Trumminne. Dokumentation av byggandet av matematikmaskinen BESK på Drottninggatan i Stockholm. Detta trumminne är kortare än de som satt i BESK. Troligen kan det vara ett försök eller möjligen det trumminne som tillverkades för SMIL i Lund.
Från 299 kr
Dokumentation av byggandet av matematikmaskinen BESK på Drottninggatan i Stockholm. Remsstans. På bilden syns även papperskorgen, fylld med stansade remsor.
Dokumentation av byggandet av matematikmaskinen BESK på Drottninggatan i Stockholm. Manöverbord från tidigt skede innan bildrör monterats.
Dokumentation av byggandet av matematikmaskinen BESK på Drottninggatan i Stockholm. Stativ för trumminne, dock utan dessa monterade.
Dokumentation från Tekniska museets DATA-avdelning 1979. På bilden står manöverbordet till datamaskinen "BESK" uppställd. Se TM29768.
Dokumentation av byggandet av matematikmaskinen BESK på Drottninggatan i Stockholm. Stativ med Williamsminnen. Till vänster i förgrunden syns hålremsstansen. Till höger i förgrunden syns stativet till kraftförsörjningsaggregatet.
Bild på Williamsminnets lagringspunkter i katodstråleröret. Dokumentation av byggandet av matematikmaskinen BESK på Drottninggatan i Stockholm.
Interiör med matematikmaskinen BESK. Kontrollrummet på KTH ca 1960. BESK togs ur drift 1 januari 1966.
Bilder för Tekniska museets hemsida. BESK-datorn i utställningen "Från kula till dator". På bilden syns ett trumminne som vid tillfället var felaktigt märkt (TM30554) samt ett ferritkärnminne (annat TM-nummer än TM29768).
Manöverpanelen, hålkortsstans etc. Matematikmaskinen BESK som stod på Matematikmaskinnämnden på Drottninggatan i Stockholm. På bilden ser man även Robotkamernan som var fäst vid "skärmen" för att fotografera det som visades på skärmen.
Manöverbord till datamaskinen "Besk".
Williamsminne till BESK.
Datautställning "Från kula till dator". BESK, Differensmaskinen Scheutz.
Datautställning "Från kula till dator". BESK, Differensmaskinen Scheutz och montrar med diverse mekaniska räknehjälpmedel.
Sveriges första elektroniska matematikmaskin av siffertyp. Civilingenjör E. Stemme t.v. och byrådirektör S. Comét vid en sektion av BESK:s s.k. Williamsminne.
Bildtext: Conny Palm Conny Palm konstruerade den binära aritmetiska relä-kalkylatorn (BARK). Den byggdes i matematikmaskinnämndens regi och användes under åren 1950-1952. Eftersom den arbetade med reläer var den emellertid alltför långsam och ersattes 1953 med en binär elektronisk sekvens-kalkylator (BESK). (ur Svenska Televerket 1946-1965, Band VI)
Bildtext: Teknikern dr Conny Palm framför den av honom konstruerade matematikmaskinen BARK några månader före hans död i dec. 1951. Conny Palm konstruerade den binära aritmetiska relä-kalkylatorn (BARK). Den byggdes i matematikmaskinnämndens regi och användes under åren 1950-1952. Eftersom den arbetade med reläer var den emellertid alltför långsam och ersattes 1953 med en binär elektronisk sekvens-kalkylator (BESK). (ur Svenska Televerket 1946-1965, Band VI)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.