Stubbar togs i regel till vara för att användas som ved, trots det stora arbetet att dela dem i lagom stora bitar. De fick ofta ligga några år så att jorden rann av dem, innan de sågades och höggs upp. Masse har medvetet tagit bilden så att den fina gårdsmiljön i bakgrunden och även landskapet kom med.
Från 299 kr
Allt ser ut att vara förberett för tillverkning av potatismjöl och gryn. Dock tycks själva råvaran saknas, men den får antas vara på väg från annat håll. De stora karen ska fyllas med potatisriv som läggs i blöt och silas i omgångar tills stärkelsen kan skäras i bitar och torkas. Personerna på bilden har inte identifierats, men platsen är trädgården till Viby Källgård.
'Närbild på den subfossila mammutbeten. Bildtext: ''Den frasiga ändan.'' :: :: Beskrivning av mammutbeten: längd 360 mm, diameter 70-80 mm. ''Fyndet har vid bärgningen fallit sönder i 5 större och ett flertal mycket små bitar. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7053:1-11. Se även fotonr. 2023-2027 och 2958.'
'Närbild på del av den subfossila mammutbeten. Bildtext: ''Den frasiga ändan.'' :: :: Beskrivning av mammutbeten: längd 360 mm, diameter 70-80 mm. ''Fyndet har vid bärgningen fallit sönder i 5 större och ett flertal mycket små bitar. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7053:1-11. Se även fotonr. 2023-2027 och 2958.'
'Närbild på vägg i grustaget, en spade står i grusen. :: Beskrivning av den subfossila mammutbeten: längd 360 mm, diameter 70-80 mm. ''Fyndet har vid bärgningen fallit sönder i 5 större och ett flertal mycket små bitar. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7053:1-11. Se även fotonr. 2023-2027 och 2958.'
'Bildtext: ''Grovblockig. Sköljd morän. En prick är utsatt för platsen där den subfossila mammutbeten hittades.'' :: :: Beskrivning av mammutbeten: längd 360 mm, diameter 70-80 mm. ''Fyndet har vid bärgningen fallit sönder i 5 större och ett flertal mycket små bitar. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7053:1-11. Se även fotonr. 2023-2027 och 2958.'
'Närbild på den subfossila mammutbeten. :: :: Beskrivning av mammutbeten: längd 360 mm, diameter 70-80 mm. ''Fyndet har vid bärgningen fallit sönder i 5 större och ett flertal mycket små bitar. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7053:1-11. Se även fotonr. 2023-2027 och 2958.'
'Närbild på del av subfossil mammutbete. Bildtext: ''Närbilder av betens ytstruktur. Konvexa sidan - ''frasiga'' ändan.'' :: :: Beskrivning av mammutbeten: längd 360 mm, diameter 70-80 mm. ''Fyndet har vid bärgningen fallit sönder i 5 större och ett flertal mycket små bitar. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7053:1-11. Se även fotonr. 2023-2027 och 2958.'
'Vy med fyndplatsen av subfossil mammutbete. :: Bildtext: ''Mammutfynd markerat med cirkel med kryss inuti. Fynddatum 1967-12-15. Pilen i högra hörnet visar ''vindslipn. hor.'' :: :: Beskrivning av mammutbeten: längd 360 mm, diameter 70-80 mm. ''Fyndet har vid bärgningen fallit sönder i 5 större och ett flertal mycket små bitar. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7053:1-11. Se även fotonr. 2023-2027 och 2958.'
'Närbild på del av den subfossila mammutbeten. Bildtext: ''Den tillrundade ändan. I korsvingspunkten - parabelriss (i högra nedre hörnet av bilden.'' :: :: Beskrivning av mammutbeten: längd 360 mm, diameter 70-80 mm. ''Fyndet har vid bärgningen fallit sönder i 5 större och ett flertal mycket små bitar. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7053:1-11. Se även fotonr. 2023-2027 och 2958.'
'Närbild på den subfossila mammutbeten. Bildtext: ''Vittrat parti av beten? Uttorkning? Rundade ändan. :: :: Beskrivning av mammutbeten: längd 360 mm, diameter 70-80 mm. ''Fyndet har vid bärgningen fallit sönder i 5 större och ett flertal mycket små bitar. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7053:1-11. Se även fotonr. 2023-2027 och 2958.'
