid Svarvarebacken, Ljungstorp sommaren 1903 med loket F.U. von Essen, köpt 1902 som byggnadslok från Hjo-Stenstorps Järnvägsaktiebolag. Loket byggdes 1875 av Kristinehamns mekaniska verkstad, såldes av SAJ 1905 till DONJ och hamnade senare hos Sulfit AB Ljusnan innan det skrotades 1930.
Loket troligen ett byggnadslok SJ Bycf tillverkat av Orenstein & Koppel på en decauvillebana. (När man pratar om Svergies decauvillejärnvägar menar man i allmänhet permanenta eller tillfälliga banor med spårvidden 600 mm De färdiga rälsbitarna för provisoriska banor är jämförbara med de rälslängder som används på en modelljärnväg.) Statsbanan: Morjärv-Lappträsk Kajbyggnaden vid Räcktjärvändan.
Trottorps by på 1870-talet. T.v. manbyggning av sydgotisk typ, här i trakten kallad loftstuga eller"stuva å loft". Byggnaden är sedan länge riven. Enligt äldre personers uppgifter var denna byggnadstyp på bondgårdarna regel vid 1800-talets mitt. Fanns också i Yggesbo. Orginalfoto skänkt 1925 av lantbrukaren Per Eskilsson,Hagalund, Halltorp.(Fru Eskilssons fädernehem). Eftervintern 1869 C5 Text på bilden:"Flygel stor sal med målade tapeter. Där döptes Per Persson.""Den högra ladugården hör till granngården.""Ladugården till denna gård, Per Persssons." Till vänster:"Carlslund i Trottorp".Till höger:"Per Persson ägare till gården"
bilder, fotografi, påsiktsbild
bilder, påsiktsbild, fotografi
SJB lok 6 "Jemtland" För Statens Järnvägsbyggnader (SJB) inköptes 1858-79 sex fyrkopplade sadeltanklok från Beyer, Peacock. Samma loktyp har levererades till åtskilliga järnvägar världen runt som byggnadslok och växellok. De två första loken tilldelades Westra Stambanans lokserie med nummer 21 och 22, men från 1866 överfördes loken till en intern nummerserie inom SJB. De fyra övriga loken erhöll nummer 3-6 inom SJB:s numrering. År 1896 beslöts att överföra de sex loken till SJ och de erhöll nummer 505-510 med littera Ä. År 1898 förandrades litterabeteckningen till Qä. Slopning av loken skedde 1897-1906 och SJ 22/SJB 2/SJ Ä-Qä 506 överlämnades till Järnvägsmuseum Källa Svenska Lok.se
Kyrkan ritades av slottsarkitekt Nicodemus Tessin d.ä. Det har antagits att Tessin i utformningen av exteriörarkitekturen har inspirerats av kyrkobyggnaderna Il Gesù, Sant'Agnese in Agone och Santa Susanna i Rom. Den är byggd i modifierad barockstil, utan kupol och med höga fönsteröppningar. Kyrkobyggnaden är uppförd i långsträckt korsform med absider i öster och väster och korsarmar i norr och söder. Korsarmarna med sina tempelgavlar krönta med kandelabrar flankeras av fyra lanterninförsedda torn. Fasaden är rikt utformad med pilastrar. Byggnaden vilar på en hög sockel av granitblock med inslag av kalksten. Materialet i murverket består av ölandskalksten med gotlandskalksten i detaljer och dekorationer. Valven och portaler samt fönsteromfattningar är utförda i tegel. De fyra sidotornens lanterniner är byggda av trä. I det sydvästra sidotornet som fungerar som klockvåning hänger de tre kyrkklockorna gjutna i början av 1600-talet och överförda från den gamla kyrkan. Taket är beklätt med kopparplåt liksom lanterninernas karnissvägda huvar som kröns av eldurnor. Ingångar är belägna i norr ,söder och väster med portaler i olika utformningar. Södra och västra portalerna tillhör kyrkans byggnadstid. Den norra härrör från 1834. Yttermurarna har kalk och spritputsade fasadpartier i gult. Omfattningarna kring öppningarna har en ljusgrå färgton medan pilastrar och listverk är oputsade. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.