Teateruppvisning,1983
Från 299 kr
Tändstickstillverkning vid Växjö tändsticksfabrik. Wäxiö tändsticksfabrik anlades 1868. Initiativtagare var handlanden Carl Schander som inspirerats av bröderna Lundström i Jönköping och tillsammans med bokhandlaren CG Södergren startade de Wäxiö tändsticksfabrik. Fabriken var belägen i området något väster om stadskärnan. Fabriken bestod av huvudbyggnad uppförd i parmsten jämte några flygelbyggnader och lagerhus i trä. Några år efter starten fanns ett åttiotal anställda varav hälften kvinnor. År 1875 hade man uppnått nära 150 anställda och årsproduktionen uppgick till ett värde av cirka 200.000 kronor. Flera ägare, uppgång och nergång Södergren lämnade fabriken efter några år och Schander stod kvar som ensamägare till 1887 då han sålde till Swedish Match Company i London. Som disponent ledde Schander tändsticksfabriken till 1891 då Knut Johansson tillträdde. 1913 tog Förenade Tändsticksfabriker med Ivar Kreuger över fabriken och verksamheten expanderade kraftigt. Fabriken byggdes till och försågs med maskinell utrustning samtidigt som produktionen ökade och antalet anställda var 1920 uppe i 400 och med ett tillverkningsvärde av 3.603.000 kronor. Huvudsakligen exporterades tändstickorna till Amerika och Indien men sen gick det raskt utför. 1921 med depression och osäkerhet i världen fanns det bara plats för 290 anställda och inte fulla veckor. Timlönen hade efter hand sjunkit från 1:30 till 73 öre med 10% tillägg för de som arbetar tre dagar i veckan eller mindre. En arbetares årsinkomst beräknas då ligga mellan 1060 - 1213 kronor. Fackföreningen begärde också hos stadsfullmäktige att arbetarna skulle befrias från skatt. Sedan 1917 ägs nu fabriken av Svenska Tändsticksaktiebolaget, det största företaget i världen inom sitt område. Fabriken utplånad av brand Den 30 maj 1922 inträffade en brand som fullständigt lade fabriken i ruiner och som också hotade den övriga bebyggelsen runt omkring. En nattvakt upptäckte branden vid 22-tiden i några sticktorkskåp och försökte förgäves släcka själv. Brandkåren tillkallades men eldsvådan fick snabbt fäste och redan efter en kvart var sju av fabrikens träbyggnader övertända. Vid 1-tiden på natten var man herre över elden och de omkringliggande fastigheterna räddade. Tändstickstrusten beslöt efter branden att fabriken inte skulle återuppbyggas man hade ju fler fabriker igång. För många anställda följde nu en längre tid av arbetslöshet. (Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/vaxsjo_tandstiksfabrik.htm)
Arbetare vid Kreugers Tändsticksfabrik.
Tändstickstillverkning vid Växjö tändsticksfabrik.
Bergslagsbanan. Järnvägen Bånghammar - Kloten anlades åren 1874-1876.
POTATISPLOCKNING, TROLIGEN PÅ TOMTEN I FREDSBERG.
"Gruppfoto av arbetsfolk fotograferade vid slusskaj."
Arbetare vid ett transportband. Flygsfors glasbruk. Notera pojken mitt i bild! Mycket ung för att arbeta 1951.
Bilden visar en liten pojke som bär en uniformskappa från en svensk sjöofficer som står bakom honom.
Gävle Arbetsstuga för barn inrättades 1902 av Gefle Fruntimmersförening. Reproduktion av Carl Larsson
Lindholms El. Affär och Mek. Verkstad. Gruppbild på personalen.
Elektrisk malmletning. Undersökningar på Billiton, 1920.
På bilden syns en pojke som säljer vatten i ett hamnområde i Marocko.
Tegelslagning för ladugårdsbygge i Nils-Nils. Lokalen är linskäkten. Från vänster: Johan Larsson, född 1874, bonde i Nils-Nils, sonen Johan, född 1909, drängen Kalle Rehnvall, sonen Lars, född 1903, tegelmästaren som var från Arbrå, sonen Nils, född 1901 och Nils på Näset (Nilsson), född 1895. Året var 1912.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.