'Närbild på den subfossila mammutbeten. Bildtext: ''Vittrat parti av beten? Uttorkning? Rundade ändan. Parabelriss (vänstra nedre hörnet)'' :: :: Beskrivning av mammutbeten: längd 360 mm, diameter 70-80 mm. ''Fyndet har vid bärgningen fallit sönder i 5 större och ett flertal mycket små bitar. :: :: Ingår i serie med fotonr. 7053:1-11. Se även fotonr. 2023-2027 och 2958.'
En kvinna står i ett orangefärgat inplastat rum avsett för styckning av kött. Hon står vid en stor skärmaskin och skär ett stort köttstycke i bitar. På väggen i bakgrunden hänger olika typer av knivar och sågar. Närmast till höger ses ett handfat och torkpapper, Domus Mölndals Centrum 1970-tal.
Smiss Artur Karlsson, 24 år, sitter och betar långrev till torskfiske, oftast använde man strömming eller baingyl, spigg, till bete, skurna i små bitar. Flera långrevar hänger mot väggen. Kvinnfolki stickar nånting, man fick aldrig vara utan nyttig sysselsättning. Den yngre kvinnan är Arturs fostermor Elisabet Vedin, 48 år, och den äldre är Arturs fostermormor Eva Sofia Jakobsdotter Vedin, 77 år. Alla är klädda i arbetskläder, men Artur har en märklig skjorta, kanske något han fått med sig från USA. Smiss norra part.
Hallsarve Hans Karlsson och sönerna (?) (låtsas?) dra lott om vem som skall ha vilka bitar av släken. Äldste sonen Vilhelm, 29 år, var sedan 1 år gift hemma på gården, medan bröderna ännu var ogifta. All släken borde tillfalla gården. Var det flera om denna släktäkt, borde de ha varit med på bilderna för att bevaka sina rättigheter i släken. Se Bild 452, 453, 454.
Matte Expr. i Norrbyskolan 8 december 1967 Elever sitter i skolbänkar under en matematiklektion i Norrbyskolan. Några räcker upp sina händer för att svara på frågor. Längs väggarna sitter herrar klädda i kostymer och tittar på. Många barn är klädda i långärmade tröjor. En låda samt små bitar som utgör exempel i undervisningen ligger på skolbänkarna. En man står utomhus mitt ibland en mängd julgranar och håller i en av dessa. Han är klädd i svart hatt, svart rock, mörka byxor och svarta skor.
Här har Masse byggt upp bilden på ett fantastiskt sätt. Spitsplogen står med stöd aven liten käpp, så man tydligt ser dess form. Gräset utgör en diskret bakgrund förplogen. Plogen omramas av en vedbod med grenhögar och vedtravar och bakom dessa står ett par träd, varav det större är en oxel. Spitsplogen är ett sk sulårder som man från bronsåldern och framåt använt för brytning och luckring av åkerjorden, både på åkerns längd och bredd, varefter man harvade. Spitsplogen är symmetrisk och föser jorden åt båda sidor. Den består av järnskodd fot som fyser i marken. Den är fäst vid en böjd dragstång av självvuxet virke samt en lite styrstake baktill. Spitsplogen fortsatte att användas även efter det att vändplogen slagit igenom och då främst vid uppdragande av rader till potatis och senare till upptagning av dessa. Se Bild nr 9 och 12! Bilden är tagen på Jakob Karlssons, Fäi-Jakås, gård. Vedboden är ett bulhus klätt med bräder. Taket är täckt med spån. På nocken sitter en en fågelholk, något som förr var vanligt på hus och i träd. Bilden visar också en stor grenhög med ris och två s k flovedsstaplar, ved för den kommande vintern liggande på tork. Grenar högg man i bitar, även ganska grova sådana, medan floveden var så pass grov att den måste sågas, vilket tog längre tid. Ris och smågrenar samt tjocka bitar eldades i öppna spisen, medan medelstor rakvuxen ved användes till järnspisen och kakelugnen. Det gick åt stora mängder och ved var ofta en bristvara.
Denna soliga aprildag har Masse tagit en bild av Hanssons ladugård, vars spåntak verkligen är lappat många gånger med både spån, bräder och pappbitar. Det ser ut att vara lite fattigt på gården, men den var också liten och säkerligen svår att försörja sig på. T v syns tröskhuset och inne i vinkeln ladportarna. Därefter följer en hoimd, hörum, med lucka i väggen, sedan ett fähus troligen för både kor och hästar och därefter två dörrar, den ena till kanske ett hönshus och den andra kanske till ett lammhus, se baksidesbilden 1041. Längst t h är det nog en vagnbod. Johan Hansson 45 år sitter i hatt på storgården och håller på med något snickeri med långa bitar som lyser vita. T h har han gott om ved.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.