Bjurum, församling i Skara stift. Bjurum består av sandig slättbygd s.v. om Hornborgasjön. Flera stenåldersboplatser finns vid sjön, därutöver ca 130 fornlämningar. Förutom spridda gravar från bronsålder och äldre järnålder märks ett stort gravfält från yngre järnåldern vid Mårby, där också en märklig vapengrav från keltisk järnålder påträffats. Landsantikvarie Gunnar Ullenius.
Från 299 kr
2000-10-30, AS. Bjurum, församling i Skara stift. Bjurum består av sandig slättbygd s.v. om Hornborgasjön. Flera stenåldersboplatser finns vid sjön, därutöver ca 130 fornlämningar. Förutom spridda gravar från bronsålder och äldre järnålder märks ett stort gravfält från yngre järnåldern vid Mårby, där också en märklig vapengrav från keltisk järnålder påträffats.
Bjurum, församling i Skara stift. Bjurum består av sandig slättbygd s.v. om Hornborgasjön. Flera stenåldersboplatser finns vid sjön, därutöver ca 130 fornlämningar. Förutom spridda gravar från bronsålder och äldre järnålder märks ett stort gravfält från yngre järnåldern vid Mårby, där också en märklig vapengrav från keltisk järnålder påträffats. Kyrkan byggdes 1768. Den ersatte de båda romanska stenkyrkorna i Hånger och Mårby, vilka samtidigt revs.
2000-10-30, AS. Bjurum, församling i Skara stift. Burum består av sandig slättbygd s.v. om Hornborgasjön. Flera stenåldersboplatser finns vid sjön, därutöver ca 130 fornlämningar. Förutom spridda gravar från bronsålder och äldre järnålder märks ett stort gravfält från yngre järnåldern vid Mårby, där också en märklig vapengrav från keltisk järnålder påträffats.
Bjurum, församling i Skara stift. Bjurum består av sandig slättbygd s.v. om Hornborgasjön. Flera stenåldersboplatser finns vid sjön, därutöver ca 130 fornlämningar. Förutom spridda gravar från bronsålder och äldre järnålder märks ett stort gravfält från yngre järnåldern vid Mårby, där också en märklig vapengrav från keltisk järnålder påträffats.
Mossfynd, från yngre romersk järnålder - folkvandringstid, påträffat vid utgrävningarna i Skedemosse. Ornerad och bandformad fingerring i guld
Trumslagarbacken, Västerås. Arbetsbild från Vallbygrävningen 1958. Äldre man i väst, glasögon och hatt mäter något med måttband. Yngre man i rutig skjorta sitter vid provisoriskt ritbord och skriver troligen in måtten på karta.
En snittad härdgrop daterad till 750-400 f:Kr. (yngre bronsålder/äldre järnålder). Foto taget vid en arkeologisk undersökning i Smålandsstenar, Villstad socken i Gislaveds kommun.
Vi alvar
Hovby församling i Skara stift, Lidköpings kommun, Västergötland (Västra Götalands län). Ca 35 fornlämningar är bevarade. Förutom två stenåldersboplatser (och talrika lösfynd) ligger de på ett höggravfält från yngre järnåldern nära ån vid Västby. Vid Östby finns en ödekyrkogård och grund efter ännu en medeltidskyrka. Se vidare artikel i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=205469
Fynd av en guldgubbe i sållet. Foto taget i samband med en arkeologisk undersökning i och utanför Brahekyrkan på Visingsö 2005. Så kallade guldgubbar är små och tunna bleck av guld eller guldlegering, ofta inte större än 10-20 mm höga med bilder, ofta människor eller djur. Bilden framställs med stämpel eller är formade med hjälp av ett spetsigt verktyg. De hör till den yngre delen av järnåldern.
Gettlinge gravfält är en fornlämning i Södra Möckleby socken på södra Öland. Gravfältet är ett av de största på Öland, med en längd av nästan två kilometer. Det är beläget längs öns västra väg mellan byarna Gårdstorp, Gettlinge och Klinta. Gravfältet beskrevs av historikern Johannes Haquini Rhezelius i hans "Monumenta runica", från 1634. Han ritade av skeppssättningen i sin resedagbok. Carl von Linné undersökte en grav 1741. Landskapsskildraren Abraham Ahlqvist skrev om platsen 1825. Han intresserade sig särskilt för de båda drygt tre meter höga stenarna i Klinta. Raden med förhistoriska kulturlämningar börjar norr om Gettinge by. Många har blivit förstörda genom stenbrott eller av skattsökare. På gravfältet fanns omkring 250 gravar. Idag återstår mer än 200. De flesta är stensättningar från yngre bronsålder och järnålder. I kvadratiska eller runda stensättningar har man funnit stenkistor med obrända skelett. Fältets norra del är mest varierande. De stora kalkstenshällarna där har rests för att märka ut platsens betydelse. På en imponerande, 30 meter lång skeppssättning, som består av 23 resta granitblock intill varann, finns ett tjugotal skålgropar. Skålgropar är ett ständigt återkommande motiv på stenar från bronsåldern. Omkring år 1900 undersöktes 15 gravar i Gettlinge. Det var enbart mansgravar, några innehöll vapen men de flesta var plundrade. Den bäst bevarade graven bestod av tio kalkstenshällar och ett dubbelt lager täckstenar. Den döde hade lagts i graven tillsammans med sin hund, två spjut, en sköld och sporrar. Denna gravform är från första århundradet efter Kristus. Gravfältet utnyttjade under 2000 år från 1000 före Kristus till 1050 efter Kristus. På öns västsida finns flera gravfält. Det största, med omkring 300 gravar, ligger i Ås vid Ottenby. Ett annat stort fält finns vid Mysinge.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.