Statens Järnvägar, SJ A03 3945. Salongsvagn. Salongsvagnarna användes dels för SJ:s högre chefer och dels för uthyrning till prominenta personer. Vagnen blev tillverkad 1947 av KVAB. Den slopades 1995 och överfördes till Sveriges Järnvägsmuseum i Gävle.
Från 299 kr
Enligt Bengt Lundins noteringar: "Fisketorpet sett från sjön. Lyckorna. Kommentar: Siv Nilssons farmor köpte Fiskartorpet med inredning på 50-talet av bergsprängare Karl-Ivar. Sivs föräldrar bodde permanent några år. Därefter uthyrning från Särla".
Öppnad 1902 med stationshus som är ett en och en halv vånings stationshus i trä, enligt typritningar av SJ:s chefsarkitekt Folke Zettervall. Men är senare tillbyggt och har försetts med ett rött plåttak. Stationhuset är sålt och används bland annat som uthyrning till friluftslivet.
Fässberg 1:34, Fässberg Västergården 1, i Fässbergs by, Mölndal, på 1970-talet. Gården var då en av Västsveriges största producenter av isbergssallad. Man odlade sallad fram till 1987. Salladen krävde mycket vatten! De staplade lådorna var fruktlådor från butiker som sparades för att paketera salladen i. Idag är jordbruksmarken utarrenderad och huvudsysslan på gården är uthyrning av glas, porslin, möbler och tält.
Fässberg 1:34, Fässberg Västergården 1, i Fässbergs by, Mölndal, på 1970-talet. Gården var då en av Västsveriges största producenter av isbergssallad. Man odlade sallad fram till 1987. Salladen krävde mycket vatten! Traktor i arbete på åkern. I bakgrunden syns Eklanda by. Idag är jordbruksmarken utarrenderad och huvudsysslan på gården är uthyrning av glas, porslin, möbler och tält.
Fässberg 1:34, Fässberg Västergården 1, i Fässbergs by, Mölndal, på 1970-talet. Gården var då en av Västsveriges största producenter av isbergssallad. Man odlade sallad fram till 1987. Salladen krävde mycket vatten! Anläggning av bevattningsmagasin för att kunna vattna salladen. I bakgrunden syns Västerberget och ”Lilla Fässbergsdalen” med Fässbergsåsen till höger. Idag är jordbruksmarken utarrenderad och huvudsysslan på gården är uthyrning av glas, porslin, möbler och tält.
fotografi
Badliv vid Skarpe Nord i Varberg på 1910-talet. Badhytter för strandbad var vid 1910 uppförda både för herr- och dambad. Från dessa gick smala gångar av cement ned till vattnet och baden hade föreståndare; Anna Mårtensson respektive biträdet Vallin. Då skulle de badande bära simdräkt, vilket fanns till uthyrning i badhytterna. Men att nakenbad förekom påvisas av att stadens Magistrat 1914 skärpte reglerna om var man fick bada och att det inte fick ske utan simdräkt. Utanför badhytterna står fullt påklädda kvinnor, varav några kan vara badbiträden, några badande går i trappan och andra solar på stenarna till höger. Skarpe Nord utvecklades till mer regelrätt nakenbad för damer troligen mot 1920-talets slut. Fototid ca 1915.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.